Var finns Kumlaandan?

Jag har sedan jag började mitt jobb som oppositionsråd i Kumla hört talas om något som benämns som Kumlaandan. Vad jag förstår bygger detta uttryck på att många beslut fattas i samförstånd och efter resonemang mellan majoritet och opposition.

Visst är det mycket som vi är överens om i den kommunala vardagen i Kumla men inte är det mycket vi resonerar om. Socialdemokraterna har ju egen majoritet vilket de ofta påminner oss om i ord och handling och jag har vid endast ett fåtal tillfällen under drygt tre år känt att jag har varit med och resonerat om något. Socialdemokraterna har istället resonerat med sig själva och sedan får vi lägga reservationer om vi tycker annorlunda.

Jag håller med Torbjörn Ahlin (C) som idag på sin blogg skriver om detta. Torbjörn har en lång erfarenhet av kommunpolitiken i Kumla och kan vittna om Socialdemokraternas omsvängning.

Behovet av ett maktskifte i Kumla känns akut. För att få till en bra utveckling såväl vad gäller den kommunala ekonomin som företagande och inflyttning behövs en ny politik. Förändringarnas vindar blåser i Sverige medan Kumla står still. Vi har inga alternativ i driften av det som skattefinansieras (vård, skola och omsorg) och vi hämmar företagandet med detta agerande. Inflyttningen till Kumla kommer också att stanna av om alternativen inte finns. För unga människor idag duger det inte att endast ha kommunen att välja på.

Idrottsrörelsen - en resurs för kommunen

Vi, kommunledningen i Kumla, har idag haft ett möte med Örebro Läns idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna om idrotten i Kumla. Samarbete för att öka idrottandet bland barn och ungdomar stod i fokus under mötet och diskussionen handlade om på vilket sätt olika parter kan bidra.

Som politiker i Kumla tycker jag att det främsta är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för föreningar i Kumla att sköta sin verksamhet. Jag tycker att modellen som Kumla har var gäller föreningsbidrag är bra. Där sitter man i samtal med föreningarna och ger bidrag efter vad föreningen gör för att utveckla sin verksamhet. Exempelvis om föreningen utbildar sina ledare får de mer bidrag eller om de vänder sig till nya grupper. En utveckling av detta är att göra en bättre uppföljning och ge kontreta tipps till föreningar.

Mer kan göras. Det finns massor av barn och ungdomar i Kumla som står utanför föreningslivet. Det gäller att försöka hitta sätt att locka dessa ungdomar till aktivitet istället för att de hänger på stan eller framför TV:n/datorn. Här gäller det att kommunen, skolan, idrottsrörelsen och föreningarna i Kumla tillsammans hittar möjligheter.

Jag tror starkt på att kommunen måste hitta belöningssystem för föreningar som tar sig an ungdomar som idag är passiva. Då jag själv är aktiv i idrottsrörelsen (ordförande i Simklubben Nautilus) vet jag hur svårt det är att engagera människor till att ta ansvar och lägga ner tid i föreningsarbetet. Det är kanske som Kumla Hockey resonerar att kommunen måste ge föreningar ekonomisk hjälp så att den ideella insatsen kan minska. I utbyte gör föreningen en ordentlig insats, exempelvis för ungdomar på glid.

Det gäller för hela samhället att ta ansvar. Vi borde alla vara intresserad av att våra ungdomar har en vettig fritidssysselsättning.

Jag anser att idrottsrörelsen och kommunen har bidragit till den situation vi har idag då det mesta är instyrt på föreningsverksamhet. Det är svårt att spontanidrotta då de flesta tiderna i hallar och på planer är uppbundna av föreningsaktivitet. Idrottsrörelsen har många gånger endast intresse för de ungdomar som är duktiga.

Hur kan idrottsrörelsen göra det möjligt för de ungdomar som inte platsar i A-laget eller som inte vill lägga all sin fritid på den aktuella idrotten, att fortsätta med sin idrott?

Idrottsrörelsen efterfrågar bättre kontakt med skolorna – Skolan kan inte göra allt men säkert en hel den för att bidra till att väcka intresset för idrott hos våra barn och ungdomar. Jag anser att våra idrottslärare är en stor resurs. Ofta har de ett engagemang och inser vikten av att röra sig för att inlärningen ska fungera och framför allt för att man ska må bra.

Hushållsnära tjänster – en succé

Det är få reformer som blivit en sådan succé som avdraget för hushållsnära tjänster har blivit. Drygt 11000 nya jobb har skapats och många människor får till en rimlig kostnad hjälp med städning mm för att få den stressade vardagen att gå ihop.

Jag håller med Lotta Olsson som i sin blogg skriver att reformen har kommit för att stanna. Det är just möjligheterna till jobb för många som stått långt ifrån arbetsmarknaden som gör att reformen är så bra. Det är i tjänstesektorn som de nya jobben har möjlighet att komma och detta måste vi gynna. På ledarsidan i SvD skriver idag Maria Eriksson om detta.

Att Socialdemokraterna var emot förslaget i början förvånar väl inte någon men att de fortsatt håller emot är ju en gåta. Heder åt Miljöpartiet som ändrat sin ståndpunkt!

Kopplingen till Kumla i denna fråga är stark. Vi har flera företag som kommit till i samband med denna reform och jag är övertygad om att markanden har möjlighet att växa även i arbetarkommunen Kumla.

Hårt istället för mjuka värden i Kumla

Det är intressant att läsa Lennart Erikssons svar när Kumlaborna klagar på kvalitén i det som kommunen utför för allas våra skattepengar. Inget är fel enligt Lennart för socialdemokraterna bygger minsann hus åt Kumlas skattebetalare!

Nu senast är det ”Skattebetalare” som i Nerikes Allehanda ifrågasätter varför pengar pumpas in i gymnasieskolan i Kumla när det finns så många bra skolor nära Kumla. Ja, det är en bra fråga. Den enda förklaringen som Lennart Eriksson har är att det är bra att erbjuda hela utbildningskedjan när man förväntar sig ökning av invånarantalet i Kumla. Efter det övergår resonemanget i att beskriva alla hus som den socialdemokratiska majoriteten har byggt i Kumla.

Det är det hårda som socialdemokraterna lyfter fram, inte verksamheternas kvalité och vikten av en bra service till dem som bor i Kumla. De försvarar sig med att de helägda kommunala bolagen står för den del av investeringarna och tror då att Kumlaborna inte förstår att även det är en prioritering av våra skattepengar.

Beträffande John Norlandergymnasiet så är det ett problem i Kumlas ekonomi. Den kostar pengar och det vikande elevunderlaget gör att man måste fråga sig om det är klokt att ha skolan kvar i kommunal regi. Har vi kompetens att utveckla denna gymnasieskola till att bli en magnet för eleverna? Är det kanske bättre att låta någon annan driva skolan?

Konkurrensen om gymnasieeleverna är knivskarp idag och det krävs bra program och bra förutsättningar för att eleverna ska lockas till en skola. I Kumla har vi bra program men problemet är att för få elever söker. De vill nog hellre gå på en stor skola än på en liten skola med så utspridd verksamhet som vi har i Kumla.

Vi var flera i oppositionen som ifrågasatte beslutet att gå ur SUF. I efterhand kan vi konstatera att det både blev dyrt och fel. Dyrt eftersom vi fick betala 45 miljoner och fel för att de totala samhällsresurserna utnyttjas fel när vi nu har två skolor med i stort sett samma utbud som konkurrerar om ett sviktande antal elever. I den här soppan är Kumla den stora förloraren.

Vi vinner valet

Det känns verkligen som om valrörelsen har kommit igång. Alla partier verkar taggade för en jämn och tuff valrörelse och det är väl fler än jag som tycker att valrörelsen är det som gör livet som politiker värt att leva!

Jag håller med min partikollega Kent Persson som i sin blogg idag anser att den starka ekonomin som Sverige nu har är en av valfrågorna som kommer att göra att Alliansen vinner valet.

Jag tror för Kumlas del att en orsak till att vi (M, C, KD, FP, MP) vinner valet är för att ekonomin för första gången på mycket länge inte är stark. Socialdemokraterna har lyckats fördärva Kumlas starka ekonomi med stora investeringar. De har investerat både i låg- och högkonjunktur utan att först samla på sig några pengar. Nu är pengarna slut, de kommunala verksamheterna får spara för att finansiera det nya badet och jag tror att Kumlaborna tänker till när de den 19:onde september ska rösta i kommunalvalet.

En annan stor fråga i Kumla inför valet kommer att bli skolan. Vi måste få ett fokus på kunskap i skolan och det kommer Kumlaborna inse. Skolan tål inte mer besparingar. Vi måste fördela om resurserna så att skolorna i Kumla kan ge den utbildning till vära barn och ungdomar som de har rätt till.

Min tredje starka valfråga av betydelse för Kumla är valfriheten. Vi har inga alternativ förutom att kommunen sköter allt. Det vill vi ändra på och det kommer att locka människorna i Kumla till att rösta på oss.

Ridskola i långbänk

Det är märkligt att Socialdemokraterna i Kumla ännu inte har lyckas få till någon Ridskola i Kumla. Det officiella läget just nu är att Kumlafastigheters VD, tillika Näringslivschef i kommunen, ska försöka hitta en entreprenör som vill driva det storslagna ridhuset med ridskola som Kumla kommun har tänkt bygga.

I dagens Nerikes Allehanda står det att D-Å Moberg förslår att kommunen själv ska driva ridhuset. Frågan är ju om det är Socialdemokraternas mening? Den förre hövdingens ord har ju varit lag även efter hans avgång för drygt ett år sedan så vi får väl anta att det är så de tycker…

Om man ser på hur Socialdemokraterna styr och har styrt kommunen i alla år så skulle jag tro att de tilltalas av en lösning där kommunen har full koll på verksamheten i ett nytt ridhus. För min del tycker jag att en sådan lösning vore den sämsta.

Vi i oppositionen anser att ridhusaffären varit illa skött sedan diskussionen började med familjen Pärsson. Det bästa för Kumlas alla ridintresserade ungdomar hade varit att frågan hade lösts där och då. Men socialdemokraterna valde att gå i klinch med familjen Pärsson och hamnade i en återvändsgränd där inte ens Kumla Ridklubb till slut ville vara med.

Vi i oppositionen har föreslagit en billigare lösning än den som kommunen planerar. Vi tycker att det viktigaste är att Kumla har en ridskola och att kommunen skulle kunna bygga en enklare anläggning som inte kostar så mycket att driva. Med vårt alternativ kan vi snabbt få en ridskola på plats och en lösning till stånd beträffande driften, då med en entreprenör eller en ridklubb.

Det är synd att ungdomar som vill rida i Kumla idag måste ha en egen häst för att enkelt få möjlighet att ägna sig åt denna idrott. Är man yngre kan man rida på ridskolan i Folkatorp men sedan måste en häst inköpas eller så får man anmäla sig till en ridskola i en annan kommun. Det här kan väl aldrig ha varit meningen i socialdemokraternas Kumla?

Frågan är fortfarande vad som är viktigt att de kommunala pengarna går till.
Min uppfattning är att en kommun ska se till att det finns bra fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Inte då sagt att allt ska drivas i kommunal regi utan mycket kan med fördel drivas av andra. Exempelvis skulle idrottsföreningar kunna driva sportanläggningar.

Min uppfattning är att en bra kommun skapar förutsättningar för bra ungdomsverksamhet. Det kan vara musikhus, ridhus, kyrkor, allaktivitetshus, badhus, hockey mm mm. Viktigt är att stötta föreningar som har verksamhet för barn och ungdomar, underlätta deras verksamhet och uppmuntra till aktiviteter som lockar fler barn och ungdomar till ett aktivt liv.

Vi har alla mycket att vinna på att våra barn och ungdomar har vettiga saker att göra på sin fritid.

Besök i skolan

Idag har jag, och de andra partiföreträdarna från oppositionen i Kumla, varit och besökt var sin skola i Kumla. Jag besökte Fylsta och fick lite insyn i tre olika klassers vardag. Det var en mycket intressant förmiddag.

På alla skolor brottas man med otillräckliga resurser och främst då till barn med särskilda behov. Det är min bestämda uppfattning att det krävs en helt annan syn på resursfördelningen till Kumlas skolor.

Vi måste fundera på vad det är som kommunen egentligen ska göra. Vad som är viktigt? Är det viktigt att barnen får bada fint eller är det viktigt att de får lära sig saker under sin skolgång? Är det tillräckligt att barnen i Kumla får godkänt eller har de rätt att få en undervisning som ger dem VG eller MVG?

För mig är det enkelt. Alla barn har rätt till en bra undervisning, i lugn och ro, där var och ens förmåga ska ha möjlighet att utvecklas. De barn som behöver särskilt stöd ska få det. Skolan ska ha inte överösas med pengar men just nu verkar situationen snart ha uppnått någon sorts smärtgräns.

Det finns många fantastiskt bra pedagoger i Kumlas skolor. Kompetenta lärare som kämpar i en vardag som jag beundrar dem för att de klarar av. Jag tror att förslagen på resurstillskott ligger på en rimlig nivå och skulle innebära en bättre situation på skolorna.

Jag tror också att resurser behöver tillföras för att rektorer ska ha en bra möjlighet till att hinna med det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Maktskifte i Kumla

Under den mandatperiod vi nu är inne i samarbetar vi moderater i Kumla med Centern, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet. Samarbetet är mer strukturerat och sammansvetsat än tidigare och vi gör det i syfte att ta över styret av Kumla efter valet 2010.

Många tycker nog att ambitionen är väl optimistisk men jag tror faktiskt att det finns en realistisk möjlighet.

Socialdemokraterna har styrt Kumla sedan alltid och det finns ett stort missnöje med mycket som har hänt de senaste åren. Kumlaborna börjar se effekten av att investeringarna fortsätter utan att pengar finns. Neddragningar i den kommunala verksamheten måste göras för att vi ska kunna bygga fina bad och parker. Detta tycker många är fel.

Resultaten i Kumlas skolor är dåliga och personalen protesterar mot att pengarna inte räcker.

Omorganisationer görs med i stort sett obefintliga konsekvensbeskrivningar och konstig hantering av personalgrupper leder till missnöje bland anställda i kommunen.

En anledning som jag tror pekar till vår fördel är att Kumlaborna i stort sett inte har någon möjlighet att välja. Allt, vård, skola och omsorg, sköts i kommunal regi och inget görs från kommunens sida för att släppa in alternativen i Kumla.
Detta tror jag att nyinflyttade Kumlabor snart kommer att reagera på. De gamla Kumlaborna kan vara mer tröga i detta då socialiseringen där ligger djupare men de vaknar så smått de också. Rent av tror jag att detta, tillsammans med skolornas dåliga rykte, kan göra att inflyttningen stannar av.

Kumla behöver nya politiker vid makten som vågar ta beslut som värnar Kumlabornas intressen både vad gäller kvalité och valfrihet. Vi vill släppa in alternativen, vi vill höja kvalitén och vi vill att personalen ska tillåtas komma med bra förslag som utvecklar den kommunala verksamheten.

OK för S med obehöriga lärare i Kumlas skolor!

Det är med oro jag fick ta del av en rapport om antalet obehöriga lärare i Kumlas skolor. I årskurs 6-9 fanns det vid årsskiftet 35 lärare som undervisar trots att de inte är behöriga i det ämne de undervisar. Kopplar man detta till de dåliga resultat vi har i skolorna i Kumla behöver man inte vara speciellt smart för att se ett samband.
Tänk er att år efter år bli undervisad av exempelvis en obehörig mattelärare och sedan gå ur 9:an med underkänt i betyg!

Socialdemokraternas Katarina Hansson, som är ansvarig för skolorna i Kumla, säger i dagens Nerikes Allehanda att hon trodde att det fanns fler obehöriga lärare. Hon säger vidare att hon inte är speciellt bekymrad. Kopplingen är för mig solklar – Socialdemokraterna bryr sig inte om kvalitén i Kumlas skolor!

Socialdemokraterna ser inte att lärarnas kompetens har betydelse för vilka kunskaper som eleverna får. Vi kommer med detta synsätt aldrig att komma till rätta med skolorna i Kumla.
Vi kommer fortsatt ha dåliga resultat på nationella prov och vi kommer fortsatt ha elever som inte klarar grundskolan så bra att de är behöriga att söka vidare till gymnasiet.

Jag undrar hur socialdemokraterna tänkte när skolplanen skrevs. Det står i skolplanen att Kumlas skolor resultatmässigt ska vara bland Sveriges bästa. Det är stora ord – Vi i oppositionen föreslog denna formulering och socialdemokraterna var med på banan. Frågan är om de inte förstår vad de skriver eller om de helt enkelt skriver det som ser bra ut och sedan struntar i det. Kumla är enligt den styrande majoriteten en arbetarkommun och det verkar som om utbildning för dessa arbetarnas barn inte är värd att satsa på.

Mitt besked är att alla Kumlas barn är värda att ha behöriga lärare. Vi måste öka kompetensen i Kumlas skolor och göra dem till de bästa i Sverige!

Kundundersökningar i den kommunala verksamheten

I dagens NA skrivs det på Kumlasidan om en undersökning som kommunen har gjort på fritis i Kumla där barnen får tala om vad de tycker om verksamheten. Resultatet var inte tillfredsställande då färre än 90% av barnen som svarade var nöjda. Målet i Kumla är att 90% ska vara nöjda. För mig är detta mål märkligt, jag undrar varför målet ska vara att 10% är missnöjda med den verksamhet som kommunen bedriver? Vilket företag skulle överleva med den målsättningen?

Att man sedan nöjer sig med att endast 153 barn av 872 svarade frågorna är också konstigt. Om kommunen nu ska genomföra undersökningar är väl ursäkten tidsbrist en dålig förklaring till att så få fått möjlighet att vara med i undersökningen. Ska undersökningar genomföras så bör man gå in i det arbetet med målet att hinna få svar av så många som möjligt.

Jag tycker att en uppföljning av kommunens verksamhet i form av enkäter, som de som använder den kommunala tjänsten får svara på, är bra. Det är viktigt att ta reda på vad kunden tycker och utifrån det utveckla verksamheten. Jag tycker att man mycket väl kan lägga ut resultatet på olika undersökningar på kommunens hemsida så att människor i Kumla utifrån dessa resultat kan få en uppfattning om verksamheten och sedan välja skola, barnomsorg mm.

Jag tycker också att andra typer av uppföljningar ska göras av den verksamhet som bedrivs med skattemedel. Vi i oppositionen i Kumla föreslog i budgeten inför 2010 att kvalitetsgranskare ska syna det som kommunen och andra gör med alla våras skattepengar.

Det är viktigt att den verksamhet som kommunen bedriver har en bra kvalité. I Kumla har vi idag inga alternativ utan vi är alla hänvisade till kommunal verksamhet i all service. Som moderat tycker jag att detta är en stor brist. Jag tror att konkurrens och olika alternativ skulle bidra till en bättre service, sporra till en högre kvalité och framför allt ge möjlighet för kumlaborna att få mer att välja på

Oavsett om vi har alternativ eller inte ska den verksamhet som finansieras via skattemedel vara bra och bedrivas enligt vissa mål. Målen ska följas upp och kvalitén säkras.

Skolsköterskor – en viktig resurs i skolan

Jag läser i dagens NA på Kumlasidan om situationen för skolsköterskorna i Kumla.
De flesta vet att skolsköterskorna har en viktig funktion i skolan och det finns idag starkare skäl än någonsin att vi ansätter resurser för att de ska kunna göra ett bra jobb.

Det är våra skolsköterskor som många gånger får de första signalerna att ett barn inte mår bra. Det är som företagshälsovårdens viktiga uppgift som jag skrev om igår. Det är förebyggande insatser som skolsköterskan många gånger kan stå för och som är så viktig för att hälsan och pengarna för insatser inte ska dra iväg åt fel håll.

Jag vet att skolsköterskor jobbar förebyggande med exempelvis fetma. Här kan barn som är i riskzonen få hjälp och stöd tidigt. Det gäller att titta på kostvanor och att få hjälp med aktiviteter som kan passa.

Jag vet att många gånger är det till skolsköterskan skolbarn går med sina problem. Det kan kännas tryggare att prata med en skolsköterska istället för en lärare eller annan vuxen på skolan.

Skolsköterskor är en viktig resurs i skolans arbete. Jag är övertygad om att barn har en större möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen om de mår bra.

Man brukar säga ”It takes a village to race a child”. Jag kopplar det till skolans värd och menar att flera funktioner är viktiga för att barnen ska klara sin skolgång. För mig är det självklart att kunskap ska vara i fokus och att det är lugn och ro i skolan. Detta uppfylls mer sannolikt om skolan har ett bra ledarskap, bra lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar och en närvarande skolhälsovård. Jag tror att skolan bättre kan ta tillvara den resurs som skolsköterskorna är i form av kunskap om hur barnen mår och vad som kan göras för att de ska må bättre.

Viktigt med tidig rehabilitering

Idag uppmärksammar ledarsidan i Svenska Dagbladet att effekterna av regeringens nya regler om sjukskrivning inte blev så illa som vissa spådde i förväg. Det är ju tur att inte domedagsprofeterna fick rätt och det är skönt att nu siffrorna pekar åt rätt håll vad gäller sjukskrivingarna i Sverige.

Jag tror på regeringens nya regler och främst tänker jag på rehabiliteringen som är så viktig. Det visar sig att mycket kan göras genom en tidig insats och det låter ju logiskt men tyvärr ofta svårt att få till stånd. Därför tror jag på en bra företagshälsovård. Här har regeringen nu gått ut med pengar som företagshälsovården kan söka, 500 miljoner kr/år, och del av dessa pengar är stöd för tidiga insatser.

Kumla kommun bedriver sin företagshälsovård via Landstingshälsan vilket fungerar bra. Landstingshälsan är framåt i sitt arbete och en hel del görs för att sätta in tidiga insatser.
Exempelvis ska ett forskningsprojekt nu dras igång, pengar är beviljade, där man ska titta på effekten av att i ett tidigt skede sätta in rehabilitering för människor som har ospecifik smärta i nacke, axlar och rygg.

En annan bar insats som en företagshälsovård kan bidra med är riskbruksarbete. Detta innebär att frågor om alkohol och droger tas upp i samtal i form av att prata om riskbruk. Man pratar om mängden alkohol som personen dricker och kopplar det till riskbruk istället för missbruk.
På detta sätt avdramatiserar man frågan och kan många gånger ändra ett beteende enbart genom ett första samtal.

Tänk vad mycket onödigt lidande för människor man kan undvika om man tidigt sätter in behandling eller om man bara pratar om saker på ett smart sätt. Det är detta vi politiker ska uppmuntra och ge pengar till. Det är att rätt utnyttja skattemedel!

Missnöjet i Kumla växer

Nästan varje dag är det skrivningar i Nerikes Allehanda från Kumlabor som har åsikter om vad som händer, och om vad som inte händer, i Kumla. Idag var det ”Mamma” som skäms över Kumlas politik och det är inte utan att jag kan hålla med om mycket av det hon skriver.

Debatten i NA den senaste tiden har handlat om kommuninvånare som inte vågar skriva under med eget namn, felprioriteringar i användandet av kommunala pengar, dåliga resultat i skolan, konstiga chefstillsättningar, brister i ekonomisk uppföljning och fel sorts investeringar.

Socialdemokraterna har styrt Kumla länge och efter en lång tid vid makten blir man van, allt tas för givet och man behöver inte rådfråga någon innan beslut tas. Problemet efter en lång tid i majoritet blir också att partiet och kommunen flyter ihop. Det blir svårt att skilja på vad partiet gör och vad kommunen gör.

För mig är det viktigt att skilja på det som politiken ska göra och de som tjänstemännen ska göra. Politiken ska bestämma mål och de ekonomiska ramarna. Verksamheterna ska, helst på ett mycket decentraliserat sätt som involverar medarbetarna, sköta verksamheten.
Politiken ska noga göra uppföljningar av kvalité och mål i verksamheten.

Skolan oroar mig och jag anser att det krävs krafttag för att komma till rätta med dåliga resultat, obehöriga lärare, överfulla skolor och missnöjd personal.

En tydlig fokusering på kunskap som genomsyrar hela verksamheten tror jag är en del av lösningen. Det finns ett tydligt samband mellan lärarnas kunskaper/pedagogiska kompetens och elevernas skolprestationer. Ändamålsenliga lokaler ska vi ha i Kumla men än viktigare är att vi satsar på våra pedagoger. Vi måste ha bra lärare som känner att de är delaktiga i verksamheten och får göra det de är utbildade till – Förmedla kunskap till barnen i Kumla

Skor och kommunikation i Kumla

Som politiker på heltid har jag fördelen av att kunna styra över åtminstone en del av min vardag och jag kan då göra saker som jag tycker är intressant. Företagsbesök i Kumla anser att jag som politiker ska göra samtidigt som jag tycker att det är intressant. Det är viktigt att vi politiker känner företagen i kommunen, vet deras behov och möjligheter och främst skapar en dialog mellan företag och kommun.

Idag var jag och mina kompisar i oppositionen först på Arbesko och sedan på TC Connect.Arbesko har en fin fabrik, Age Skofabrik AB, i Kumla som tillverkar arbetsskor. Företaget har under 2009 behövt avskeda 18 personer då de är mycket beroende av byggindustrin som ju inte varit på topp det senaste året. Nu ser de dock ljuset i tunneln och funderar på återanställningar inom kort.

Produktionen av arbetsskor är en blandning av hantverk och ”high tech”. Robotar sköter det som tidigare gav arbetsskador och finliret som sista putsningen, avsyning mm sköts av skickliga skoarbetare. Det var verkligen kul att se den effektiva produktionen. Fabrikschefen Göran Karlsson ser ljust på företagets skoproduktion i Kumla då de gör arbetsskor av hög kvalité som är slitstarka och säkra vilket är en bra konkurrensfaktor idag.

Efter skor åkte vi till TC Connect i Multeckhuset för att höra mer om deras verklighet i kommunikationsbranschen. TC Connect tar hand om sina kunders kommunikationsbehov.
Det kan gälla elmätaravläsning där kommunikationen går via elledning från kund till elleverantör. Det kan vara kommunikationen som polisen har i sina motorcyklar. Det kan vara räddningstjänstens kommunikation mellan utryckningsfordon och larmcentral.

Företaget är en avknoppning från Ericsson och detta har de nytta av i sina kontakter med kunder utomlands. Att personal har jobbat på Ericsson och att de har bestående kontakter med Ericsson ger TC Connect bra referenser i exempelvis arabvärlden. Det är bra för företaget och därmed bra för Kumla.

Även TC Connect har haft ett svårt år 2009 men ser möjligheter inför framtiden. Det var häftigt att se lite av den potential företaget har och de möjligheter som finns i utvecklade system för kommunikation. Tänk bara inom vård och omsorg där tekniken skulle kunna hjälpa till att skapa trygghet för äldre och andra via larm, på ett mer avancerat sätt än idag. (Idag kan teknik känna av om en person ligger ner vilket skulle kunna kopplas till ett larm som gör att personer snabbare får hjälp.)

Kumla kommun skulle bättre kunna utnyttja ett företag som TC Connect. Kommunen skulle mycket väl kunna fungera som testkommun för deras tjänster och därmed skapa nytta för båda.