Invandringens betydelse för skolresultat

All nedgång i svenska elevers skolresultat kan inte skyllas på invandringen. Dock visar Skolverkets rapport ”Invandringens betydelse för skolresultaten” att vi måste göra mer för att nyanlända elever ska klara skolan.

Exempelvis måste en bra kartläggning av varje elev göras när nya elever kommer till Sverige. Detta för att se vilka kunskaper eleven har, var i det svenska skolsystemet eleven ska börja och vilka eventuella extra insatser som behöver göras. Här ligger Örebro bra till i sitt sätt att jobba – Vi har ett bra mottagande och kartläggning innan eleven kommer ut till sin ordinarie skola.

Vad som brister i Örebro är att resurserna till skolan minskar för varje år. Ansvar för besparingarna har Socialdemokraterna som under de senaste 4-5 åren valt att prioritera Örebroarnas skattemedel på annat än skola.

Att höja kvalitén i undervisning är centralt och Skolverkets rapport visar hur speciellt viktigt det är för elever med utländsk bakgrund. Yrkesskickliga lärare måste få rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att kunna möta varje elev i skolan. Vi måste också på ett bättre sätt lyckas knyta de skickligaste lärarna till skolor där vi har de största utmaningarna.

Sedan är frågan om det är rimligt att bedöma de elever som varit endast några få år i Sverige på samma sätt om de elever som gått hela livet i svensk skola. Vi vet dock att det finns elever som klarar skolan trots att de kommit hit på högstadiet. Jag tycke att vi måste lära av dessa goda exempel. Vad har skolan gjort i de fall där man lyckas?

Vad vi också vet är att ett språkutvecklande arbetssätt är bra för nyanlända elever och även för ”svenska” elever.

Vad som vore bra är att införa tydliga kunskapskontroller för nyanlända elever så att varje elev kan få hjälp utifrån sina individuella behov. Även detta skulle vara bra för ”svenska” elever.

Viktigt är också att nyanlända elever inte stannar upp i sin kunskapsresa bara för att de inte kan språket – matematik och kemi kan man läsa på arabiska likväl som på svenska. Här skulle våra nysvenskar med pedagogiska kunskaper kunna vara till stor hjälp i svensk skola.


NA

Möjliggör för fler elever att känna glädjen i fysisk aktivitet

Att svenska elever behöver få mer av rörelse och idrott i skolan uppmärksammas nu på SVT. Detta är bra! SVT påvisar att svenska elever ligger dåligt till i antalet timmar som de får undervisning i ämnet idrott och hälsa om man jämför med andra länder i EU. De kopplar även ihop idrott och rörelsens betydelse för skolresultaten.

Jag har under flera år påtalat att elever i Örebro borde få en timmes fysisk aktivitet per dag i skolan.

Det har i Bunkefloprojektet bevistas att just detta har verkning på skolresultaten. Därför anser jag att även elever i Örebros skolor ska få denna möjlighet. Men S säger nej! De vill inte ens genomföra det test, på en eller flera skolor under ett år, som vi Moderater har föreslagit.

Och under tiden försämras skolresultaten i Örebro…

Det pågår något av en hälsotrend i Sverige och har så gjort i flera år. Det senaste är att framgångsrika personer allt oftare framhåller sin löpning och annan fysisk aktivitet som man håller på med. Vacker, hälsosam och framgångsrik är en livsstil.

Men detta är ännu en liten del av befolkningen. I verkligheten är den stora andelen svenskar allt mer stillasittande och följden blir att fetman och ohälsan ökar.

För mig är skolan nyckeln. Lär vi barnen att känna glädjen i att ha kroppskontroll och att vara fysiskt aktiva så kan vi trycka på startknappen till en hälsosammare livsstil. Att ge vare elev en timmes fysisk aktivitet per dag är en klok satsning för bättre folkhälsa med bonusen att eleverna på ett bättre sätt kommer klara skolans teoretiska ämnen.

Prioritera giftfria miljöer för våra barn

Politik är att prioritera. Ofta är detta politikers dilemma då det finns så mycket vi vill och pengarna inte alltid räcker till det som behöver göras. Då gäller det att jobba strategiskt, se till att ha bra underlag för sina beslut och noga studera konsekvensen av de alternativ man har. Jag påstår att detta sker varje år inför de olika budgetalternativ som partierna tar fram.

Just nu har vi ett angenämt ärende på Kommunstyrelsens bord - 17,9 miljoner, som kommer från återbäring på AFA-försäkring, ska fördelas. Men även detta kan vara svårt. Pengarna är tillfälliga (de kommer inte igen) och kan därför inte läggas på exempelvis fler lärare vilket skapar kostnader under flera år.

I förslaget på fördelning ska 10 miljoner gå till kompetensutveckling av skolpersonal och chefer, 6,9 miljoner till sociala investeringar och 1 miljon till giftfri miljö i förskola och skola.

Allt är bra men vi Moderater menar att pengarna kan fördelas smartare.

Vi vill att 4 av de 10 miljonerna till kompetensutveckling ska destineras till ledare och planerare inom hemvården och att resterande 6 miljoner går till skolpersonal enligt ursprungsförslaget.

Vi har problem med att få till den kommunala hemvården och det beror till stor del på brister i styrning, planering och logistik. I den omorganisation som nu görs behövs en satsning på kompetensutveckling så att förändringarna får rätt effekt. Detta är nödvändigt för att Örebro ska lyckas med ambitionen att få Sveriges bästa äldreomsorg – det är våra äldre värda!

Vidare anser vi att det är klokt att ge förskolan och skolan en rivstart i arbetet med att byta ut möbler, madrasser, tallrikar mm för att skapa en giftfri miljö för våra barn i förskolan och skolan. Vi vill destinera 7,9 miljoner till detta.


Pressmeddelande