Det finns mycket att säga om svensk sjukvård men ett av de största problemen är köerna för att få vård. För mig är det oförenligt med tankarna om Sverige som ett välfärdsland när rapporter kommer om människor som får vänta på att få vård. En del har hänt under mandatperioden men mer måste göras.
NA rapporterar om detta i dagens och gårdagens tidning och det är just människan bakom ”kölappen” som det är väsentligt se. För det är just en människa som lider, får vara hemma från jobbet, som inte kan göra det som han/hon vill, som halkar utanför gemenskapen och som framförallt säkert känner en stor frustration.
Varför ska det vara så svårt? Varför kan man inte organisera sig bättre? Vad är det som gör att Sverige inte klara det som andra länder klarar?
Det är viktigt att människor på en gång kommer till relevant vård när de har behov. För att detta ska vara möjligt måste vården se varje enskild individ och välkomna människor som söker vård. Systemet måste förändras så att patienterna ses som en tillgång och inte som ett besvär.
Nödvändigt för att öka tillgängligheten är att kösituationen inom vården ständigt följs upp och åtgärdas. Om patienterna dessutom själva får välja var de vill ha sin vård kommer fler få vård i tid.
I Örebro läns lansting styr socialdemokraterna och har så gjort sedan landstinget bildades. Detta faktum har satt sina spår och det krävs en ny majoritet för att släppa loss det nytänkande som är nödvändigt för att vi ska korta köer och öka tillgängligheten i vårt län.
Andra bloggare: Lotta Olsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar