John Johansson bjuder i sin debattartikel på NA debatt den 6/7 upp till dans i skolfrågorna. Gärna det, men jag anser att vi politiker ska sätta kontreta mål och ha höga förväntningar på skolan och inte vara inne och pilla i hur skolan ska göra. Vi politiker måste lita på professionen, ge dem tydliga mål och sedan förutsättningar att uppnå de mål som vi sätter.
Till detta har jag uppfattat att Örebros socialdemokrater har sagt nej. När min motion om samverkan över partigränser för att fastställa tre till fyra mål, med tydligt kunskapsfokus, för Örebros skolor behandlades i Kommunfullmäktige sa socialdemokraterna nej. Istället håller man fast vi en mängd otydliga mål som rimmar illa med de mål som skolan får från centralt håll. Detta skapar otydlighet.
I Socialdemokraternas Örebro är politiken nöjd om 80% av eleverna når kunskapsmålen och om 80% av eleverna känner sig trygga i skolan. (Om det kan man läsa i budgetskrivningarna för både 2012 och 2013.) För mig är detta oacceptabelt. För oss moderater finns endast ett målvärde för dessa två områden och det är 100%. Varje elev ska nå kunskapsmålen och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Detta må vara högt över John Johanssons ambitionsnivå men för mig är allt annat att beteckna som ett misslyckande.
Vad säger John Johansson till de 20% som inte ska klara målen? Att han inte han råd med dem? Eller säger han att skolan inte är så viktig att alla barn ska klarar den? Har inte Örebros socialdemokrater energi nog att ge alla barn samma chans?
När jag möter lärare och personal i skolan slås jag av deras professionalitet och engagemang. Alla brottas dock med att få tiden att räcka till för mötet med eleverna. Lärarna menar att mer resurser behövs både för elever i behov av extra insatser och till elever som behöver motiveras för att höja redan goda kunskaper.
För oss moderater är barnen vår framtid. De har rätt till en bra skola där kunskapen sätts i fokus och ger varje elev förutsättningar att nå sin fulla potential. Varje elev har också rätt till en trygg skolgång där varje vuxen på varje skola säger nej till mobbning, kränkningar och misshandel och omedelbart reagerar när en elev far illa.
För att skapa en sådan skola krävs tydlighet, höga förväntningar, uppföljning och tillräckligt med resurser. Då duger det inte att spara på skolan för att ha råd med elithallar och biogasbolag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar