Låt lärare vara lärare!

Kommentaren ”Jag vill vara lärare och inte administratör” har jag hört många gånger i samtal med lärare i Örebro. Därför skrev jag den motion som Kommunfullmäktige behandlade igår.

Mitt förslag är att kommunen ska göra en översyn över lärarnas administrativa arbete och sedan föreslå förändringar i skolornas arbetssätt för att minska den tid som lärarna avsätter för detta arbete. Till detta säger Socialdemokraterna i Örebro nej vilket jag, och även ledaren i NA idag, ifrågasätter.

Deras nej motiveras med att kommunen inget kan göra utan det är staten som ska fixa detta. Jag håller inte med och jag tror inte att Örebros lärare håller med heller…

Jag är övertygad om att det finns massor med saker som lärare gör som någon annan kan eller bör göra. Det handlar om hur resurserna ser ut på skolan, lokala pålagor och organsation. Lärare berättar för mig att hela arbetslag sitter i möten som behandlar praktiska saker som någon, exempelvis rektorn, borde kunna ta beslut om. Tid som istället skulle kunna användas till pedagogiska diskussionen. Andra exempel är sammanställningar av enkäter eller inbjudningar till möten.

Faktum är också att skolorna i Örebro är så tyngda av besparingar att kringresurserna (som vaktmästare, skolhälsa, studie- och yrkesvägledare) dragits ner på vilket gör att lärarnas vardag blivit tyngre. Lärare får hantera viktiga frågor/problem som elever har då ingen annan finns som kan svara. Är detta rimligt? Är det inte bättre att kommunens personal år jobba med det de är utbildade och anställda för?

Allt detta sammantaget gör att lärare ägnar allt mindre tid till undervisning. De som får betala priset är eleverna.


Sydsvenskan om vad lärares fortbildningstid kan gå till

Nedskärningar får konsekvenser

Få skolor har så många utmaningar som Vivallaskolan i Örebro. Vivalla är en segregerad stadsdel med stort utanförskap och för många är det skolan som ska lösa alla problem. Och visst ska det vara så – skolan ska ge barnen möjliget att fullt ut komma in i det svenska samhället och bryta utanförskapet. För många är det just det som händer – Vivallaskolan har en bra verksamhet men brottas, som alla skolor i Örebro, med en låg skolpeng.

Nu har dessutom anlagda bränder på Vivallaskolan tvingat rektorn att stänga skolans högstadium under två dagar. En nödvändig åtgärd men som NA på ledarplats skriver så får vi inte låta de som anlägger bränder sätta bilden av skolan.

De som vill förstöra får aldrig vinna. Men utmaningen är stor. Om elever kan anlägga bränder inomhus utan att skolan vet vilka det är så brister skolan klart i sitt ansvar för att alla elever ska vara trygga.

Nya Moderaterna vill ha öka vuxennärvaron i alla Örebros skolor, men just nu måste vi lösa den akuta situationen på Vivallaskolan. Det är bra att föräldrar, genom föreningen Afrikas Horn, tar ansvar och är villiga att närvara på skolan. Kommunen behöver sätta in alla tillgängliga resurser på att öka vuxennärvaron på Vivallaskolan – skolan ska vara trygg när den öppnar på tisdag!

Självklart ser jag en koppling till den nedskärningspolitik som Socialdemokraterna för mot skolorna i Örebro. När det inte finns tillräckliga resurser drabbas de elever och de skolor som är mest utsatta hårdast. Nedskärningarna måste få ett slut - Örebro ligger på plats 274 i resurstilldelningen till skolorna enligt Lärarförbundet! Det är klart att en så snål resursfördelning får konsekvenser.

Alla Örebros skolor ska vara trygga. Vi i Nya Moderaterna har föreslagit mer resurser för ökad vuxennärvaro, ett bättre antimobbningsarbete och mindre klasser. Trygga barn lär sig mer.

Lär föräldrar att engagera sig på rätt sätt

En debattartikel, skriven av läraren Jennie Bengtsson, i Sydsvenskan igår har skapat debatt. Det som artikeln uttrycker är lärarens frustration när föräldrar lägger sig i lärares arbete. Jennie avslutar sin artikel med: ”Låt mig utbilda ditt barn i skolan så kan du fokusera på att uppfostra barnet hemma!”

Frågan är intressant och diskuterades i P1 morgon idag. Flera tycker att artikeln är hårt skriven, och visst är det så. Balansen är svår – att få föräldrar att på rätt sätt engagera sig i sina barns skolgång. Hur får man till ett gott föräldrasamarbete? Hur får man föräldrar att förstå hur de bäst stöttar sina barn? Forskningen visar ju att det går bäst för de barn som har föräldrar som engagerar sig i sina barns skolgång.

Vad jag förstår är Örebro Universitet ett av få lärosäten som i lärarutbildningen hanterar frågan om föräldraengagemang. Detta trots att frågan är av så stor betydelse för varje pedagog ute i våra skolor.

Igår besökte jag Komvux och då den delen som har hand om SFI och Grundvux. Här är de flesta elever nysvenskar och en insikt jag fick var hur stor betydelse denna utbildning har för att föräldrar ska kunna stötta sina barn i skolan. Kan man läsa och kommunicera på svenska blir även detta betydligt enklare!

Som vanligt kokar det ner till skolledarens ansvar. Skolan måste få föräldrar att förstå hur skolan fungerar och vilket uppdrag skolan har, vad de kan förvänta sig av personalen och hur de bäst kan hjälpa sina barn att nå sin fulla potential.

Prislapp på tidiga insatser

Att så tidigt som möjligt försöka lösa problem vet vi alla är smartare än att vänta. I skolans värld pratats det mycket om tidiga insatser och de allra flesta håller med om att det är viktigt. Men allt för många gånger väntar man och anledningen som oftast anges är brist på resurser.

Jag anser att vi måste se dessa kostnader som en investering. Det blir alltid dyrare och svårare att lösa en elevs skolgång i efterhand. Det är ett stort misslyckande för skolan och samhället när en elev tillåts halka efter i skolarbetet, när man inte gör något åt barns utåtriktade beteenden eller när vuxna i skolan väljer att inte se ett barn som far illa.

Vi vet att elever som, av olika anledningar, inte klarar skolan många gånger hamnar i utanförskap. Detta kostar alltid samhället mer än om man sätter in resurser tidigt. Vad en förlorad skolgång kostar individen är omöjligt att beräkna - det är ovärderligt.

Idag rapporterar Sveriges radio om Anna Sarkadis forskning om förebyggande insatser när det gäller utåtagerande barn och Inna Feldman berättar i P1 morgon om de beräkningar som forskarna har tagit fram. Beräkningen visar att samhället kan tjäna 7 till 8 kronor på varje satsad krona om hjälpen sätts in i rätt tid. Detta är intressant och något som varje klok kommunpolitiker bör ta till sig.