Idag rapporterar många media om Skolverkets rapport över hur många elever som inför detta läsår var godkända till gymnasieskolan. Andelen med behörighet har gått ner och en del i förklaringen är att kraven skärps då man måste ha godkänt i fler ämnen nu än tidigare. En annan förklaring är ämnet matematik som färre klarar.
I Örebro har vi, vilket Tvärsnytt rapporterar om, skolor som klarar av att få alla elever behöriga till gymnasiet (Almbyskolan) och vi har andra som klarar endast drygt en fjärdedel (Vivallaskolan). Att så få elever klarar av att få resultat som ger dem behörighet till gymnasiet är oacceptabelt! Det segregerar eftersom risken är påtaglig att medvetna elever och föräldrar flyttar från skolor som inte klarar målen. Det visar också på en oacceptabel skillnad mellan skolor, båda kommunalt drivna, i samma kommun. Ska det vara så?
Jag köper inte förklaringen att Vivalla skulle vara så utsatt och ha så dåliga förutsättningar att eleverna inte skulle klarar skolan. Den inställningen måste vara fel. Jag har varit på Vivallaskolan. Jag har mött skolledning och lärare. Jag vet vilket engagemang som finns på skolan och hur mycket som görs för att ändra saker på sikt.
För mig är det viktigt att skolan får vara skola. När jag möter pedagoger och frågar dem om vad som är bra med jobbet säger nästan alla att det är mötet med eleverna. De vill undervisa och de brinner för kunskapsuppdraget. Jag vill att lärarna ska få göra det de är bra på. Jag vill ge dem tydliga mål som vi nogsamt följer upp. Jag vill ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag vill ge dem möjlighet att påverka sitt arbete, utveckla sin skola och driva sina idéer om hur undervisningen kan bli bättre.
Om att vara förtroendevald - ”Att se det alla ser men göra det ingen ännu gjort...” - Konrad Lorentz
onsdag 9 november 2011
måndag 7 november 2011
Budget med ansvar för välfärden
Idag har vi moderater presenterat vår budget för Örebro Kommun. Vårt främsta budskap i denna budget är att vi, till skillnad mot den styrande majoriteten i Örebro, värnar välfärden.
Vi ansätter lika mycket pengar år 2012 som 2011 till drift av de stora välfärdsområdena barn och utbildning samt social välfärd. Detta klarar vi genom att bl.a. minska på den politiska organisationen och göra besparingar inom området Samhällsbyggnad.
Vi gör denna prioritering eftersom barnen, våra äldre och de som behöver kommunens omsorg är viktigare än betong. I ekonomiskt svåra tider vill vi värna dem som behöver omsorgen mest.
Vi värnar kvalitén för de yngre barnen och satsar 13 miljoner på att öka personaltätheten i förskolan. Tanken är att vi successivt ska komma ner till ett maximalt antal barn per grupp på 15 barn. Detta är viktigt för att personalen ska ha möjlighet att se varje barn och klara av förskolans pedagogiska uppdrag. Vi tror också att mindre grupper ger en större trygghet.
En annan satsning som skapar trygghet är återinförandet av gratis pedagogisk lunch. Vi har lyssnat på personal och föräldrar som ser hur situationen i våra matsalar har försämrats sedan personal som äter med barnen får betala. För oss är lugn och ro kring matborden ett sätt att öka tryggheten i skolan. Att barnen äter skollunchen är viktigt för att de ska kunna ta till sig den kunskap som skolan förmedlar
För oss är det viktigt med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling i våra skolor. Varje vuxen i skolan måste ta sitt ansvar och om en situation uppstår direkt agera och veta vilka åtgärder som ska vidtas. Vi vill under 2012 stärka det förebyggande arbetet.
Vi fortsätter vår trygghetssatsning inom skolområdet genom att avsätta mer pengar till skolhälsovården för att anställa fler skolsköterskor och kuratorer. Förra veckan kom regeringen med nya pengar inom detta område och vi vill möta upp för att få en skolhälsovård som kontinuerligt ger elever hälsosamtal och att ett samarbete med landstinget utvecklas.
Kvalitén i den svenska skolan diskuteras just nu i media. Man pratar om hur viktigt det är med uppföljning och förväntningar – här finns det mer att göra i Örebro. Vi vill minska antalet mål och uppdrag som skolorna har. Vi vill fokusera på 3, max 4, mål knutna till kunskap och som vi hela tiden följer upp. Jag tror starkt på att det som efterfrågas och följs upp också blir gjort!
En annan satsning som vi gör är att minska skolklassernas storlek. Vi tror att arbetssituationen för lärare och elever på detta sätt blir bättre och att kunskapsmålen. Andra satsningar som måste fortsätta är fortbildning för lärare och tid för rektorernas pedagogiska ledarskap.
Vi ansätter lika mycket pengar år 2012 som 2011 till drift av de stora välfärdsområdena barn och utbildning samt social välfärd. Detta klarar vi genom att bl.a. minska på den politiska organisationen och göra besparingar inom området Samhällsbyggnad.
Vi gör denna prioritering eftersom barnen, våra äldre och de som behöver kommunens omsorg är viktigare än betong. I ekonomiskt svåra tider vill vi värna dem som behöver omsorgen mest.
Vi värnar kvalitén för de yngre barnen och satsar 13 miljoner på att öka personaltätheten i förskolan. Tanken är att vi successivt ska komma ner till ett maximalt antal barn per grupp på 15 barn. Detta är viktigt för att personalen ska ha möjlighet att se varje barn och klara av förskolans pedagogiska uppdrag. Vi tror också att mindre grupper ger en större trygghet.
En annan satsning som skapar trygghet är återinförandet av gratis pedagogisk lunch. Vi har lyssnat på personal och föräldrar som ser hur situationen i våra matsalar har försämrats sedan personal som äter med barnen får betala. För oss är lugn och ro kring matborden ett sätt att öka tryggheten i skolan. Att barnen äter skollunchen är viktigt för att de ska kunna ta till sig den kunskap som skolan förmedlar
För oss är det viktigt med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling i våra skolor. Varje vuxen i skolan måste ta sitt ansvar och om en situation uppstår direkt agera och veta vilka åtgärder som ska vidtas. Vi vill under 2012 stärka det förebyggande arbetet.
Vi fortsätter vår trygghetssatsning inom skolområdet genom att avsätta mer pengar till skolhälsovården för att anställa fler skolsköterskor och kuratorer. Förra veckan kom regeringen med nya pengar inom detta område och vi vill möta upp för att få en skolhälsovård som kontinuerligt ger elever hälsosamtal och att ett samarbete med landstinget utvecklas.
Kvalitén i den svenska skolan diskuteras just nu i media. Man pratar om hur viktigt det är med uppföljning och förväntningar – här finns det mer att göra i Örebro. Vi vill minska antalet mål och uppdrag som skolorna har. Vi vill fokusera på 3, max 4, mål knutna till kunskap och som vi hela tiden följer upp. Jag tror starkt på att det som efterfrågas och följs upp också blir gjort!
En annan satsning som vi gör är att minska skolklassernas storlek. Vi tror att arbetssituationen för lärare och elever på detta sätt blir bättre och att kunskapsmålen. Andra satsningar som måste fortsätta är fortbildning för lärare och tid för rektorernas pedagogiska ledarskap.
Etiketter:
barn/ungdomar,
barnomsorg,
kommunal ekonomi,
omsorg,
skola
söndag 6 november 2011
Höj ambitionen i Örebros skolor!
Med start idag granskar radions P1 och P4 den svenska skolan – det är bra. Att på detta sätt bidra till att kunskapen om situationen i skolan ökar är angeläget och jag hoppas att många lyssnar.
Alliansregeringen har skolan som ett av sina fokusområden och Björklund är tuff i sina åtgärder och förslag om nya regler för att skapa kunskap och ordning i skolan. Jag tror på en hel del som han föreslår men ibland är det lite för mycket pekpinnar för min smak.
Skolan ska erbjuda en lärande miljö och i det ingår för mig ordning och reda men också att lärare ska ges förutsättningar att vara just lärare. En bra lärare med förmåga att möta eleverna och se deras behov gör skillnad. Det är viktigt att lärarna möter eleverna med respekt och höga förväntningar.
2011 är något av ett reformår för skolan. En ny skollag och planer gör att förutsättningarna för en skola med kunskap i fokus förbättras betydligt. Dock tar alla förändringar i skolan tid innan de ger effekt. Därför är det än viktigare att vi på lokal nivå tar skolan på allvar. Vi måste sätta till resurser, utnyttja det som regeringen erbjuder i form av exempelvis kompetensutveckling, se till att ha rätt fokus på lokal nivå och, som påpekades i dagens radioprogram, följa upp skolans resultat.
Vi politiker måste ha höga förväntningar på skolorna i Örebro. Jag anser att ambitionsnivån i Örebros skolor måste höjas. Vi ska klara alla elever, oavsett om de går i Vivallaskolan eller i Gumeliusskolan, genom vår grundskola med minst godkända betyg. Inget annat ska duga! Vi ska som politiker hela tiden ställa frågan till de skolor som inte klarar detta mål. Varför? vad görs för att höja den enskilde eleven?
I veckan fick vi budegetförslaget från den politiska majoriteten i Örebro. Texten består av många vackra ord där kunskap ska uppnås och lärarna vidareutbildas. Siffrorna talar dock om motsatsen – neddragning med 29 miljoner inom skolans område. Det duger inte!
Örebros skolor behöver sina pengar. Fokus ska vara att höja resultaten inte att genomföra besparingar!
Alliansregeringen har skolan som ett av sina fokusområden och Björklund är tuff i sina åtgärder och förslag om nya regler för att skapa kunskap och ordning i skolan. Jag tror på en hel del som han föreslår men ibland är det lite för mycket pekpinnar för min smak.
Skolan ska erbjuda en lärande miljö och i det ingår för mig ordning och reda men också att lärare ska ges förutsättningar att vara just lärare. En bra lärare med förmåga att möta eleverna och se deras behov gör skillnad. Det är viktigt att lärarna möter eleverna med respekt och höga förväntningar.
2011 är något av ett reformår för skolan. En ny skollag och planer gör att förutsättningarna för en skola med kunskap i fokus förbättras betydligt. Dock tar alla förändringar i skolan tid innan de ger effekt. Därför är det än viktigare att vi på lokal nivå tar skolan på allvar. Vi måste sätta till resurser, utnyttja det som regeringen erbjuder i form av exempelvis kompetensutveckling, se till att ha rätt fokus på lokal nivå och, som påpekades i dagens radioprogram, följa upp skolans resultat.
Vi politiker måste ha höga förväntningar på skolorna i Örebro. Jag anser att ambitionsnivån i Örebros skolor måste höjas. Vi ska klara alla elever, oavsett om de går i Vivallaskolan eller i Gumeliusskolan, genom vår grundskola med minst godkända betyg. Inget annat ska duga! Vi ska som politiker hela tiden ställa frågan till de skolor som inte klarar detta mål. Varför? vad görs för att höja den enskilde eleven?
I veckan fick vi budegetförslaget från den politiska majoriteten i Örebro. Texten består av många vackra ord där kunskap ska uppnås och lärarna vidareutbildas. Siffrorna talar dock om motsatsen – neddragning med 29 miljoner inom skolans område. Det duger inte!
Örebros skolor behöver sina pengar. Fokus ska vara att höja resultaten inte att genomföra besparingar!
onsdag 2 november 2011
Nedskärningar väntar Örebroarna
Idag lade majoriteten med S i spetsen fram sin budget för Örebro kommun. Vi har av förklarliga skäl inte hunnit studera den så noga men det är mycket text som handlar om strategiområden och satsningar men mycket lite står det om deras nedskärningar…
Men det är klart att det varken är kul eller strategiskt att basunera ut att man lägger generella sparkrav på driften av verksamheten på 50 miljoner. Vi konstaterar att det är välfärden, barnen och de äldre som får betala för att majoriteten inte klarar av att sköta ekonomin!
Vi kommer att presentera vår budget på måndag – Utan besparingar på varken skola eller äldreomsorgen!
Det finns många anledningar till att vi behöver säkra välfärden i Örebro. Det är skolan som behöver stärka sina resultat, äldre som behöver känna trygghet att de blir väl omhändertagna i omsorgen och det är kvinnor som behöver kunna gå tryggt hem när det är mörkt.
Nu ser vi att majoriteten satsar på nya kommunala bolag och drar in pengarna för skolan. Vi varnade i debatten som var kring tilläggsbudgeten att neddragningar skulle komma – nu ser vi det och vi kan bara beklaga för Örebroarna att vi hade rätt.
Men det är klart att det varken är kul eller strategiskt att basunera ut att man lägger generella sparkrav på driften av verksamheten på 50 miljoner. Vi konstaterar att det är välfärden, barnen och de äldre som får betala för att majoriteten inte klarar av att sköta ekonomin!
Vi kommer att presentera vår budget på måndag – Utan besparingar på varken skola eller äldreomsorgen!
Det finns många anledningar till att vi behöver säkra välfärden i Örebro. Det är skolan som behöver stärka sina resultat, äldre som behöver känna trygghet att de blir väl omhändertagna i omsorgen och det är kvinnor som behöver kunna gå tryggt hem när det är mörkt.
Nu ser vi att majoriteten satsar på nya kommunala bolag och drar in pengarna för skolan. Vi varnade i debatten som var kring tilläggsbudgeten att neddragningar skulle komma – nu ser vi det och vi kan bara beklaga för Örebroarna att vi hade rätt.
tisdag 1 november 2011
Välkommen satsning på skolhälsan
Regeringen meddelar idag att de anslår pengar för att anställa cirka 1250 nya medarbetare inom elevhälsan. Detta är en välkommen satsning eftersom vi vet hur viktigt det är att fånga upp barn och ungas hälsa. Pengar kan sökas för satsning på skolhälsovården men också för fortbildning inom områden kopplad till hälsa som skolmat och idrott.
För att Örebro ska få ta del av satsningen måste pengarna sökas från utbildningsdepartementet Det som nu är intressant är att få svar från majoriteten om Örebro kommer att ta del av alliansregeringens välfärdssatsning.
Många unga mår dåligt och det är viktigt att skolhälsovården uppgraderas, förnyas och arbetar förebyggande genom hela skolgången för att stärka elevers hälsa. Jag tror att många krafter inom skolan och Landstinget bör samarbete kring elevers hälsa. Har skolan ett hälsotänk kring eleverna där man kopplar ihop elevhälsa, idrott, det förebyggande arbetet mot mobbning, arbetsmiljön och skolmaten tror jag att förutsättningarna för lärande ökar.
Nu ger Alliansregeringen oss bättre förutsättningar att utveckla skolans hälsoarbete. För Örebro innebär detta en möjlighet att utöka med ungefär 20 heltidstjänster – Jag hoppas att vi tar den chansen!
För att Örebro ska få ta del av satsningen måste pengarna sökas från utbildningsdepartementet Det som nu är intressant är att få svar från majoriteten om Örebro kommer att ta del av alliansregeringens välfärdssatsning.
Många unga mår dåligt och det är viktigt att skolhälsovården uppgraderas, förnyas och arbetar förebyggande genom hela skolgången för att stärka elevers hälsa. Jag tror att många krafter inom skolan och Landstinget bör samarbete kring elevers hälsa. Har skolan ett hälsotänk kring eleverna där man kopplar ihop elevhälsa, idrott, det förebyggande arbetet mot mobbning, arbetsmiljön och skolmaten tror jag att förutsättningarna för lärande ökar.
Nu ger Alliansregeringen oss bättre förutsättningar att utveckla skolans hälsoarbete. För Örebro innebär detta en möjlighet att utöka med ungefär 20 heltidstjänster – Jag hoppas att vi tar den chansen!
torsdag 27 oktober 2011
Fel beslut om rökning
På Fullmäktige igår fattades beslut om att införa rökfri arbetstid för anställda i Örebro Kommun – Jag tycker det är fel. Vi har som arbetsgivare ett ansvar för våra medarbetares hälsa. Vi har också ett ansvar för att ha en bra miljö för våra medarbetare och för alla Örebroare som nyttjar välfärden. Men att införa rökfri arbetstid tycker jag är att gå för långt – det är direkt inskränkande på individens frihet och självbestämmande.
Jag vill istället att våra arbetsplatser ska vara rökfria. Många är det idag men andra inte. Jag anser att det viktigaste är att säkra vår arbetsmiljö från rök. Parallellt med det ska vi ha bra rutiner för att stötta de medarbetare som vill sluta röka. I ett bra ledarskap ingår det att ha samtal med varje medarbetare om bl.a. vikten av en bra hälsa.
Rökfri arbetstid är svårt att styra över och kontrollera. Hur har vi kontroll på att medarbetare inte röker under arbetstid? Hur kontrollerar vi vad som händer på rasten? Har vi koll på varje medarbetare hela tiden? Vad gör vi med dem som arbetar hemma? Vad händer om en medarbetare röker på arbetstid? – Ska vi verkligen be våra chefer att föra alvarliga samtal som Lena Baastad sagt?
Om vi nu tänker på hälsan för våra medarbetare så är väl all nikotin viktig att få bort, alltså även snuset? Och hur ska vi hantera brukare som röker? Ja, frågorna är många och inga av dem besvaras i de underlag vi har fått till ärendet eller i debatten av den styrande majoriteten.
Jag är övertygad om att vi alla vill att antalet medarbetare som är beroende av nikotin ska minska. Det är viktigt för individen, för folkhälsan och för kvalitén i välfärden. Men jag tror att vi gör det enklare för oss om vi försöker minska rökandet med morot och inte med piska.
Jag vill istället att våra arbetsplatser ska vara rökfria. Många är det idag men andra inte. Jag anser att det viktigaste är att säkra vår arbetsmiljö från rök. Parallellt med det ska vi ha bra rutiner för att stötta de medarbetare som vill sluta röka. I ett bra ledarskap ingår det att ha samtal med varje medarbetare om bl.a. vikten av en bra hälsa.
Rökfri arbetstid är svårt att styra över och kontrollera. Hur har vi kontroll på att medarbetare inte röker under arbetstid? Hur kontrollerar vi vad som händer på rasten? Har vi koll på varje medarbetare hela tiden? Vad gör vi med dem som arbetar hemma? Vad händer om en medarbetare röker på arbetstid? – Ska vi verkligen be våra chefer att föra alvarliga samtal som Lena Baastad sagt?
Om vi nu tänker på hälsan för våra medarbetare så är väl all nikotin viktig att få bort, alltså även snuset? Och hur ska vi hantera brukare som röker? Ja, frågorna är många och inga av dem besvaras i de underlag vi har fått till ärendet eller i debatten av den styrande majoriteten.
Jag är övertygad om att vi alla vill att antalet medarbetare som är beroende av nikotin ska minska. Det är viktigt för individen, för folkhälsan och för kvalitén i välfärden. Men jag tror att vi gör det enklare för oss om vi försöker minska rökandet med morot och inte med piska.
torsdag 20 oktober 2011
Minska barngrupperna i förskolan!
Barngruppernas storlek i Örebro måste enligt min och moderaternas mening ner. Att som idag ha ett snitt på 18 barn per grupp är på tok för högt. Vi tycker att Skolverkets rekommendation på 15 barn per grupp är lämplig. Vi kommer satsa på att succesivt under några år komma ner i den nivån.
Vi tar, i motsatts till socialdemokratarena i Örebro, signalen från föräldrar och personal i barnomsorgen på allvar. För oss är det viktigt att alla barn har en trygg miljö, känner arbetsro, kan uppnå målen utifrån sina egna förutsättningar och känner att de blir sedda. Med en alltför stor barngrupp riskeras det pedagogiska att övergå till förvaring.
Vi vet att det beror på vilka barn man har hur många barn som är lämpligt att ha i varje grupp. Vi anser dock att det nu är dags att sätta ett tak på antalet barn per grupp eftersom gruppernas storlek har en tendens att svälla till att bli allt för stora. Vi kommer i vår budget att göra riktade satsningar för att öka personaltätheten i Örebros förskolor.
Kvalité och mindre barngrupper tror jag står högt på barnfamiljernas önskelista. Men i ett Örebro som växer och med så många barn som föds varje år handlar det också om att skapa en trygghet för nyblivna föräldrar och förvissning om att vi löser barnomsorgen. Utbyggnaden av förskolan måste fortsätta i den takt som behövs, vilket idag bedöms vara med ytterligare 1100 platser.
Jag tror också på mångfald och valfrihet i barnomsorgen. Det är viktigt att olika lösningar, anpassade efter familjens behov, är möjligt. Olika sorts förskolor är gör det möjligt för familjerna att hitta den förskola som passar just dem. För att kunna stärka arbetslinjen i Örebro är det väsentligt att kommunen klarar av att möta de behov som föräldrarna har. Örebro kommun ska sträva efter att omsorgen ska ha öppet på de tider människor har behov av barnomsorg och att det finns en flexibilitet som underlättar i vardagspusslet.
Vi tar, i motsatts till socialdemokratarena i Örebro, signalen från föräldrar och personal i barnomsorgen på allvar. För oss är det viktigt att alla barn har en trygg miljö, känner arbetsro, kan uppnå målen utifrån sina egna förutsättningar och känner att de blir sedda. Med en alltför stor barngrupp riskeras det pedagogiska att övergå till förvaring.
Vi vet att det beror på vilka barn man har hur många barn som är lämpligt att ha i varje grupp. Vi anser dock att det nu är dags att sätta ett tak på antalet barn per grupp eftersom gruppernas storlek har en tendens att svälla till att bli allt för stora. Vi kommer i vår budget att göra riktade satsningar för att öka personaltätheten i Örebros förskolor.
Kvalité och mindre barngrupper tror jag står högt på barnfamiljernas önskelista. Men i ett Örebro som växer och med så många barn som föds varje år handlar det också om att skapa en trygghet för nyblivna föräldrar och förvissning om att vi löser barnomsorgen. Utbyggnaden av förskolan måste fortsätta i den takt som behövs, vilket idag bedöms vara med ytterligare 1100 platser.
Jag tror också på mångfald och valfrihet i barnomsorgen. Det är viktigt att olika lösningar, anpassade efter familjens behov, är möjligt. Olika sorts förskolor är gör det möjligt för familjerna att hitta den förskola som passar just dem. För att kunna stärka arbetslinjen i Örebro är det väsentligt att kommunen klarar av att möta de behov som föräldrarna har. Örebro kommun ska sträva efter att omsorgen ska ha öppet på de tider människor har behov av barnomsorg och att det finns en flexibilitet som underlättar i vardagspusslet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)