På Kumlasidan i dagens Nerikes Allehanda finns det en stor artikel om det stora underskott som Socialnämnden gjorde förra året. Det är oroväckande att kommunen har så dålig styrning på ekonomin att stora underskott kan dyka upp i slutet av året. Jag hoppas att initiativet från oppositionens gruppledare i Socialnämnden Linda Axäng (FP), om att förslag på åtgärder snabbt tas fram från förvaltningen, blir verklighet.
Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna låter verksamheter gå med stora underskott under en lång tid utan att åtgärder sätts in. Socialnämnden gick redan i maj med 5 miljoner minus, i augusti med 8 miljoner minus och i oktober med 13 miljoner minus.
Vi i oppositionen hade i maj, då budgeten för 2010 diskuterades, ett antal förslag på åtgärder för att komma tillrätta med den negativa utvecklingen. Socialdemokraterna avslog dock samtliga 14 förslag från oppositionen.
För det första föreslog vi i oppositionen att nämnden skulle godkänna tjänstemännens förslag om reduceringar gällande mattjänst samt LSS och psykiatrin, förutom reduceringen avseende det mobila stödteamet
Vidare föreslog vi att förvaltningen skulle fortsätta att arbeta med att se över försörjningsstöd och placeringar och sedan återkomma med en rapport. Det har visat sig att dessa poster, och då speciellt placeringar är står för de största övertrasseringarna i socialnämndens budget. Tänk om detta arbete hade fått göras.
Vi föreslog också att nämnden kontinuerligt och nogsamt skulle följa upp budgeten och fortsatt fatta nödvändiga beslut för att få en budget i balans. Tänk om detta arbete hade fått göras.
Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna i Kumla inte ens vill diskutera våra förslag. Inte ens när ekonomin drar iväg och alla förslag bör beaktas.
Det är dags att byta ut majoriteten i Kumla - Kumlaborna har inte råd med en Socialdemokrati som ständigt försover sig!
fredag 29 januari 2010
torsdag 28 januari 2010
Burka – en intressant diskussion
Huruvida burka ska tillåtas eller inte har diskuterats i många länder och igår togs frågan upp i debatten mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Deras diskussion var om människor ska ha rätt att bära kläder som döljer ansiktet i religiösa syften.
Socialdemokraterna säger tvärt nej till förbud - Vi moderater säger nja…
Vi vill inte förbjuda kvinnor att bära burka. Men vi ska inte heller vara passiva när religiösa skäl används som en ursäkt för att osynliggöra och förtrycka flickor och kvinnor. Vår utgångspunkt kommer alltid att vara att alla – flickor som pojkar, kvinnor som män – ska ha samma möjligheter att utvecklas som självständiga människor.
Jag trycker att frågan är svår. Min utgångspunkt är att alla människor ska få klä sig som de vill. Men kläder måste ju praktiskt fungera i en arbetssituation. Kan en person som jobbar inom barnomsorgen bära burka? Ja, det känns ju lite tveksamt, samtidigt som barn ofta är toleranta och bejakar olikheter om vuxna förklarar för dem.
Jag har muslimska vänner som tycker att vi svenskar är ”övertoleranta” när det gäller muslimer och deras krav på speciallösningar för att de ska kunna hålla fast vid sin extrema ”traditioner”.
Jag tycker att alla får plats i Sverige. Att vi ska vara ett land där kristna, judar och muslimer, religiösa och icke-religiösa, ska kunna leva sida vid sida i ömsesidig respekt.
Alla ska ha möjlighet att välja hur man vill leva sitt liv och klä sig så länge man inte tvingar eller kränker någon annan.
Socialdemokraterna säger tvärt nej till förbud - Vi moderater säger nja…
Vi vill inte förbjuda kvinnor att bära burka. Men vi ska inte heller vara passiva när religiösa skäl används som en ursäkt för att osynliggöra och förtrycka flickor och kvinnor. Vår utgångspunkt kommer alltid att vara att alla – flickor som pojkar, kvinnor som män – ska ha samma möjligheter att utvecklas som självständiga människor.
Jag trycker att frågan är svår. Min utgångspunkt är att alla människor ska få klä sig som de vill. Men kläder måste ju praktiskt fungera i en arbetssituation. Kan en person som jobbar inom barnomsorgen bära burka? Ja, det känns ju lite tveksamt, samtidigt som barn ofta är toleranta och bejakar olikheter om vuxna förklarar för dem.
Jag har muslimska vänner som tycker att vi svenskar är ”övertoleranta” när det gäller muslimer och deras krav på speciallösningar för att de ska kunna hålla fast vid sin extrema ”traditioner”.
Jag tycker att alla får plats i Sverige. Att vi ska vara ett land där kristna, judar och muslimer, religiösa och icke-religiösa, ska kunna leva sida vid sida i ömsesidig respekt.
Alla ska ha möjlighet att välja hur man vill leva sitt liv och klä sig så länge man inte tvingar eller kränker någon annan.
Kumla måste bli en kommun för kunskap
Jag är bekymrad över skolorna i Kumla. Resultaten vi kan läsa om i sammanställningar från nationella prov och andelen som klarar godkänt efter årskurs 9 är inte bra. Jag hör från skolpersonal om föräldrar som med en axelryckning accepterar att deras barn inte når upp till målen. Jag hör om skolpersonal som säger att föräldrar inte ska förvänta sig så mycket av skolan i en arbetarkommun. Jag hör om personal som inte känner sig delaktiga, en organisation som inte följer politiska beslut, barn som inte får hjälp trots att föräldrarna påtalar att något måste göras och jag hör om barn som mobbas.
Det känns inte bra att från privatpersoner i andra kommuner få höra ”visst är Kumla en bra kommun men skolorna har ni problem med”. Jag har påtalat vid flera tillfällen att bra skolor är en viktig konkurrensfaktor för en kommun. Här börjar Kumla få ett stort problem.
Samtidigt är det mycket som är bra. Jag var runt på alla skolor för drygt ett år sedan och möttes av många duktiga lärare och engagerad personal. Det finns massor av resurser i form av människor som brinner för sitt jobb med barnen och som verkligen vill göra ett bra jobb.
Problemet tror jag är att skolan i Kumla har fel fokus. Jag vill att kunskapsmålet i vår Skolplan ”att skolverksamheterna i Kumla, ur alla aspekter, resultat- och utvecklingsmässigt ska tillhöra Sveriges bästa” ska tas på allvar. För att målet ska bli realistiskt måste mer resurser satsas på att öka den pedagogiska utvecklingen i Kumla. Fokus måste flyttas från allt annat till att handla om kunskap.
Elever i Kumlas skolor ska mötas av höga förväntningar och arbetsmiljön ska präglas av lugn, ordning och reda. Alla barn ska känna sig trygga i våra skolor och efter individuella utbildningsplaner få förutsättningar att utvecklas
Vi måste till alla föräldrar förmedla, från det att barnen är små, att deras barn är trygga i vår verksamhet och har möjlighet att klara kunskapsmålen.
Det är viktigt att vi utvecklar den kommunala skolan i Kumla men jag är också positiv till att privata aktörer startar skolor i Kumla. Det skulle vara ett bra inslag i Kumla och säkert göra att kvalitén höjs för alla.
Det känns inte bra att från privatpersoner i andra kommuner få höra ”visst är Kumla en bra kommun men skolorna har ni problem med”. Jag har påtalat vid flera tillfällen att bra skolor är en viktig konkurrensfaktor för en kommun. Här börjar Kumla få ett stort problem.
Samtidigt är det mycket som är bra. Jag var runt på alla skolor för drygt ett år sedan och möttes av många duktiga lärare och engagerad personal. Det finns massor av resurser i form av människor som brinner för sitt jobb med barnen och som verkligen vill göra ett bra jobb.
Problemet tror jag är att skolan i Kumla har fel fokus. Jag vill att kunskapsmålet i vår Skolplan ”att skolverksamheterna i Kumla, ur alla aspekter, resultat- och utvecklingsmässigt ska tillhöra Sveriges bästa” ska tas på allvar. För att målet ska bli realistiskt måste mer resurser satsas på att öka den pedagogiska utvecklingen i Kumla. Fokus måste flyttas från allt annat till att handla om kunskap.
Elever i Kumlas skolor ska mötas av höga förväntningar och arbetsmiljön ska präglas av lugn, ordning och reda. Alla barn ska känna sig trygga i våra skolor och efter individuella utbildningsplaner få förutsättningar att utvecklas
Vi måste till alla föräldrar förmedla, från det att barnen är små, att deras barn är trygga i vår verksamhet och har möjlighet att klara kunskapsmålen.
Det är viktigt att vi utvecklar den kommunala skolan i Kumla men jag är också positiv till att privata aktörer startar skolor i Kumla. Det skulle vara ett bra inslag i Kumla och säkert göra att kvalitén höjs för alla.
onsdag 27 januari 2010
Gårdagens Fullmäktige i Kumla
På gårdagskvällens Fullmäktige i Kumla diskuterades huruvida det är lämpligt att Kumla kommun har solarier i sin verksamhet. Jag hade skrivit en interpellation där jag ifrågasatte att kommunen har solarier då det är bevisat att cancerrisken är stor för de som solar i solarium. Socialdemokraternas Lennart Eriksson hade skrivit ett negativt svar, vilket han i och för sig har rätt till, men att han inte hade bemödat sig att ta reda på några fakta i ämnet tycker jag är anmärkningsvärt.
Det är ett konstigt resonemang som majoriteten i Kumla för. De litar inte på en enig forskarkår och Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer struntar de i.
Jag anser att folkhälsoarbetet är en viktig uppgift som kommunen har. Kommunen kan göra en stor insats genom att planera och agerande för att människor ska må bättre. En klar signal som kommunen kan skicka är att ta bort verksamhet som är en bevisad hälsofara, exempelvis solning i solarium.
Rapporteringen i Nerikes Allehanda från gårdagens sammanträde är något snedvriden, till fördel för Socialdemokraterna, och innehåller även en felaktighet angående val. Marina Andersson (M) ersätter endast Awat Mohammad i Barn- och Utbildningsnämnden (inte i Fullmäktige).
I en annan interpellation, skriven av Mats Gunnarsson, får vi i oppositionen igenom vår önskan om en snabbare hantering av interpellationer. Som det har varit hittills har det tagit minst en månad för oss att få svar på en interpellation, vilket nu kommer att ändras till två veckor. Det är bra. Det här är en viktig fråga för oss då det möjliggör en diskussion i Fullmäktige som handlar om aktuella frågor. Det vitaliserar debatten och gör det mer intressant för Kumlaborna att lyssna.
Det är ett konstigt resonemang som majoriteten i Kumla för. De litar inte på en enig forskarkår och Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer struntar de i.
Jag anser att folkhälsoarbetet är en viktig uppgift som kommunen har. Kommunen kan göra en stor insats genom att planera och agerande för att människor ska må bättre. En klar signal som kommunen kan skicka är att ta bort verksamhet som är en bevisad hälsofara, exempelvis solning i solarium.
Rapporteringen i Nerikes Allehanda från gårdagens sammanträde är något snedvriden, till fördel för Socialdemokraterna, och innehåller även en felaktighet angående val. Marina Andersson (M) ersätter endast Awat Mohammad i Barn- och Utbildningsnämnden (inte i Fullmäktige).
I en annan interpellation, skriven av Mats Gunnarsson, får vi i oppositionen igenom vår önskan om en snabbare hantering av interpellationer. Som det har varit hittills har det tagit minst en månad för oss att få svar på en interpellation, vilket nu kommer att ändras till två veckor. Det är bra. Det här är en viktig fråga för oss då det möjliggör en diskussion i Fullmäktige som handlar om aktuella frågor. Det vitaliserar debatten och gör det mer intressant för Kumlaborna att lyssna.
tisdag 26 januari 2010
Demokratins baksida
Förutsättningarna för att vi ska kunna leva i en demokrati är att det finns människor som vill ta det politiska ansvaret. Att engagera sig politiskt är inspirerande och intressant. Oftast är det ett stort intresse för att vara med och påverka samhället i en viss riktning som ligger till grund för att människor tar ett politiskt uppdrag.
För mig som är uppväxt i en familj där politik har varit en del av vardagen var det inte konstigt att en gång i tiden börja ett politiskt engagemang. Jag visste ungefär vad det innebar och det kändes nog mer naturligt än främmande för mig att ta ett politiskt uppdrag.
Jag har dock mött många människor som tycker att politik är konstigt, komplicerat och något som andra får hålla på med. Jag kan förstå även det resonemanget. Vi är alla olika och det är långt ifrån alla som lockas av debatten, sammanträdena, de svåra besluten och den tid som måste läggas ner.
För att bra beslut ska fattas är det väsentligt att vi har olika sorts människor som är engagerade i politiken. Här har alla partier ett ansvar att möjliggöra för människor att komma just till deras parti. Det är viktigt att ha unga, gamla, män, kvinnor, invandrare, småbarnsföräldrar, företagare, fabriksarbetare, lärare, pensionärer mm, mm som känner att de är välkomna att delta och att framföra sina förslag.
Att människor som min partikamrat Awat Mohammad blir hotade till att sluta sitt politiska arbete är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Här måsta vi alla ta avstånd. Vi måste jobba hårdare i samhället med att alla ska få vara med, att alla har den rätten och att varifrån en människa kommer inte ska spela någon roll.
Vi som håller på med politik måste inse att vi har ett speciellt ansvar. Det gäller att vi agerar så att människor förstår vad vi säger, lockas av våra förslag och uppträder på ett förtroendeingivande sätt.
En politikers agerande kan locka andra människor till engagemang men det också kan locka till avståndstagande.
I Kumla har vi under flera år haft en diskussion om det politiska klimatet. Vi har haft ett långt styre av Socialdemokrater i vår kommun vilket har satt sina spår både inom politiken och i kommunen.
I Kumla råder det ett visst klimat där åsikter helst ska stämma överens med vad den styrande majoriteten tycker. De som tycker annorlunda har ofta blivit utskällda aningen i slutna rum eller i Fullmäktige. Många gånger har stämningen varit allt annat än behaglig.
För oss politiker kan det vara OK att få mothugg även om klimatet stundtals kunde ha varit humanare. När det gäller tjänstemän som inte får eller vågar säga sin mening är det helt förödande för en organisation. Fråga är om agerandet är medvetet eller inte från Socialdemokraternas sida?
För mig som är uppväxt i en familj där politik har varit en del av vardagen var det inte konstigt att en gång i tiden börja ett politiskt engagemang. Jag visste ungefär vad det innebar och det kändes nog mer naturligt än främmande för mig att ta ett politiskt uppdrag.
Jag har dock mött många människor som tycker att politik är konstigt, komplicerat och något som andra får hålla på med. Jag kan förstå även det resonemanget. Vi är alla olika och det är långt ifrån alla som lockas av debatten, sammanträdena, de svåra besluten och den tid som måste läggas ner.
För att bra beslut ska fattas är det väsentligt att vi har olika sorts människor som är engagerade i politiken. Här har alla partier ett ansvar att möjliggöra för människor att komma just till deras parti. Det är viktigt att ha unga, gamla, män, kvinnor, invandrare, småbarnsföräldrar, företagare, fabriksarbetare, lärare, pensionärer mm, mm som känner att de är välkomna att delta och att framföra sina förslag.
Att människor som min partikamrat Awat Mohammad blir hotade till att sluta sitt politiska arbete är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Här måsta vi alla ta avstånd. Vi måste jobba hårdare i samhället med att alla ska få vara med, att alla har den rätten och att varifrån en människa kommer inte ska spela någon roll.
Vi som håller på med politik måste inse att vi har ett speciellt ansvar. Det gäller att vi agerar så att människor förstår vad vi säger, lockas av våra förslag och uppträder på ett förtroendeingivande sätt.
En politikers agerande kan locka andra människor till engagemang men det också kan locka till avståndstagande.
I Kumla har vi under flera år haft en diskussion om det politiska klimatet. Vi har haft ett långt styre av Socialdemokrater i vår kommun vilket har satt sina spår både inom politiken och i kommunen.
I Kumla råder det ett visst klimat där åsikter helst ska stämma överens med vad den styrande majoriteten tycker. De som tycker annorlunda har ofta blivit utskällda aningen i slutna rum eller i Fullmäktige. Många gånger har stämningen varit allt annat än behaglig.
För oss politiker kan det vara OK att få mothugg även om klimatet stundtals kunde ha varit humanare. När det gäller tjänstemän som inte får eller vågar säga sin mening är det helt förödande för en organisation. Fråga är om agerandet är medvetet eller inte från Socialdemokraternas sida?
lördag 23 januari 2010
Funderingar en solig lördag
Örebrokretsen har nomineringsstämma idag. Det har stor betydelse för oss moderater hur den listan ser ut då Örebro är vår motor i länet. Jag hoppas att nomineringskommitténs förslag går igenom både vad gäller Örebro kommun och Landstinget. Det var dock med viss bävan jag läste Hanna Jungs kritiska artikel i NA i morse. (Hon skriver om stämningen bland moderaterna i Örebro och faran med att kritisera.) Jag har ännu inte bestämt mig för om jag tycker att ett dylikt uttalande är bra eller inte…
Några andra moderata kvinnor har idag skrivit om jämställdhet i Svenska Dagbladet – Här är jag helt med på noterna. Partiet gick igår ut och sa att börsbolagen bör fördubbla antalet kvinnor i sina styrelser fram till 2014 vilket debattskrivarna inte håller med om. Det är fel att göra kvotering till ett paradnummer i jämställdhetsdebatten då man istället för att ta bort hinder för jämställdhet hamnar i statistik och siffror.
Debatten kring Kumla torg handlar idag om framkomlighet och istappar. Det är moddigt, halt och förenat med viss livsfara att ta sig fram med cykel på Kumlas mindre gator – tro mig jag har slirat runt på väg till simhallen idag. Utanför Systembolaget samlade Lions in pengar till Haiti samtidigt som istappar föll från taken. Mycket har de senaste dagarna gjorts kring torget för att ta bort istappar men det gäller för oss kumlabor att fortsatt hålla blicken både framåt och uppåt när vi är ute och går.
Några andra moderata kvinnor har idag skrivit om jämställdhet i Svenska Dagbladet – Här är jag helt med på noterna. Partiet gick igår ut och sa att börsbolagen bör fördubbla antalet kvinnor i sina styrelser fram till 2014 vilket debattskrivarna inte håller med om. Det är fel att göra kvotering till ett paradnummer i jämställdhetsdebatten då man istället för att ta bort hinder för jämställdhet hamnar i statistik och siffror.
Debatten kring Kumla torg handlar idag om framkomlighet och istappar. Det är moddigt, halt och förenat med viss livsfara att ta sig fram med cykel på Kumlas mindre gator – tro mig jag har slirat runt på väg till simhallen idag. Utanför Systembolaget samlade Lions in pengar till Haiti samtidigt som istappar föll från taken. Mycket har de senaste dagarna gjorts kring torget för att ta bort istappar men det gäller för oss kumlabor att fortsatt hålla blicken både framåt och uppåt när vi är ute och går.
fredag 22 januari 2010
Effektivisera varje skattekrona
Som politiker är det viktigt att förstå vikten av sitt uppdrag när det gäller att förvalta skattepengar. Det är ett stort ansvar att se till att skattepengar går till rätt saker. Detta brukar jag påpeka i Kumlas Fullmäktige när S drar iväg med sina investeringar…
Även de skattepengar som går till driften av våra förvaltningar ska förvaltas med skattebetalarnas bästa för ögonen. Det gäller att se till att det offentliga gör rätt saker och att det de gör görs effektivt.
Igår var jag på en intressant eftermiddag med Skattebetalarnas Förening där effektiviteten i kommunernas förvaltning av skattemedel diskuterades. Denna förening verkar för att skatterna ska sänkas till, för dem den realistiska, nivån 40 % mot dagens 55 % (detta är det totala skattetrycket, arbetsgivaravgifter, löneskatt och moms, för en svensk medianlön som ligger på 25000 kr).
De har tittat på hur mycket kommunerna i Örebro län borde kunna sänka skatten med om de var lika effektiva som jämförbara kommuner. Utgångspunkten är att kommunerna ska behålla kvalitén och jobba smartare.
I Skattebetalarnas beräkning kan Kumla sänka skatten på kort sikt med 1,34 kr vilket ger en person med en inkomst på 25000 kr 3141 kr mer i plånboken. På lång sikt skulle skatten kunna sänkas med 4,31 och ge samma person 10 134 kr mer i plånboken.
Nu ska dessa siffror inte tas som exakta utan idén är att visa att stora effekter för den enskilde kan uppnås om kommunen organiserar sig bättre.
Jag tycker att resonemanget är intressant. Vi måste sträva efter att ha en kommunal organisation som förvaltar pengarna väl och idéer till besparingar kan fås genom att lära sig mer om hur andra kommuner gör. Erfarenheter kan också tas från näringslivet vilka, för att överleva, ständigt jobbar med att bli mer effektiva.
Det finns idag oförklarliga skillnader mellan jämförbara kommuner i kostnader för exempelvis barnomsorg och vi vet sedan länge att det inte finns något direkt samband mellan kvalité och kostnad.
Mycket handlar om hur man leder kommunen. Vilket ansvar cheferna har. Att man lyssnar på medarbetarna. Att politikerna sätter upp mål. Att uppdraget till förvaltningarna är en ekonomi i balans. Att förvaltningarna tillåts att sköta verksamheten. Att politiken klarar av att inte lägga sig i detaljer. Att politiken styr genom uppföljning av målen.
Här har vi en hel del att göra i Kumla…
Även de skattepengar som går till driften av våra förvaltningar ska förvaltas med skattebetalarnas bästa för ögonen. Det gäller att se till att det offentliga gör rätt saker och att det de gör görs effektivt.
Igår var jag på en intressant eftermiddag med Skattebetalarnas Förening där effektiviteten i kommunernas förvaltning av skattemedel diskuterades. Denna förening verkar för att skatterna ska sänkas till, för dem den realistiska, nivån 40 % mot dagens 55 % (detta är det totala skattetrycket, arbetsgivaravgifter, löneskatt och moms, för en svensk medianlön som ligger på 25000 kr).
De har tittat på hur mycket kommunerna i Örebro län borde kunna sänka skatten med om de var lika effektiva som jämförbara kommuner. Utgångspunkten är att kommunerna ska behålla kvalitén och jobba smartare.
I Skattebetalarnas beräkning kan Kumla sänka skatten på kort sikt med 1,34 kr vilket ger en person med en inkomst på 25000 kr 3141 kr mer i plånboken. På lång sikt skulle skatten kunna sänkas med 4,31 och ge samma person 10 134 kr mer i plånboken.
Nu ska dessa siffror inte tas som exakta utan idén är att visa att stora effekter för den enskilde kan uppnås om kommunen organiserar sig bättre.
Jag tycker att resonemanget är intressant. Vi måste sträva efter att ha en kommunal organisation som förvaltar pengarna väl och idéer till besparingar kan fås genom att lära sig mer om hur andra kommuner gör. Erfarenheter kan också tas från näringslivet vilka, för att överleva, ständigt jobbar med att bli mer effektiva.
Det finns idag oförklarliga skillnader mellan jämförbara kommuner i kostnader för exempelvis barnomsorg och vi vet sedan länge att det inte finns något direkt samband mellan kvalité och kostnad.
Mycket handlar om hur man leder kommunen. Vilket ansvar cheferna har. Att man lyssnar på medarbetarna. Att politikerna sätter upp mål. Att uppdraget till förvaltningarna är en ekonomi i balans. Att förvaltningarna tillåts att sköta verksamheten. Att politiken klarar av att inte lägga sig i detaljer. Att politiken styr genom uppföljning av målen.
Här har vi en hel del att göra i Kumla…
torsdag 21 januari 2010
Nyttigt besök i verkligheten
I juni 2008 gick startskottet på Moderaternas resa genom Sveriges offentliga sektor. Sedan dess har 1500 besök gjorts hos förskolor och äldreboenden runtom landet för att lyssna på medarbetares berättelser. Tanken med alla dessa besök i välfärden är att med hjälp av medarbetarnas synpunkter forma vår politik. Mycket inspel har vi redan fått med i vår nya politik men mer ska göras.
Här om dagen gjorde jag ett återbesök på en förskola i Kumla. En än en gång fick jag träffa engagerad personal med lång erfarenhet och kloka synpunkter som, trots att de endast var två medarbetare av fyra på plats, kunde hantera barngruppen samtidigt som de pratade med mig…
Syftet med besöket var att återkoppla från besöket jag gjorde i oktober 2008, då pratade vi om hur de upplevde sin vardag och arbetet på förskolan. Det besöket, tillsammans med 444 andra besök inom barnomsorgen runtom i landet, har gjort att vi fått en insikt i deras verklighet. Vi har i dessa samtal haft förmånen att få lyssna på närmare 1500 medarbetare!
Majoriteten av de vi har träffat trivs med sitt arbete och det mest positiva med arbetet är barnen. ”För till vilken arbetsplats kommer man till där man blir omkramad och välkomnad med glädje?” Arbetskamraterna betyder mycket och det pedagogiska arbetet upplevs positivt.
I Kumla höll de med om att statusen på deras arbete har blivit bättre och att det är positivt. De påpekade dock att det finns en annan sida. Det är att personalen ibland upplever det som att deras roll/status gör att föräldrarna anser att förskolan är duktigare på pedagogik än vad föräldrarna själva är. Den signalen berörde mig och här har vi ett jobb att göra!
Föräldrarna är och ska vara nummer ett. Föräldrar kan inte ersättas av personal och föräldrarna måste inse att de är barnens viktigaste resurs!
Detta är en baksida på att statusen på förskolelärare höjts och en av sakerna som de kloka medarbetarna jag träffade berättade om eller reflekterade över när jag gick igenom den sammanställda rapporten.
I övrigt berättade jag för dem att det som också kommit fram från medarbetare runt om i Sverige är att barngrupperna anses generellt vara för stora vilket förskolan jag besökte höll med om. De sa också att det beror mycket på vilken barngrupp man har.
De så kallade 15-timmarsbarnen var också en fråga som vi diskuterade. Många har ansett att dessa barn bidrar till att det blir större barngrupper och att planeringen blir svår. Frågan är om barn under tre år vars föräldrar är hemma med yngre syskon verkligen hör hemma i barnomsorgen? Jag tror att det är bättre för dessa barn att få vara hemma.
Här om dagen gjorde jag ett återbesök på en förskola i Kumla. En än en gång fick jag träffa engagerad personal med lång erfarenhet och kloka synpunkter som, trots att de endast var två medarbetare av fyra på plats, kunde hantera barngruppen samtidigt som de pratade med mig…
Syftet med besöket var att återkoppla från besöket jag gjorde i oktober 2008, då pratade vi om hur de upplevde sin vardag och arbetet på förskolan. Det besöket, tillsammans med 444 andra besök inom barnomsorgen runtom i landet, har gjort att vi fått en insikt i deras verklighet. Vi har i dessa samtal haft förmånen att få lyssna på närmare 1500 medarbetare!
Majoriteten av de vi har träffat trivs med sitt arbete och det mest positiva med arbetet är barnen. ”För till vilken arbetsplats kommer man till där man blir omkramad och välkomnad med glädje?” Arbetskamraterna betyder mycket och det pedagogiska arbetet upplevs positivt.
I Kumla höll de med om att statusen på deras arbete har blivit bättre och att det är positivt. De påpekade dock att det finns en annan sida. Det är att personalen ibland upplever det som att deras roll/status gör att föräldrarna anser att förskolan är duktigare på pedagogik än vad föräldrarna själva är. Den signalen berörde mig och här har vi ett jobb att göra!
Föräldrarna är och ska vara nummer ett. Föräldrar kan inte ersättas av personal och föräldrarna måste inse att de är barnens viktigaste resurs!
Detta är en baksida på att statusen på förskolelärare höjts och en av sakerna som de kloka medarbetarna jag träffade berättade om eller reflekterade över när jag gick igenom den sammanställda rapporten.
I övrigt berättade jag för dem att det som också kommit fram från medarbetare runt om i Sverige är att barngrupperna anses generellt vara för stora vilket förskolan jag besökte höll med om. De sa också att det beror mycket på vilken barngrupp man har.
De så kallade 15-timmarsbarnen var också en fråga som vi diskuterade. Många har ansett att dessa barn bidrar till att det blir större barngrupper och att planeringen blir svår. Frågan är om barn under tre år vars föräldrar är hemma med yngre syskon verkligen hör hemma i barnomsorgen? Jag tror att det är bättre för dessa barn att få vara hemma.
onsdag 20 januari 2010
Eldsjälar
Jag har varit på Kumla Promotions frukostmöte idag vilket alltid är lika trevligt.
Idag var det mest handlare på plats. Att träffa dessa småföretagare och höra om deras strävan för att hålla sina butiker levande och därmed även staden levande är nyttigt för en kommunpolitiker.
Själv försöker jag göra de flesta inköpen i Kumla. Att gynna den lokala handeln är för mig självklart och något som vi alla borde göra. Tänk om vi inte hade några butiker kring torget. Vad tråkigt det skulle vara.
Tänkt om vi inte hade någon intresseorganisation som Kumla Promotion. Då skulle aktiviteterna på torget vara få och handeln säker mer spretig i sina öppettider.
Alla Kumlabor ska vara tacksam för att det finns människor som har ork, vilja och intresse för att satsa på att ha butiker i Kumla. Visst tjänar de säkert sina pengar men jag tror nog att det finns lönsammare verksamhet att bedriva än en liten butik i Kumla.
Vi Kumlabor bör visa vår tacksamhet till dessa eldsjälar som lyfter upp vårt centrum. Det gör vi enklast genom att alltid ha butikerna i Kumla som vårt första alternativ innan vi åker någon annan stans och handlar.
Idag var det mest handlare på plats. Att träffa dessa småföretagare och höra om deras strävan för att hålla sina butiker levande och därmed även staden levande är nyttigt för en kommunpolitiker.
Själv försöker jag göra de flesta inköpen i Kumla. Att gynna den lokala handeln är för mig självklart och något som vi alla borde göra. Tänk om vi inte hade några butiker kring torget. Vad tråkigt det skulle vara.
Tänkt om vi inte hade någon intresseorganisation som Kumla Promotion. Då skulle aktiviteterna på torget vara få och handeln säker mer spretig i sina öppettider.
Alla Kumlabor ska vara tacksam för att det finns människor som har ork, vilja och intresse för att satsa på att ha butiker i Kumla. Visst tjänar de säkert sina pengar men jag tror nog att det finns lönsammare verksamhet att bedriva än en liten butik i Kumla.
Vi Kumlabor bör visa vår tacksamhet till dessa eldsjälar som lyfter upp vårt centrum. Det gör vi enklast genom att alltid ha butikerna i Kumla som vårt första alternativ innan vi åker någon annan stans och handlar.
tisdag 19 januari 2010
Jobbskatteavdraget - mycket att glädjas åt!
Helgernas långa ledighet och kylan ute har gjort att säkert många med mig har njutit av sköna dagar inne och även har haft tid till surfande framför datorn. Jag fastnade på sidan jobbskatteavdrag.se och har roat mig med att titta vad regeringens infriade vallöfte har gjort för oss om bor i Kumla.
En lärare i Kumla har en medellön på 23600 kr per månad och får i år 23% lägre skatt om man jämför med det som gällde år 2006. Sänkningen ger 1642 kr mer i plånboken varje månad och på helår drygt en extra månadslön. För en parkarbetare, som i Kumla har en medellön på 20300 kr, innebär jobbskatteavdraget 24% lägre skatt och 1440 kr mer i plånboken varje månad.
En person med 15000 kr i lön har i år 28% lägre skatt och en person med 27000 kr i lön har 23% lägre skatt jämfört med 2006 då Anders Borg blev finansminister.
Maximalt jobbskatteavdrag är 1729 kr/månad och dit kommer man när lönen överskrider 27800 kr/månad. Det är alltså en klar satsning på att sänka skatten för alla Sveriges låg- och medelinkomsttagare.
Jobbskatteavdraget sänder den viktiga signalen att det ska löna sig att arbeta. Sänkningar av skatten är bra för människor som därmed har mer pengar att själva bestämma över. Speciellt bra är det att Sverige nu har gått ifrån sin skoningslösa beskattning av låga löner.
Den borgerliga regeringen har under den här mandatperioden prioriterat arbetslinjen vilket har inneburit att viktiga steg har tagits för att återupprätta arbetets värde. Med sänkta inkomstskatter och reformer inom arbetsmarknadspolitiken läggs en grund för fler jobb. Satsningar görs successivt för att det ska bli billigare att anställa och bättre möjligheter finns nu för att fler företag ska kunna starta och växa.
Den borgerliga regeringen har under den här mandatperioden också skapat nya vägar tillbaka för de människor som ställts utanför. Nöjda kan vi dock vara först när alla som kan och vill arbeta har ett jobb att gå till. Människors ansträngningar ska ge resultat, därför måste det löna sig att arbeta och därför måste denna regering få fortsätta sitt arbete.
En lärare i Kumla har en medellön på 23600 kr per månad och får i år 23% lägre skatt om man jämför med det som gällde år 2006. Sänkningen ger 1642 kr mer i plånboken varje månad och på helår drygt en extra månadslön. För en parkarbetare, som i Kumla har en medellön på 20300 kr, innebär jobbskatteavdraget 24% lägre skatt och 1440 kr mer i plånboken varje månad.
En person med 15000 kr i lön har i år 28% lägre skatt och en person med 27000 kr i lön har 23% lägre skatt jämfört med 2006 då Anders Borg blev finansminister.
Maximalt jobbskatteavdrag är 1729 kr/månad och dit kommer man när lönen överskrider 27800 kr/månad. Det är alltså en klar satsning på att sänka skatten för alla Sveriges låg- och medelinkomsttagare.
Jobbskatteavdraget sänder den viktiga signalen att det ska löna sig att arbeta. Sänkningar av skatten är bra för människor som därmed har mer pengar att själva bestämma över. Speciellt bra är det att Sverige nu har gått ifrån sin skoningslösa beskattning av låga löner.
Den borgerliga regeringen har under den här mandatperioden prioriterat arbetslinjen vilket har inneburit att viktiga steg har tagits för att återupprätta arbetets värde. Med sänkta inkomstskatter och reformer inom arbetsmarknadspolitiken läggs en grund för fler jobb. Satsningar görs successivt för att det ska bli billigare att anställa och bättre möjligheter finns nu för att fler företag ska kunna starta och växa.
Den borgerliga regeringen har under den här mandatperioden också skapat nya vägar tillbaka för de människor som ställts utanför. Nöjda kan vi dock vara först när alla som kan och vill arbeta har ett jobb att gå till. Människors ansträngningar ska ge resultat, därför måste det löna sig att arbeta och därför måste denna regering få fortsätta sitt arbete.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)