En skola i kris?

Det är alltid lika intressant att läsa Inger Enkvists kolumn i SvD. Hon är skarp, kritisk och har ofta rätt om sakers tillstånd i svensk skola. Här om dagen kunde vi läsa om vikten av att se sambanden i vad som händer i skolan och att de få åtgärder som regeringen genomför leder fel. Enkvists analys är att allt blinkar rött just nu! 

Lärarutbildningen måste bli bättre så att den lockar till sig de bästa studenterna. Det går inte att som nu bara öka antalet platser och därmed locka till sig studenter som tyvärr har för låga ingångskunskaper.

Vi måste även se till att de lärare som vi har får vara lärare, undervisa och slippa uppgifter som andra kan göra. Lärare måste också kontinuerligt få kompetensutveckling och coachning för att bli skickliga i sitt yrke. För det är just skickliga lärare som våra elever ska möta.

I skolan ska elever mötas av höga förväntningar, kunskaper ska mätas och brister åtgärdas tidigt. Därför är det märkligt att regeringen nu anser att antalet nationella prov ska minska och då de tidiga proven på gymnasiet allt för att minska elevernas stress. Om detta skriver Lifvendahl i SvD. Jag tror att vetskapen om att för sent få reda på hur ens kunskaper ligger till stressa mer än något annat!

En sak denna regering gjort bra är att införa ’samverkan för bästa skola’. Där går Skolverket in i skolor som har stora problem att klara sitt uppdra, hjäper dem att rota fram vad grunden till problemen är föreslå sedan åtgärder. Mer sånt!

Till slut måste studiero garanteras i svensk skola. Det kräv en samsyn från alla att i skolan är det kunskapsinlärning som gäller vilket kräver struktur, ordning och reda under skoltid. Om elever och föräldrar möts av denna tydlighet så är jag övertygad om att det går. Skolan ska vara skola och inget annat!

En bra skola

På förra veckans debatt i Kommunfullmäktige fick jag frågan vad jag menar är en bra skola. Det var i debatten om mitt förslag om att vi Moderater vill införa aktivt skolval i Örebro som frågan ställdes. För mig är det enkla svaret att en skola som klarar av att ge alla elever minst godkända betyg är en bra skola.

Socialdemokraterna i Örebro håller inte med. De vill fortsatt kunna ha en lägre målsättning och även inkludera en massa andra målvärden för att betygsätta skolor.

Jag kan delvis hålla med. En skola kan jobba väldigt bra med en massa saker och ge elever utveckling och en fantastisk kunskapsresa och visst är det då rimligt att definiera den skolan som bra. 

Men vi måste vara tydliga med det uppdrag som skolan har - att se till att varje elev utvecklas så långt det bara går. För mig är det lägsta målet då att minst ett godkänt betyg uppnås. Jag har en klok skolledares ord som vägledning i det påståendet ”Gör vi rätt så klarar vi varje elev.” 

Det handlar alltså om att göra rätt. För att göra rätt behövs skolledare som ser till att skickliga lärare möter eleverna. Varje elev ska mötas av lärare som tror på dem och som har höga förväntningar på att eleven kan lyckas. 

Det handlar mycket om inställning, struktur och kunskapsfokus men också om att få förutsättningar att göra ett bra jobb. Att kunna påverka sin skola, utveckla den efter det man tror på som rektor och kollegium. I detta måste man ha tillräckligt med resurser men också en huvudman som efterfrågar rätt saker.

I Örebro har vi långt kvar till mitt mål att alla elever ska ha minst godkända betyg. Jag anser dock att det är möjligt. Vi har en hel del bra arbete på gång och en massa kompetens ute på våra skolor. 

Jag vill rensa i skolans uppdrag från oss kommunpolitiker och endast efterfråga tre saker: varje elev ska klara minst godkänt betyg, varje elev ska vara trygg i skolan och våra elevers meritvärden ska kontinuerligt öka. 

Gör vi på rätt sätt så klarar vi varje elev - för mig är det en bra skola.

Ökad läsförståelse

Glädjen i att läsa en god bok är vi många som känner igen. För egen del är jag precis på väg ut ur en svacka där jag under ett par år läst väldigt lite. Nu har läslusten kommit tillbaka med hjälp av Joyce Carol Oates och Jojo Moyes.

Att läsa böcker och försvinna in i den fantastiska värld som en berättelse skapar i ens inre, är avkopplande och även nyttigt för att få perspektiv i livet. Läsning bidra också till bildning och personlig utveckling.

I skolans värld pratar vi om att knäcka läskoden och att det är viktigt att det sker tidigt. I Örebro mäter vi om barnen knäcker läskoden i första klass vilket jag tycker är bra. Det är dock inte alla skolor som klarar detta mål, så vi har en utmaning.
Dessutom räcker det inte med att knäcka läskoden. En hel del jobb återstår tills eleven är fångad i läsglädjen och omvandlas till bokmalen som invaderar bibliotek på jakt efter nästa bok. Men ack så viktigt detta är!

Därför är det glädjande att Skolverket idag presenterar att svenska elever ha kommit ut sin dipp i läsförståelse. Man mäter på elever i fjärde klass och svenska elever är nu tillbaka på samma nivå som de hade 2001. Detta är viktigt då läsförståelse är betydelsefullt, inte bara för att kunna njuta av en god bok, utan främst för att klara alla olika ämnen i skolan.

Fortsatt presentera flickorna bättre än pojkarna men skillnaden har inte ökat mellan könen och heller inte mellan olika socioekonomiska grupper.

Att positiva besked kommer om svensk skola är ett bevis på att alliansens politik, som styrt mot mer kunskap i skolan, har fått effekt.

Tidigare skolstart

I veckan tog Riksdagen beslut om att alla barn ska gå i förskoleklass. Många jublar och visst är det bra att även de fåtal barn vars föräldrar idag väljer bort förskoleklassen kommer in i verksamheten.
För Örebro innebär beslutet inget speciellt, vilket förvaltningschef Borg förklarar för NA.

Jag anser att beslutet om obligatorisk förskoleklass är ett slag i luften och att förändringen för svensk skola kommer att bli liten.

Det som skulle ha betydelse är om våra barn istället fick börja skolan vid sex års ålder. Vi Moderater vill, tillsammans med övriga Allianspartier, att skolan på riktigt ska bli 10-årig - Det skulle göra verklig skillnad.

Barn är nästan alltid vetgiriga. Vi vet att små barn har lätt att lära och att ta tillvara på det genom att låta dem börja skolan när de är sex år är rätt väg att gå. Svenska elever behöver mer tid i skolan.

Det är skillnad på förskoleklass och ettan i skolan. Visst kan verksamheten i förskoleklass vara riktigt bra, jag har bevittnat det själv på exempelvis Wallerska skolan i Örebro. Men skillnaden består i att skolan har kunskapsmål och ett ansvar att jobba med individen vilket gör att eleven har större möjlighet att få till sig kunskap. I förskoleklassen jobbar man med elever i grupp och har strävansmål. En annan stor skillnad är att i skolan måste det finnas lärare vilket gör att verksamheten för sex-åringarna garanterat blir skola.

Utbildningsminister Fridolin säger att skolan nu blir 10-årig - Jag anser att han lurar svenska folket och att det är barnen som får betala priset!

Val av skola

Det fria skolvalet är nått som vi Moderater värnar och försvarar i alla lägen. Vi tror på alla människors förmåga att påverka sina liv och att välja vilken skola man anser passar bäst för sig själv eller sina barn är del av det.

Dessutom vill vi gå vidare och införa aktivt skolval vilket innebär att alla ska välja skola. Aktivt skolval är något som Skolkommissionen rekommenderar i sin rapport men hittills är det endast Alliansens partier som gör tummen upp.

Likaså säger en majoritet av partierna i Örebro nej till att alla elever ska välja skola. Jag tycker det är synd! När vi nu byter system för hur Örebros elever får sin skolplacering så anser jag att vi borde tagit steget full ut. Vi skulle tydligt markera att varje elev ska välja skola.

Alla barn är olika och alla skolor passar inte alla. Därför är det bra att svenska elever, sedan 90-talet, har kunnat välja skola. Men, tyvärr ser vi att många inte tar tillvara på den möjligheten utan, av slentrian eller vad det nu är, accepterat den skola som man blir hänvisad till. Visst kan det vara ett betyg på att man litar på kommunen och tycker att den anvisade skolan är bra.

Dock tror jag på kraften i det engagemang som skapas när man tvingas fundera på vilken skola som passar bäst. Undersökningar visar också på att elever som valt skola trivs bättre och visar ett större engagemang i sitt skolarbete än de som inte valt skola.

Bland allt för många skolpolitiker i Örebro finns det en inställning att vissa grupper av elever och föräldrar inte har förmåga att välja skola. För mig är det en konstig människosyn och att ge upp för lätt! Med bra information kan alla ta till sig detta och klara av att välja.

Jag är övertygad om att varje förälder vill sina barn väl och tillsammans med sina barn kan komma fram till vilken skola som passar bäst.

Jag hoppas att alla föräldrar i Örebro, trots otydligheten i de nya reglerna, väljer skola! 

Målet är att varje elev ska lyckas

Örebros skolor önskar lugn, stabilitet och tillräckligt med resurser för att klara sitt uppdrag - Att ge varje elev det hen behöver för att utvecklas så lågt det bara går. 
Med en så stor andel som 27% av eleverna som inte klarar godkända betyg i alla ämnen när de slutar nian har skolorna långt ifrån klarat detta uppdrag!

Att i det läget belägga skolorna med besparingskrav anser nog de flesta vara att gå i fel riktning. Men Örebros socialdemokrater anser sig vara på rätt väg. Om detta kan man läsa i Jessica Ekerbrings senaste blogginlägg.  

Skolorna får visserligen kompensation för volymökningar men det ökar ju inte skolpengen per elev. Att ha för lite resurser och dag efter dag se att man som skola inte klara av att göra det bästa för alla elever måste vara frustrerande och tära på arbetsglädjen. Speciellt om man vet att det finns så mycket som 56 miljoner (28 miljoner per år 2017 och 2018) på central nivå som den egna skolan inte får ta del av. 

Att dessa pengar inte kommer alla skolor till del är ett faktum. Ta exempelvis Mellringeskolan 7-9 som infört två-lärarmodell. Detta är utmärkt skolutveckling och något som de allra flesta tycker är bra. Men några pengar från den centrala potten på 56 miljoner får inte skolan. Istället prioriteras pengar till exempelvis forskning som Örebro universitet ska bedriva. (Visst har forskningen en koppling till Örebros skolor men många med mig anser att kommunala pengar ska gå till våra elever och inte till universitetets forskning.)

Socialdemokraterna kritiserar oss Moderater för att vi destinerar våra satsningar och därmed styr skolorna. Exempelvis vill vi ha fler studie- och yrkesvägledare, färre barn i förskolans grupper och mer fysisk aktivitet i skolan. Detta innebär dock att alla våra pengar går ut till skolorna och inte låses i centrala satsningar. Vi vill stärka resurserna ute på våra skolor så att förutsättningen att klara varje elev ökar. 

Budgetdebatt

Att valrörelsen redan är igång märks tydligt när Örebros kommunfullmäktige, idag och imorgon, debatterar partiernas olika alternativen till budget för 2018. Många ledamöter vill prata, engagemanget är stort och retoriken stundtals hård.

Den största skillnaden mellan oss Moderater och S/KD/C-styret är synen på ekonomiskt ansvarstagande. Vi ser hur kommunens kostnader drar iväg och förbi intäkterna redan om två år och har därför åtgärder för att möta detta. Vi vill reformera den kommunala verksamheten och föra tillbaka kommunen till sitt kärnuppdrag vården, skolan och omsorgen. 

Socialdemokraterna sticker huvudet i sanden och gör, tycker vi, ingenting. Detta riskerar att hamna i örebroarnas knä i form av skattehöjningar. 

Vi Moderater säger att kommuner ska koncentrera sig mer på skola, vård och omsorg medan S fortsätter att göra satsningar som inte behöver göras just nu eller som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Exempel på det är att bygga Kulturkvarter, ombyggnad av gator och att kommunen äger och driver energibolag.

När det gäller skolan är den stora skiljelinjen att Socialdemokraterna lägger en stor summa pengar, 28 miljoner, på ett stort centralt utvecklingsprojekt istället för att fördela dessa pengar direkt ut till skolorna. Vi Moderater anser att detta är fel! 

Vi vill istället att mer pengar ska ut till verksamheten och ge bl.a. fler lärare, mindre grupper i förskolan och fler studie- och yrkesvägledare.

Det viktiga är att rektorer tillsammans med sina lärare ges möjlighet att utveckla sin skola så att de kan klara sitt kunskapsuppdrag.
 

. 

Skolutveckling

Det pågår varje dag en massa bra saker i Örebros skolor vilket har beskrivits i en rad artiklar i NA de senaste dagarna. Det är viktigt med positiva beskrivningar om vad som händer i skolan. Jag uppskattar speciellt artiklarna om Mellringeskolans två-lärarsystem och om matteläraren Yasha.

Att sedan oppositionen inte kommer till tals när kommunledningens strategi topp-25-2025 beskrivs tycker jag är olyckligt. Facken är kritiska och jag delar deras åsikt att det blir konstigt att kalla detta för en satsning samtidigt som varenda skola är pressad under sparbeting.

Visst är det bra att satsa på skolutveckling men att avsätta så mycket pengar till centrala satsningar medan skolorna sliter i sin vardag med att klara sin verksamhet blir inte bra. Speciellt anmärkningsvärt är att en så stor del av pengarna går till att finansiera forskning på universitetet.

Jag är övertygad om att skolorna bättre skulle klara sitt kunskapsuppdrag om det fanns mer resurser ute på varje skola att bedriva skolutveckling. De rektorer som jag träffar verkar ha full koll på vad som behövs på den egna skolan. Det kan vara specialpedagoger, mer tid för kompetensutveckling eller resurser för att klara elever med särskilda behov.

Varje skola måste gräva där de står, hitta sina utmaningar och sedan ha möjlighet att utveckla sin verksamhet. Detta är jag övertygad om att våra rektorer tillsammans med sina lärare klarar av!

Förstärk SYV

Moderaterna i Örebro har under flera år påpekat vikten av en bra Studie- och yrkesvägledning på våra skolor. Att eleverna får kloka råd av kompetenta SYV:ar är viktigt för att skolarbetet ska flyta på. Att stödet kommer tidigt och återkommer under grundskolan är något som vi har med Moderaternas budget för Örebro i år, liksom tidigare år.

I Lärarnas Riksförbunds rapport från juni 2017 beskrivs SYV-verksamheten och vilken utmaning det är ute i skolan. Många SYV:ar har en ohanterlig arbetssituation med allt för många elever att hantera och rektorer som inte förstår eller stöttar.

Jag tycker att politiken har ett stort ansvar. När besparingar på skolan görs så är det främst dessa kringresurser som dras ner på först. Vilket gör att skolor har minimalt med SYV:ar, vaktmästare, bibliotekarier, skolsjuksköterskor mm. Vad detta resulterar i är att lärarnas arbetssituation blir ohanterlig och i slutändan är det så klart eleverna som drabbas...

Jag har lyssnat på kompetenta studie- och yrkesvägledare som beskrivit sitt uppdrag och blivit alldeles lyrisk över hur bra det låter och vilket stöd det skulle innebära för elever i vår grundskola. Tänk om varje elev fick tillgång till detta stöd genom flera garanterade samtal under sin tid i skolan. Jag inser vilken avlastning det skulle vara för lärare som skulle få mer motiverade elever och hur många felval till gymnasiet vi skulle kunna undvika. Allt detta sparar kraft och pengar vilket bör tilltala de flesta.

Mycket kan göras lokalt i detta men det är också viktigt att frågan om mer satsning på SYV lyfts nationellt. Det måste finnas utbildning, vidareutbildning och krav på kvalité. 

På Moderaternas arbetsstämma som börjar imorgon kommer jag att föreslå att förslaget om förstärkt studierådgivningen i gymnasiet ska utvidgas så att vi Moderater även jobbar för förstärkt vägledning i grundskolan.

Skolan kräver ansträngning

På torsdag börjar Moderaternas arbetsstämma här i Örebro och jag har förmånen att sitta med i den grupp som ska förbereda stämman för beslut i utbildningsfrågor. Ett gediget och bra programförslag har kommit från partistyrelsen. Det bådar gott för svensk skola när Alliansen är tillbaka vid rodret nästa mandatperiod!

En punkt som jag har fastnat för är att kunskap kräver ansträngning. Skolan har ansvar för att stimulera varje elev att utvecklas till sin fulla potential men för att klara det måste eleven vara med och ta sin del i det ansvaret. Om detta står det ingenting i läroplanen vilket lärare har påpekat för mig flera gånger.

Lärare har uttryck sin frustration över föräldrar som ger skolan hela skulden när deras barn inte klarar av att få de betyg som förväntas. Det råder i vissa fall en avsaknad av förståelse över att skolarbetet är jobbigt och svårt. Att det krävs engagemang från eleven och stöttning från föräldrar för att eleven ska lyckas.

Därför välkomnar jag förslaget att förväntningarna på eleven ska förtydligas i läroplanen.

Sedan måste skolan sköta sin del bättre än idag. Varje elev har rätt att mötas av skickliga lärare som har höga förväntningar på dem. Studiemiljön ska präglas av lugn och ro och viktigt är att varje elev känner sig trygg i sin skola.

Inför aktivt skolval i Örebro

Moderaterna i Örebro har sedan länge drivit på i frågan om ett fritt skolval. För oss är det viktigt att alla elever har möjlighet att välja skola och att vi utvecklar detta till ett aktivt skolval vilket innebär att alla elever ska välja skola.

Om detta strider vi med socialdemokraterna i Örebro. De anser, trots uttalanden om att det bästa vore att begränsa möjligheten att välja skola då de menar att det segregerar elever, att socialdemokraterna visst är för i denna valfrihet. Vi är skeptiska till trovärdigheten i resonemanget då det lyser igenom att deras åsikt egentligen är att det bästa för människor är om S fördelar eleverna på våra skolor.

Elever och föräldrar gillar att själva få bestämma i vilken skola de ska gå. Denna valfrihet är det oklokt att ta bort, vilket de flesta inser. Problemet är dock att alla inte väljer. De som väljer är nöjda och har en mer positiv inställning till skolarbetet. De som inte väljer halkar efter.

Min stora invändning mot det förslag som nu ligger på bordet är att det är inbyggt en stor orättvisa i systemet. De som inte väljer skola hamnar per automatik sist i kön när skolplatserna fördelas och riskerar att hamna på en skola långt från hemmet.

När vi förändrar systemet i Örebro för hur skolplatserna ska fördelas vill jag samtidigt införa aktivt skolval. Jag vill att det tydligt ska framgå att alla ska välja skola och allt ska göras för att föräldrar och elever förstår detta och väljer skola. Jag vill att vårdnadshavare och elever ska få relevant information om kommunens skolor och om så behövs vid flera tillfällen uppmanas att välja.

Idag har vi möte och behandlar denna fråga. Jag kommer då lägga fram förslag på justeringar i riktlinjerna så att den inbyggda orättvisan mildras och elever i Örebro får aktivt skolval.

 

Skolan - en viktig del i integrationen

Med ett av världens högsta skattetryck och samtidigt en välfärd som inte fullt ut klarar sitt uppdrag är det många som funderar på vart vi är på väg. Att i det läget även toppa europaligan i att ta emot människor på flykt har fått ännu fler att reagera. När etablerade politiker allt för länge inte insåg problematiken i detta drogs väljarna till Sverigedemokraterna.

Nu står vi förfärade och ser hur opinionssiffrorna hamnar "fel" och nästan desperat läggs politiken om och justeras för att få ordning och reda i förslagen inom området migration och integration. Allt detta beskrivs väl av Alice Teodorescu i dagens GP.

Jag anser att människor med annat ursprung berikar Sverige. Vi ska vara ett öppet land för människor på flykt och med vår demografiska utmaning har vi fördelen att ny arbetskraft behövs.
Men, vi måste revidera politiken nationellt och lokalt ska vi ta uppgiften om integration på allvar.

Människor som kommer till Sverige ska veta vad som förväntas av dem och vilka rättigheter de har. Här har kommunerna ett ansvar att förklara och skapa förutsättningar för människor att komma rätt. Det handlar om bostäder, skolor och stöd att komma i arbete. Alla ska förväntas att bidra och så fort som möjligt klara sin egen försörjning.

Som skolpolitiker är jag upptagen av att alla elever ska klara skolan. Detta gäller så klart även elever med utländskt bakgrund. Här måste vi ha lärarkompetens och göra det möjligt för elever med olika bakgrund att välja skola så att skolans värld på ett bättre sätt speglar samhällets.

Skolan har också ett viktigt uppdrag i integrationen i mötet med elevernas föräldrar. I många fall kan lärare och skolpersonal vara nysvenskars enda möte med det svenska samhället.

Slutligen har vi som medmänniskor alla ett ansvar i integrationen. Det görs massor men jag tror att vi kan göra mer, var och en i vår vardag. Det handlar om att lära oss mer om varandra och möta varandra med respekt.

Kunskap först!

Att skolorna i Örebro misslyckas med sitt uppdrag är välkänt för många. När så många elever lämnar grundskolan utan att klara kunskapsmålen är detta ett faktum. Men att säga (eller skriva) det rent ut är inte populärt. Det irriterar skolförvaltning, rektorer och lärare som sliter och stretar för att göra ett bra jobb. Och visst förstår jag det.

Grundproblemet är, som jag ständigt skriver om, förutsättningar och målbild. Det handlar om tydligt ledarskap och vad som förväntas. Det handlar om att det vi mäter och pratar om blir gjort.

I Örebro måste vi prata och efterfråga mer kunskap. Det är i kunskapsbranschen skolan verkar och det är kunskap som hela tiden ska vara i fokus. Allt som görs inom skolans hägn ska vara en del i kunskapsuppdraget. Sånt som inte ger eleven mer kunskap ska vi inte hålla på med! 

Vi skolpolitiker bör hela tiden fråga om hur beslut vi fattar påverkar skolans kunskapsuppdrag. Om det är i linje med att varje elev ska få möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Vi bör också mer än vad som hörs idag fråga vad skolledarna gör för att varje elev ska ta sig vidare i sin kunskapsresa.

Dessa tankar fick jag när jag läste om Karin Stenlunds forskning som säger att eleverna måste lära sig läsa! Den handlar om hur viktigt det är att skolan hela tiden jobbar med att utveckla elevernas läsförståelse och att lärare inte tar för givet att eleverna hänger med i läsningen.  Detta är ett bra exempel på hur viktigt det är att se varje elev och fokusera på kunskap! 

Lita på rektorerna

Idag är det skolans dag och tidningarna fylls av kloka inlägg om vad som bör göras i svensk skola.

Jag håller med Lärarnas Riksförbund som på NA debatt skriver om hur viktigt det är med en bra SYV-verksamhet. Att ha studie- och yrkesvägledare som kan stötta och leda eleverna till genomtänkta val i skola är något som vi Örebromoderater har framhållit länge.

Att som Karolina Wallström (L) påpekar styra mer pengar till den enskilda skolan istället för att lita på att centrala insatser i Örebro ska veta vad som behövs på varje skola eller i varje klassrum är även det moderat politik.

Det jag vill lyfta fram denna dag är ledarskapet i skolan och att vi måste ge varje rektor mandat och förutsättningar att skapa en bättre skola. Här skriver Alf Solander bra i Dagens Samhälle. Jag håller dock inte med om att detta inte kan kombineras med målstyrning från politiken. Om vi ger skolan några få konkreta mål så anser jag att det är full förenligt med att rektorn styr sin verksamhet. Det handlar om att ha höga förväntningar och lita på att professionen klarar sitt uppdrag.

Jag anser att vi i Örebro ska styra skolan med följande mål: alla elever ska klara minst godkända betyg, alla elever ska vara trygga i skolan, elevernas meritvärden ska höjas varje år. Dessa mål ska vi nogsamt följa upp och ha förtroende för att varje rektor och lärare klarar.

Klokt beslut för elever i Örebro?

Man pratar mycket om att skolan ska vara skola, att lärare ska fokusera på att vara lärare och få koncentrera sin tid till undervisning och mötet med elever. Vi brukar prata om att tiden som lärare lägger på administration måste minska och att andra personalgrupper på skolan ska göra sånt som lärare inte måste göra. I detta är vi politiskt rätt eniga även om det i praktisk politik inte alltid slår igenom.

Debatten handlar också mer och mer om kunskap och att mer måste göras för att varje elev ska klara skolan. Även detta är vi politiskt rätt eniga om och även här slår det inte alltid igenom i praktisk politik.

Som skolpolitiker är det enkelt att prata på ett sätt som låter bra. Att genomföra det man säger är svårare. Att vara tydlig och se till att lärare får vara lärare och att varje elev får det varje elev har rätt till är svårt. Eller kanske egentligen inte.

Om man har en grundfast förtroende för professionen är det inte så svårt. Jag tror varje skolledare och lärare vet vad som måste göras i varje skola och i varje klassrum. Tänk om vi kunde släppa loss detta, skapa förutsättningarna och ge professionen handlingsutrymme!

Ett exempel på tankefel är socialdemokraternas projekt topp 25-2025 vilket lanseras som lösningen på alla skolproblem i Örebro. De har lagt 28 miljoner i en pott som skolor ska kunna söka från. Detta görs istället för att dela ut pengarna direkt och utan att tala om efter vilka kriterier som ansökningarna väljs ut.

Imorgon har vi möte med Programnämnd Barn och utbildning i Örebro och beslut om tilldelning av ansökningar på totalt 4,5 miljoner inom topp 25-2025 ska tas. Under våren togs beslut om 3,3 miljoner.

Tänk om Örebros skolor slapp lägga ner administrativ kraft på att söka pengar internt. Tänk om alla Örebros skolor skulle få ta del av dessa 28 miljoner under året istället för som nu att några delar på totalt 8 miljoner. Tänk om Örebros skolor fick koncentrera sig på att vara skola.

Trygg skolstart

Nu har skolorna börjat för läsåret och min förhoppning är att alla elever är på plats och känner sig välkomna till ett nytt läsår.

Att eleven känner sig välkommen, trygg och hemma i skolans värld är ett ansvar som vi vuxna har. Det är rektor, lärare och övrig personal på skolan och självklart vi politiker men också föräldrar och vuxna som står eleven nära. 

Jag har mött en hel del elever denna vecka. Först på Stureskolans skolgård där det var full fart i måndags eftermiddag. Massor av vuxna på plats, eleverna var fulla av energi i sin lek och det syntes på dem att de trivdes. 

Idag tog jag emot en klass trevliga och vetgiriga åttondeklassare från Odenskolan på Rådhuset. Jag visade dem runt och försökte beskriva hur det går till när kommunfullmäktige sammanträder. Även dessa elever verkade vara fulla av energi och trygga i sin grupp.

Men en ögonblicksbild som den en utomstående får av en grupp elever säger inte så mycket. 

Det viktiga är att läraren har förutsättningar att se varje elev och de signaler som en otrygg elev sänder. Det krävs engagerade lärare och kloka vuxna på varje skola som kan fånga upp elever som inte får vara med i gruppen, som behandlas illa eller på andra sätt mår dåligt.

Hela tiden måste värdegrundsfrågor stå högt på skolans agenda och elever måste lära sig att ta hand om varandra.  

Trygga elever presterar bättre i skola – därför är det viktigt med nolltolerans mot kränkningar i Örebros skolor.

Personalbrist

Örebros socialdemokrater har idag haft gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström på besök. Det är bra att Statsråden är ute i verkligheten men synd att hon inte kom när skolan har elever på plats... 

Dock var media på plats och uttalande om lärarbristen gjordes. Det är bra att Ekström säger, i inslaget i Rapport, att vi måste satsa på kringpersonal som gör att lärare kan koncentrera sig på sitt uppdrag att vara lärare. Detta är moderat politik i Örebro!

Frågan är om hon vet i vilken verklighet som skolorna i Örebro verkar i? Att ständigt ha besparingskraven hängande över sig gör att det är just på kringpersonalen som skolorna drar ner. 

Jag vill ha studie- och yrkesvägledare som kan ha samtal med eleverna om vilka val de ska göra. Tillräckligt med special- lärare o pedagoger och en elevhälsa som stöttar upp. Sekreterare som hjälper till med administrationen och vaktmästare som håller ordning i lokalerna. 

Frågan är om Anna Ekström är medveten om att det inte bara är lärare som vi har brist på i Örebro? 

Prioritera skolan

Lärarfacken i Örebro rasar över nedskärningarna i skolan. Idag skriver Lärarnas Riksförbund, LR, på NA:s debattsida om den brist på självkritik som råder bland styrande skolpolitiker. S/C/KD sitter nöjda med sin satsning på "25-2025" (år 2025 ska Örebros rankning som skolstad vara bland de 25 bästa i landet) medan skolresultaten sjunker och nedskärningarna gör att skolorna sliter för att få vardagen att gå ihop.

Jag håller LR med om att för lite görs för dagens elever. De styrande har ett långsiktigt mål, vilket i sig är på tok för lågt, och tar inte dagens situation på allvar. Det duger inte att dra ner på skolors anslag för att istället satsa på lokal forskning! 

Det är fel att dagens elever har för få lärare och för lite studie- och yrkesvägledning. Jag anser också det vara ett svek mot eleverna när resurser inte finns för att stötta elever med särskilda behov. Det gäller både de som halkar efter och de som vill vidare i skolarbetet. Örebros skolor måste ha förmåga att se och utveckla varje elev! 

Vi moderater har år efter år sagt nej till de neddragningar som S/C/KD gjort och fortsätter att göra på skolorna i Örebro. Vi anser att skolan ska prioriteras i den kommunala budgeten och det känns bra att vi har lärarfacken med oss i detta! 

Världens bästa yrke

Jag brinner som politiker för skolfrågor. En skola som skapar möjligheter för varje elev att utvecklas till sin fulla potential är för mig målet och jag tror ärligt att det går. För det finns så många lärare och skolledare inom svensk skola som vill just detta. Det gäller "bara" för oss politiker att skapa rätt förutsättningar.

Jag möter vid mina skolbesök många seriösa och duktiga lärare som har elevens bästa i fokus och som är beredda att flytta berg för att lyckas med sitt uppdrag. Det finns massor av lärare som i sina arbetslag diskuterar olika angreppssätt för att möta eleverna på bästa sätt. Jag möter lärare som jobbar långa dagar för att göra lektioner intressanta, fånga elevernas intresse och ge dem kunskaper. 

Allt detta är fantastiskt och viktigt att vi lyfter fram i skoldebatten. För läraryrket är ett svårt hantverk vilket Sara Bruun på ett bra sätt beskriver i sin artikel i Skolvärlden.  För att fler ska klara av att möta eleverna som Sara gör måste lärarutbildningen vara bra och kompetensutveckling kontinuerligt ges till lärare. 

Jag tror också att det måste finnas utrymme, det vill säga tid, för kollegiala diskussioner på varje skola. Varje skola är unik, varje klass unik och utmaningar i undervisningssituationen många. Får lärare möjlighet att diskutera, lära av varandra och lösa problemen tillsammans så tror jag att vi får fler elever som klara kunskapskraven. 

Läraryrket är nog ett av världens bästa yrken - speciellt om tid och förutsättningar ges för att på rätt sätt möta varje elev.

Varje elev ska mötas av en skicklig lärare

Lärarförbundet skrev igår på NA debatt om lärarbristen och befarar att det inte kommer finnas lärare i Örebros klassrum i höst. Självklart kommer det att finnas "lärare" till alla elever men frågan huruvida de är behöriga att undervisa är berättigad. 

Mer måste göras för att varje elev ska mötas av en skicklig lärare. Lönerna måste locka människor att välja yrket, och att stanna kvar. Kontinuerlig kompetensutveckling måste ges, arbetsmiljön ska vara bra, arbetsbelastningen rimlig och det ska vara möjligt att göra karriär. 

Som lokal politiker kan man göra en hel del för att vi ska klara detta. Det första vi kan göra är att prata väl om skolan. Vi ska dock vara tydliga med vad skolan har för uppdrag och ha höga förväntningar på att detta ska klaras. 

Förutsättningarna för det är att resurser finns, att pengarna finns ute i verksamheten och att varje skolledare har förtroendet att sköta sin verksamhet.   

Jag anser att vi lokala politiker kan ställa kravet att lärare ska vara lärare och att arbetsuppgifter som lärare inte behöver göra ska fördelas till andra personalgrupper. En hel del av det som lärare gör idag, exempelvis att vara rastvakt och många administrativa uppgifter, kan annan skolpersonal göra. 

Sedan måste vi ge våra skolor förutsättningar att koncentrera sig på sitt kunskapsuppdrag och jobba systematiskt med kvalitetsutveckling. Vi politiker ska hålla fingrarna borta från hur verksamheten ska skötas och undvika lokala målsättningar. 

Jag anser att vi i Örebro ska mäta skolans verksamhet efter tre mål: alla elever ska klara som lägst godkända betyg, alla elever ska vara trygga i skolan och  elevernas meritvärden ska öka. 

Jag är övertygad om att det som vi pratar om, mäter och följer upp är det som blir gjort. Jag är också övertygad om att en skola som klara sitt uppdrag lockar fler att välja läraryrket. 

En skola för alla?

Örebros elever är värda så mycket mer. De är värda politiker som har höga ambitioner med skolan. De är värda lärare som har tid att se var och en av dem, som har höga förväntningar på varje elev och som skickligt kan förmedla kunskaper.

Tyvärr sker detta i allt för liten utsträckning i dagens Örebro. S/KD/C-styret har låg målsättning med kunskapsresultaten och otillräckliga resurser fördelas till skolan.

Troligen är det den låga ambitionsnivån som gör att de styrande politikerna är nöjda med de resultat som den kommunala skolan presterade under läsåret 16/17. Jag håller med Lärarnas Riksförbund i deras kritik, NA-debatt den 6/7. Betygsresultaten blir sämre och socialdemokraterna jublar - det är absurt!

Efter läsåret 2016/17 har den kommunala skolan misslyckats att ge 233 elever (vilket är 19,9% av alla elever) behörighet till gymnasiet och så många som 318 elever kommer inte upp i nivån godkändt betyg i alla ämnen. Detta är inget annat än ett misslyckande och det krävs politiker med insikt om allvaret i siffrorna för att vi ska få ordning på detta!

I mitt Örebro är ingen styrande politiker nöjd förrän alla elever har klarat skolans kunskapsmål. Det är 100% som ska ha betyg så att de kommer in på ett gymnasieprogram och hela tiden ska elever sporras till att nå sin fulla potential. I mitt Örebro prioriteras tillräckligt med resurser till skolan i den kommunala budgeten.

Våra barn är vår framtid och de är värda en skola som klarar sitt uppdrag!

Alla skolor ska vara bra

Varje barn är unikt, är bra på olika saker och har olika intressen. Därför är det viktigt att alla skolor inte är stöpta i samma form, har samma pedagogik eller profil.

Vad som dock ska genomsyra allt är att varje skola ska vara en bra skola. Att grunduppdraget enligt läroplanen sköts och att målet för skolans verksamhet är att varje elev stöttas för att utvecklas till sin fulla potential. I diskussionen kring aktivt skolval tycker jag att vi glömmer bort den aspekten. Det verkar som om det per automatik finns dåliga skolor och att detta beror på att resursstarka elever väljer bort dem.

I mitt Örebro ser vi till att varje skola har de resurser som behövs för att klara sitt uppdrag. Vi skyller inte på eleven utan går tillbaka till skolans grunduppdrag och ser till att resurser i form av skickliga lärare och tillräckligt med stöd finns.

Aktivt skolval innebär att eleven, i många fall med hjälp av sina föräldrar, ska välja den skola som hen tycker passar bäst och vill gå i. Den oro som flera debattörer uttrycker för att, vad de kallar, ’resurssvaga elever’ inte skulle klara detta speglar en konstig människosyn. Jag vänder mig också skarpt emot att vi i någon sorts solidaritet ska tvinga elever att gå på skolor som de inte vill gå i!

Alla föräldrar vill det bästa för sina barn och med stöd i form av information och en bra organisation kring studie- och yrkesvägledning klarar alla av att välja skola.

Konsten att prioritera

Idag har vi haft Kommunfullmäktige och diskuterat kommunens ekonomi. Den ser på totalen minst sagt bra ut och prognosen som görs efter årets första fyra månader är ett plus på 290 miljoner om man tar bort jämförelse-störande poster. Detta faktum ska vi glädjas åt även om det beror på högkonjunktur, mer skatteintäkter än vi trodde och realisationsvinster.

Det som örebroarna dock bör oroas för är att driften, vilket är det som vi märker av i det dagliga, går med underskott. Skolor och omsorg klarar sig inte på de pengar som de fått!

Detta är allvarligt och tre frågor bör ställas: Har välfärden i Örebro tillräckligt med pengar? Får varje elev och varje örebroare i behov av omsorg det hen har rätt till? Klarar kommunens verksamheter sitt uppdrag?

Inom grundskola finns det många skolor som hävdar att underskotten beror på kostnader för elever som har stora behov. Är det då klokt att hävda att de ska fortsätta att spara?

Jag har besökt skolor där var tredje elev i förskoleklass har språkstörning men som inte har pengar för att anställa de specialpedagoger som behövs. Jag blir bedrövad när jag tänker på vad som hända med dessa elever! Hur ska skolan klara sitt uppdrag?

Likaså går äldreomsorgens hemvård med stora underskott. Är det endast ett organisationsproblem eller kan det vara så att verksamheten har prioriterats ner till förmån för annat?

Jag anser att kommunal verksamhet ska klara sin budget. Men det förutsätter att de i utgångsläget fått tillräckligt med resurser för att utföra sitt uppdrag.

Politik är att prioritera – Mer pengar i Örebros budget behöver fördelas till skolan, vården och omsorgen så att kommunen klarar sitt välfärdsuppdrag!

Man ska kunna lita på kommunen

Örebro är en stor och välmående kommun. De flesta av oss har ett jobb att gå till, människor flyttar hit, företag likaså och byggandet pågår för fullt. Detta är positivt och genererar massor med skatteintäkter. Den kommunala förvaltningen är stor och har mängder av kompetenta medarbetare. Förutsättningarna för att kommunen ska generera den välfärd som vi Örebroare efterfrågar måste anses goda.

Oavsett politiskt styre tror jag att människor förväntar sig just detta - Att kommunen ska skötas bra. Skolan ska fungera, omsorgen om våra äldre lika så och det ska finnas hjälp att få när livet trasslar till sig. Det är ju liksom till allt detta som vi betalar en ansenlig summa skatt. Kort och gott – man ska kunna lita på kommunen!

Men vad tycker då Örebroarna? Är de nöjda? En fråga som jag funderat mycket på är om folk egentligen vet vad de kan eller borde kräva?

Ett exempel är skolan. Här borde, enligt min mening, föräldrar och elever i Örebro göra uppror. Förra läsåret var det endast 74% av eleverna i den kommunala skolorna som slutade 9:an med minst godkända betyg i alla ämnen. I min värld borde skolan klara betydligt fler än så. Vad är det som gör att Örebroarna accepterar att 300 elever lämnas efter?

Ett annat exempel är äldreomsorgen och då speciellt det som skett på Elgströmska. Att kommunen inte klarar av att ge omsorg till äldre människor på ett värdigt sätt är en stor skandal. Men var är protesterna utanför Rådhuset?

För mig är det viktigt att i mitt politiska uppdrag varje dag jobba för att allas våra skattepengar förvaltas på ett klokt och effektivt sätt. De pengar som kommunen har ska främst gå till vård, skola och omsorg och det som görs ska göras med kvalité.

Jag anser vidare att vi politiker ska sätta tydliga mål för verksamheten och sedan nogsamt följa upp hur professionen klarar sitt uppdrag. Klarar verksamheten inte sitt uppdrag är det politikens ansvar att agera!

Moderat politik är bra för Örebro

Igår presenterade Moderaterna sin vårmotion för 2017 som innehåller fullt finansierade förslag för jobb och trygghet. Den innehåller bl.a. sänkt skatt för alla som jobbar, skärpta krav på människor som lever på bidrag och mer resurser till polisen. Detta är en politik som är bra för Sverige och självklart då också för Örebro.

Jag läser med stort intresse förslagen inom skolområdet och blir extra glad över den satsning som görs på förskolan.

Barn i familjer som lever på försörjningsstöd ska få avgiftsfri förskola 30 timmar i veckan. Detta är mycket bra och ligger helt i linje med den politik som vi Örebromoderater har drivit under flera år. Vi vet att förskola är bra för barn. De som går i förskolan är i regel betydligt bättre förberedda för skolan och detta gäller speciellt för barn som kommer från studieovana hem.

Det finns också bra förslag om mer undervisningstid. Internationella studier visar att elevers kunskapsresultat ökar om de får mer tid i exempelvis matte. Därför är en timma mer matte i veckan i högstadiet och ökad undervisningstid med en timme per dag i lågstadiet mycket bra besked.

Det som gör mest skillnad i skolan är det som sker i klassrummet, det är där jobbet måste göras och det är skickliga lärare som gör skillnad. Därför är det viktigt att skickliga lärare får bra betalt och att det är möjligt att göra karriär.

Ingen elev ska behöva gå i en dålig skola. Alla skolor ska vara bra och inga kompromisser ska göras med kvalité, kunskapskrav eller ambitioner. Det är viktigt att staten får ett ökat ansvar för detta och faktiskt ta över driften om en skola inte levererar det den ska!

Vi kommunpolitiker kan göra mycket men för att få en skola som på riktigt är en kunskapsskolan krävs bra rikspolitik vilket en moderatledd Alliansregering är garanten för.

Moderaternas vårmotion

Värna valfriheten

Att själv få välja vilken skola man ska gå på är något som svenska elever har vant sig vid. Att kunna välja till men också ifrån är bra och ger mer motiverade elever. Jag hör det när jag är ute på på mina skolbesök - eleverna är nöjda och mer positiva till sitt skolarbete när de har valt skola.

Det finns dock oroande signaler från styrande socialdemokrater i Örebro om att begränsa möjligheten att välja skola. Det finns även de som vill styra vissa elever vill vissa skolor i syfte att få en blandad elevgrupp på alla skolor.

Ska vi politiker verkligen bestämma vilken skola som är bäst för den enskilda eleven? För mig är det verkligen att sätta sig på höga hästar och tro att man vet mer än andra!

Är det inte bättre att se till att alla skolor är bra och är skolor som eleverna frivilligt väljer? För oss moderater är detta fokus. Vi måste sluta lägga sparkrav på Örebros skolor och se till att rätt resurser finns för varje skola, rektor och lärare att klara sitt uppdrag.

Det handlar om tillräckligt små klasser så att lärare har möjlighet att se varje elevs behov. Det handlar om att från politiken vara tydlig med att varje elev ska klara minst godkända betyg och det handlar om att skolan ska vara skola och inget annat. Jag tycker också att vi på ett bättre sätt ska styra skickliga skolledare och pedagoger till skolor som har de största utmaningarna.

För mig är det fria skolvalet en viktig och central rättighet som vi ska utveckla. Jag vill att varje elev ska välja skola och att vi politiker ska göra allt för att varje elev ska får gå i den skola de väljer.

Läs också vår debattartikel i NA den 8/4

Mer idrott i skolan

En förutsättning för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag är att eleverna kommer mätta och utvilade till skolan varje morgon - detta har jag hört många gånger från lärare och skolsköterskor. Så sant, elementärt och enkelt det låter. Det handlar om föräldraansvar och goda vanor.

En annan sak som handlar om goda vanor och föräldraansvar är fysisk aktivitet. Barn, unga och alla vi andra behöver röra på oss för att må bra. Att i tidig ålder lära sig att fysisk aktivitet är en del av dagen är bra och ger förutsättningar för att fortsätta med det genom livet. Men vi vet alla att det inte ser ut så i Sverige idag. Så många som 68% av Sveriges skolbarn är fysiskt inaktiva!

Idag skriver Cecilia Magnusson och Daniel Berglind på DN debatt om detta. Jag håller med dem om att svenska elever bör få minst en timmer fysisk aktivitet i skolan varje dag. Det skulle ge friskare barn som klarar skolan bättre.

Bunkefloprojektet bevisade att fysisk aktivitet en timme per dag i skolan får eleverna att må bättre och prestera bättre i skolan. Larmrapport efter larmrapport beskriver att svenska barn mår dåligt, är fysiskt inaktiva och klarar skolan dåligt. Varför tar inte svenska politiker åt sig av fakta och bevis och gör mer?

Det finns en politisk majoritet i Sveriges riksdag för att öka antalet idrottslektioner men regeringen säger nej. I Örebro vill vi moderater testa Bunkefloprojeketet i en skola, utvärdera det och sedan införa en timmes fysisk aktivitet per dag i Örebros skolor men socialdemokraterna säger nej.

Har vi tid och vågar vi verkligen vänta med detta?

Skolan ska fokusera på sitt kunskapsuppdrag

I sin debattartikel i Nerikes Allehanda den 12/3 påstår Jessica Ekerbring att vi Moderater har röstat emot Kompassens verksamhet vars uppdrag är att ge hjälp och stöd till elever som har problem med hög och lång frånvaro. Inget kan vara mer fel och det är anmärkningsvärt att ett Kommunalråd på detta sätt far med osanning!
Det framgångsrika arbetet som Kompassen bedriver har pågått i flera år, är väl förankrat och stöds fullt ut av oss Moderater. Kompassens verksamhet utvärderas kontinuerligt och att prioritera kommunala skolpengar för att beforska den anser vi vara onödigt.

Nya Moderaterna säger även ja till kollegialt lärande då det är ett väl fungerande och centralt arbetssätt i den kompetensutveckling som pågår ute på skolorna i Örebro.

Det vi gör i skolan ska grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet – I detta är jag och Jessica Ekerbring (S) överens. Däremot är vi inte överens om att stora summor kommunala pengar ska gå till forskning istället för att fördelas ut till våra skolor.

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Det handlar konkret om att höja skolpengen och därmed prioritera mer pengar ut till den enskilda skolan.

Vi moderater tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken och att ge varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. I detta ska varje skola självklart få ekonomiska förutsättningar och stöd från centrala funktioner som Centralt skolstöd.

Det är olyckligt att Socialdemokraterna i Örebro i sin retorik så ofta kommer med falska påståenden om de förslag och den politik som deras politiska motståndare bedriver. Det svärtar ner alla politiker.

För oss Moderater är det primära uppdraget för Örebros skolor att ge varje elev förutsättning att minst klara godkända betyg. Tyvärr styrs Örebro av politiker som år efter år misslyckas med att ge våra skolor tillräckligt mer resurser för att klarar det uppdraget.

Om att prioitera skattemedel

Ett av de största uppdragen vi politiker har är att på bästa sätt förvalta skattebetalarnas pengar. I Örebro har vi under 2017 hela 7,7 miljarder att hantera – Det är ofantligt mycket pengar!

Men, Örebro är en stor kommun och det kommunala ansvaret är stort. Vi ska exempelvis förse barn med förskola och skola, äldre ska få en trygg och bra omsorg när de behöver det och människor i behov av stöd ska få det på bästa sätt. Vi har också ett ansvar för att staden ska se snygg ut, att vi kan ta oss fram på våra gator, att det finns kultur och möjlighet till fritidsaktiviteter samt att vi alla känner oss trygga. Och, jag tror att de flesta håller med mig om att det som kommunen gör dessutom ska göras kostnadseffektivt och med kvalité.

För att få ihop allt detta gäller det för oss politiker att prioritera rätt. För mig är det viktigt att så mycket pengar som möjligt avsätts för att klara vården, skolan och omsorgen.

Frågan är ju också vad Örebroarna tycker att vi ska prioritera nu och för framtiden. Exempelvis finns det ju en massa bra saker som örebroarna säkert tycker att vi ska lägga pengar på men som får konsekvenser för framtiden. Här måste vi politiker försöka förklara hur vi tänker och varför.

Ta diskussionen om förnyelsebar energi där vi alla vi överens om att kommunen ska använda förnyelsebar energi. Men vi Moderater anser tvärt emot S/KD/C-styret andra ska ta ansvar för att producera och äga exempelvis vindkraft. Visst kan man tycka att kommunen ska ta sin del i ansvaret för att det ska produceras vindkraft men när bolaget sedan går med stora underskott så är det faktiskt örebroarnas skattepengar som går förlorade. Förluster innebär också att kommande generationer belastas. Jag anser att det är att prioritera Örebroarnas pengar fel!

På dagens möte med Kommunstyrelsen togs beslut om att 50 miljoner av örebroarnas pengar ska satsas på ett Naturum i Rynneviken/Oset. Vi Moderater säger nej till den prioriteringen då vi anser att pengarna bättre behövs inom skolan.

Pressmeddelande

Mer pengar till skolan

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Jag tror att knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Därför prioriterar vi moderater skolan i vår politik och vår budget.

Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar att klara sitt uppdrag. Jag tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken som ger varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan.

Men Örebros styrande partier, S/KD/C, vill annorlunda. De sparar på skolan, styr med mängder av otydliga mål och prioriterar just nu mycket pengar på forskning som ska tala om för skolorna hur de ska göra.

Visst kan det vara bra att bedriva forskning och få belägg för saker och ting men är det detta som kommunala skolpengar ska gå till? Jag anser inte det. Speciellt som Örebros skolor kämpar för att få ihop ekonomin, tvingas ha alldeles för stora klasser och inte har ekonomi för att ha kringpersonal som underlättar för lärare att vara lärare.

I Örebro har de styrande partierna en förkärlek för att sätta Örebro på kartan i nationella tävlingar, rankningar och mätningar. I skolans fall vill de hamna på plats 25 i Sverige beträffande skolresultat år 2025. För mig är den målbilden helt fel.

Min ambition är att varje elev ska klara kunskapskraven i skolan och få minst godkända betyg. Detta är vad Örebros unga och deras föräldrar ska kunna förvänta sig!

 

Jag skriver om detta på NA-debatt den 5/3

Sportlov

Idag är det första dagen på sportlovet för elever i bl.a. Örebro. Och även om vädret inte inbjuder till vintersport så är säkert avbrottet i terminen för de allra flesta elever (och skolpersonal) välkommet.

Sportlovet har en intressant och praktisk historia men numera är det ju mest en vecka fylld av aktiviteter för barn och unga som vi tänker på.  Jag hoppas att många passar på att ta del av allt som erbjuds och kanske t.o.m hittar en sport som kan locka även efter denna vecka. 

I dagens NA skriver Anders Erkman en krönika om att det var hans mamma som fick honom förstå hur härligt det är att röra på sig. Och det är just kombinationen av friluftsliv/naturupplevelse och rörelse, vilket Erkman beskriver i sin krönika, som har störst effekt på hur benäga människor är att fortsätta att röra på sig som vuxna. 

I de bästa av världar får varje barn uppleva just detta tillsammans med sina föräldrar. Men om det inte finns en förälder som har intresset och/eller möjlighet att ge detta till sina barn så anser jag att skolan måste kompensera. 

Skolan kan vara förebilden som, genom bra lektioner i idrott och hälsa och friluftsdagar, lär barn hur viktigt det är att röra på sig och ta hand om sin kropp. Men ämnet måste få fler timmar till sitt förfogande för att lyckas fullt ut. Jag anser att vi ska ha en timmes organiserad fysisk aktivitet för varje elev varje dag i skolan. 

Effekten för att elever mår och höjer sina skolpresentationer med en timmes fysisk aktivitet är bevisat i Bunkefloprojeket. Detta vill jag införa för eleverna i Örebro.

Detta är viktigt. För även om vi idag kunnat höra den glädjande nyheten att fetman går ner bland åttaåringar så är allt för många barn och unga alldeles för stillasittande och riskerar att bli feta och så småningom sjuka av sin livsstil. 

Jag anser att kunskapen om hur vi ska behandla våra kroppar för att må bra på ett betydligt bättre sätt ska förmedlas i skolan. Det tjänar både individen och samhället på! 

Se reportage från Norrstrandsskolan i Karlstad - Detta anser jag att Örebros elever också ska få!

Rätt person på rätt plats

Varje elev har rätt till en bra skolgång med lärare som motiverar och har höga förväntningar på att eleven ska lyckas. För mig är detta självklart och jag anser att det många gånger handlar mer om inställning än resurser. Samtidigt är det lätt att som politiker ställa krav när frågan bör vara om rätt förutsättningar ges för att lärare ska kunna göra ett bra jobb.

Finns ledarskapet på skolan? Är arbetsklimatet gott? Är storleken på elevgrupperna rätt? Får lärare kompetensutveckling? Kan lärare påverka arbetssättet på skolan? Har lärare tid för att förbereda sina lektioner? Finns det resurser för att hantera elever i behov av extra stöd? Har lärare tid och förmåga att sporra och motivera elever som ligger långt framme i sitt skolarbete? Finns förutsättningarna i varje klassrum för att göra ett bra jobb? Känner lärare att kommunala politiker litar på professionen?

Jag tror att allt detta har betydelse. Varje skola måste ges rätt förutsättningar för att kunna styras professionellt och med framtidstro.

För skolor i tunga socioekonomiska områden är det extra viktigt att ha rätt folk på plats. Bra ledning och skickliga pedagoger är ett måste.

Jag tycker därför att förslagen från Moderaternas reformgrupp som presenterades igår är intressanta. De säger exempelvis att vi måste stärka professionen genom att ge lärare mer tid för att förbereda sina lektioner, ge statliga medel för att rekrytera toppkompetens till skolor i socialt utsatta områden samt stärka rektorernas ansvar för att klara resultaten varje skolår.

Vi måste ifrågasätta om vi gör rätt när skolor inte klarar att ge elever fullgoda kunskaper. År efter år kan vi inte låta skolor misslyckas!