Var finns Kumlaandan?

Jag har sedan jag började mitt jobb som oppositionsråd i Kumla hört talas om något som benämns som Kumlaandan. Vad jag förstår bygger detta uttryck på att många beslut fattas i samförstånd och efter resonemang mellan majoritet och opposition.

Visst är det mycket som vi är överens om i den kommunala vardagen i Kumla men inte är det mycket vi resonerar om. Socialdemokraterna har ju egen majoritet vilket de ofta påminner oss om i ord och handling och jag har vid endast ett fåtal tillfällen under drygt tre år känt att jag har varit med och resonerat om något. Socialdemokraterna har istället resonerat med sig själva och sedan får vi lägga reservationer om vi tycker annorlunda.

Jag håller med Torbjörn Ahlin (C) som idag på sin blogg skriver om detta. Torbjörn har en lång erfarenhet av kommunpolitiken i Kumla och kan vittna om Socialdemokraternas omsvängning.

Behovet av ett maktskifte i Kumla känns akut. För att få till en bra utveckling såväl vad gäller den kommunala ekonomin som företagande och inflyttning behövs en ny politik. Förändringarnas vindar blåser i Sverige medan Kumla står still. Vi har inga alternativ i driften av det som skattefinansieras (vård, skola och omsorg) och vi hämmar företagandet med detta agerande. Inflyttningen till Kumla kommer också att stanna av om alternativen inte finns. För unga människor idag duger det inte att endast ha kommunen att välja på.

Idrottsrörelsen - en resurs för kommunen

Vi, kommunledningen i Kumla, har idag haft ett möte med Örebro Läns idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna om idrotten i Kumla. Samarbete för att öka idrottandet bland barn och ungdomar stod i fokus under mötet och diskussionen handlade om på vilket sätt olika parter kan bidra.

Som politiker i Kumla tycker jag att det främsta är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för föreningar i Kumla att sköta sin verksamhet. Jag tycker att modellen som Kumla har var gäller föreningsbidrag är bra. Där sitter man i samtal med föreningarna och ger bidrag efter vad föreningen gör för att utveckla sin verksamhet. Exempelvis om föreningen utbildar sina ledare får de mer bidrag eller om de vänder sig till nya grupper. En utveckling av detta är att göra en bättre uppföljning och ge kontreta tipps till föreningar.

Mer kan göras. Det finns massor av barn och ungdomar i Kumla som står utanför föreningslivet. Det gäller att försöka hitta sätt att locka dessa ungdomar till aktivitet istället för att de hänger på stan eller framför TV:n/datorn. Här gäller det att kommunen, skolan, idrottsrörelsen och föreningarna i Kumla tillsammans hittar möjligheter.

Jag tror starkt på att kommunen måste hitta belöningssystem för föreningar som tar sig an ungdomar som idag är passiva. Då jag själv är aktiv i idrottsrörelsen (ordförande i Simklubben Nautilus) vet jag hur svårt det är att engagera människor till att ta ansvar och lägga ner tid i föreningsarbetet. Det är kanske som Kumla Hockey resonerar att kommunen måste ge föreningar ekonomisk hjälp så att den ideella insatsen kan minska. I utbyte gör föreningen en ordentlig insats, exempelvis för ungdomar på glid.

Det gäller för hela samhället att ta ansvar. Vi borde alla vara intresserad av att våra ungdomar har en vettig fritidssysselsättning.

Jag anser att idrottsrörelsen och kommunen har bidragit till den situation vi har idag då det mesta är instyrt på föreningsverksamhet. Det är svårt att spontanidrotta då de flesta tiderna i hallar och på planer är uppbundna av föreningsaktivitet. Idrottsrörelsen har många gånger endast intresse för de ungdomar som är duktiga.

Hur kan idrottsrörelsen göra det möjligt för de ungdomar som inte platsar i A-laget eller som inte vill lägga all sin fritid på den aktuella idrotten, att fortsätta med sin idrott?

Idrottsrörelsen efterfrågar bättre kontakt med skolorna – Skolan kan inte göra allt men säkert en hel den för att bidra till att väcka intresset för idrott hos våra barn och ungdomar. Jag anser att våra idrottslärare är en stor resurs. Ofta har de ett engagemang och inser vikten av att röra sig för att inlärningen ska fungera och framför allt för att man ska må bra.

Hushållsnära tjänster – en succé

Det är få reformer som blivit en sådan succé som avdraget för hushållsnära tjänster har blivit. Drygt 11000 nya jobb har skapats och många människor får till en rimlig kostnad hjälp med städning mm för att få den stressade vardagen att gå ihop.

Jag håller med Lotta Olsson som i sin blogg skriver att reformen har kommit för att stanna. Det är just möjligheterna till jobb för många som stått långt ifrån arbetsmarknaden som gör att reformen är så bra. Det är i tjänstesektorn som de nya jobben har möjlighet att komma och detta måste vi gynna. På ledarsidan i SvD skriver idag Maria Eriksson om detta.

Att Socialdemokraterna var emot förslaget i början förvånar väl inte någon men att de fortsatt håller emot är ju en gåta. Heder åt Miljöpartiet som ändrat sin ståndpunkt!

Kopplingen till Kumla i denna fråga är stark. Vi har flera företag som kommit till i samband med denna reform och jag är övertygad om att markanden har möjlighet att växa även i arbetarkommunen Kumla.

Hårt istället för mjuka värden i Kumla

Det är intressant att läsa Lennart Erikssons svar när Kumlaborna klagar på kvalitén i det som kommunen utför för allas våra skattepengar. Inget är fel enligt Lennart för socialdemokraterna bygger minsann hus åt Kumlas skattebetalare!

Nu senast är det ”Skattebetalare” som i Nerikes Allehanda ifrågasätter varför pengar pumpas in i gymnasieskolan i Kumla när det finns så många bra skolor nära Kumla. Ja, det är en bra fråga. Den enda förklaringen som Lennart Eriksson har är att det är bra att erbjuda hela utbildningskedjan när man förväntar sig ökning av invånarantalet i Kumla. Efter det övergår resonemanget i att beskriva alla hus som den socialdemokratiska majoriteten har byggt i Kumla.

Det är det hårda som socialdemokraterna lyfter fram, inte verksamheternas kvalité och vikten av en bra service till dem som bor i Kumla. De försvarar sig med att de helägda kommunala bolagen står för den del av investeringarna och tror då att Kumlaborna inte förstår att även det är en prioritering av våra skattepengar.

Beträffande John Norlandergymnasiet så är det ett problem i Kumlas ekonomi. Den kostar pengar och det vikande elevunderlaget gör att man måste fråga sig om det är klokt att ha skolan kvar i kommunal regi. Har vi kompetens att utveckla denna gymnasieskola till att bli en magnet för eleverna? Är det kanske bättre att låta någon annan driva skolan?

Konkurrensen om gymnasieeleverna är knivskarp idag och det krävs bra program och bra förutsättningar för att eleverna ska lockas till en skola. I Kumla har vi bra program men problemet är att för få elever söker. De vill nog hellre gå på en stor skola än på en liten skola med så utspridd verksamhet som vi har i Kumla.

Vi var flera i oppositionen som ifrågasatte beslutet att gå ur SUF. I efterhand kan vi konstatera att det både blev dyrt och fel. Dyrt eftersom vi fick betala 45 miljoner och fel för att de totala samhällsresurserna utnyttjas fel när vi nu har två skolor med i stort sett samma utbud som konkurrerar om ett sviktande antal elever. I den här soppan är Kumla den stora förloraren.

Vi vinner valet

Det känns verkligen som om valrörelsen har kommit igång. Alla partier verkar taggade för en jämn och tuff valrörelse och det är väl fler än jag som tycker att valrörelsen är det som gör livet som politiker värt att leva!

Jag håller med min partikollega Kent Persson som i sin blogg idag anser att den starka ekonomin som Sverige nu har är en av valfrågorna som kommer att göra att Alliansen vinner valet.

Jag tror för Kumlas del att en orsak till att vi (M, C, KD, FP, MP) vinner valet är för att ekonomin för första gången på mycket länge inte är stark. Socialdemokraterna har lyckats fördärva Kumlas starka ekonomi med stora investeringar. De har investerat både i låg- och högkonjunktur utan att först samla på sig några pengar. Nu är pengarna slut, de kommunala verksamheterna får spara för att finansiera det nya badet och jag tror att Kumlaborna tänker till när de den 19:onde september ska rösta i kommunalvalet.

En annan stor fråga i Kumla inför valet kommer att bli skolan. Vi måste få ett fokus på kunskap i skolan och det kommer Kumlaborna inse. Skolan tål inte mer besparingar. Vi måste fördela om resurserna så att skolorna i Kumla kan ge den utbildning till vära barn och ungdomar som de har rätt till.

Min tredje starka valfråga av betydelse för Kumla är valfriheten. Vi har inga alternativ förutom att kommunen sköter allt. Det vill vi ändra på och det kommer att locka människorna i Kumla till att rösta på oss.

Ridskola i långbänk

Det är märkligt att Socialdemokraterna i Kumla ännu inte har lyckas få till någon Ridskola i Kumla. Det officiella läget just nu är att Kumlafastigheters VD, tillika Näringslivschef i kommunen, ska försöka hitta en entreprenör som vill driva det storslagna ridhuset med ridskola som Kumla kommun har tänkt bygga.

I dagens Nerikes Allehanda står det att D-Å Moberg förslår att kommunen själv ska driva ridhuset. Frågan är ju om det är Socialdemokraternas mening? Den förre hövdingens ord har ju varit lag även efter hans avgång för drygt ett år sedan så vi får väl anta att det är så de tycker…

Om man ser på hur Socialdemokraterna styr och har styrt kommunen i alla år så skulle jag tro att de tilltalas av en lösning där kommunen har full koll på verksamheten i ett nytt ridhus. För min del tycker jag att en sådan lösning vore den sämsta.

Vi i oppositionen anser att ridhusaffären varit illa skött sedan diskussionen började med familjen Pärsson. Det bästa för Kumlas alla ridintresserade ungdomar hade varit att frågan hade lösts där och då. Men socialdemokraterna valde att gå i klinch med familjen Pärsson och hamnade i en återvändsgränd där inte ens Kumla Ridklubb till slut ville vara med.

Vi i oppositionen har föreslagit en billigare lösning än den som kommunen planerar. Vi tycker att det viktigaste är att Kumla har en ridskola och att kommunen skulle kunna bygga en enklare anläggning som inte kostar så mycket att driva. Med vårt alternativ kan vi snabbt få en ridskola på plats och en lösning till stånd beträffande driften, då med en entreprenör eller en ridklubb.

Det är synd att ungdomar som vill rida i Kumla idag måste ha en egen häst för att enkelt få möjlighet att ägna sig åt denna idrott. Är man yngre kan man rida på ridskolan i Folkatorp men sedan måste en häst inköpas eller så får man anmäla sig till en ridskola i en annan kommun. Det här kan väl aldrig ha varit meningen i socialdemokraternas Kumla?

Frågan är fortfarande vad som är viktigt att de kommunala pengarna går till.
Min uppfattning är att en kommun ska se till att det finns bra fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Inte då sagt att allt ska drivas i kommunal regi utan mycket kan med fördel drivas av andra. Exempelvis skulle idrottsföreningar kunna driva sportanläggningar.

Min uppfattning är att en bra kommun skapar förutsättningar för bra ungdomsverksamhet. Det kan vara musikhus, ridhus, kyrkor, allaktivitetshus, badhus, hockey mm mm. Viktigt är att stötta föreningar som har verksamhet för barn och ungdomar, underlätta deras verksamhet och uppmuntra till aktiviteter som lockar fler barn och ungdomar till ett aktivt liv.

Vi har alla mycket att vinna på att våra barn och ungdomar har vettiga saker att göra på sin fritid.

Besök i skolan

Idag har jag, och de andra partiföreträdarna från oppositionen i Kumla, varit och besökt var sin skola i Kumla. Jag besökte Fylsta och fick lite insyn i tre olika klassers vardag. Det var en mycket intressant förmiddag.

På alla skolor brottas man med otillräckliga resurser och främst då till barn med särskilda behov. Det är min bestämda uppfattning att det krävs en helt annan syn på resursfördelningen till Kumlas skolor.

Vi måste fundera på vad det är som kommunen egentligen ska göra. Vad som är viktigt? Är det viktigt att barnen får bada fint eller är det viktigt att de får lära sig saker under sin skolgång? Är det tillräckligt att barnen i Kumla får godkänt eller har de rätt att få en undervisning som ger dem VG eller MVG?

För mig är det enkelt. Alla barn har rätt till en bra undervisning, i lugn och ro, där var och ens förmåga ska ha möjlighet att utvecklas. De barn som behöver särskilt stöd ska få det. Skolan ska ha inte överösas med pengar men just nu verkar situationen snart ha uppnått någon sorts smärtgräns.

Det finns många fantastiskt bra pedagoger i Kumlas skolor. Kompetenta lärare som kämpar i en vardag som jag beundrar dem för att de klarar av. Jag tror att förslagen på resurstillskott ligger på en rimlig nivå och skulle innebära en bättre situation på skolorna.

Jag tror också att resurser behöver tillföras för att rektorer ska ha en bra möjlighet till att hinna med det pedagogiska utvecklingsarbetet.