tisdag 2 februari 2016

Fortsatt omöjlig skolpolitik

Igår gick S i Örebro ut och klappade sig på bröstet för sin höga ambition gällande Örebros skolresultat. Man drar igång ett projekt med syfte att resultaten ska höjas så att kommunen år 2025 rankas bland de 25 bästa i landet.

Min fråga är varför ambitionen är att 24 andra kommuner ska vara bättre? Varför ska inte Sveriges 6-7 största stad hamna högre än så?

Det bra att S förstår att vi måste göra nått när kommunens rankning i skolstatistik ser ut som den gör – oavsett mätning kommer ju Örebro alltid långt ner i listorna. Vi har plats 163 på SKL:s lista över skolkommuner och plats 98 i Lärarförbundets senaste rankning över bästa skolkommun.

Vi har stora problem med att kunskapsresultaten är för låga – endast 78,8% av eleverna i Örebro kommuns skolor, som gick ut 9:an i juni, var behöriga att söka till gymnasiet. Och hela 30% av eleverna hade inte godkända betyg i alla ämnen.

Anledningen till att det ser ut som det gör anser jag har främst två förklaringar: För det första att skolan inte anses vara viktig (av varken elever, föräldrar, skola eller politiker) och för det andra att styrande politiker i Örebro ständigt sparar på skolan. Just att ständigt prioritera ner skolan i den kommunala budgeten rimmar illa med en påstådd ambition att klättra i statistiken.

Jag är övertygad om att medarbetarna i Örebros skolor anser att vi måste höja skolresultaten. Men jag tror också att ambitionen sticker i ögonen på de flesta. För målet att höja sig i rankingen hänger inte ihop med de resurser som läggs på skolan.

År efter år sparar S i Örebro på skolan. Skolpengen minskar och rektorer skriker efter resurser att klara elever i behov av extra insatser och även för att öka motivationen hos till de som ligger långt före sina klasskamrater.

Socialdemokraterna i Örebro driver tyvärr en skolpolitik som inte hänger ihop och det är barnen som får betala priset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar