Jag har idag besökt förskolorna Trädgården och Duvan i Kumla. Ännu en gång slås jag av vilken fantastisk personal vi har i Kumla kommun. De utför stordåd med knappa resurser och krav från alla håll.
Förskolan är viktig. Det är där grunden i lärandet startar, där finns möjligheten att se vilka barn som behöver extra hjälp och där finns möjligheten att utveckla barnens nyfikenhet.
I Kumla har vi problem med måluppfyllelse och dåliga betyg. För att komma tillrätta med det måste vi börja redan i förskolan. Det håller personalen jag träffade idag med om. De menar att viljan finns med inte förutsättningarna. Detta måste vi ta tag i, vi kan inte svika våra barn genom att prioritera fel i den kommunala budgeten.
Vi pratade lokaler. Det är på många håll rätt dåliga lokaler i Kumlas förskolor och jag ser orsaken i fel prioritering då kommunen inte på rätt sätt tagit hand om de lokaler som finns. Till slut blir kontrasterna enorma när en ny förskola byggs för 22 miljoner medan andra får använda personalrummen till förråd för att utrymme inte finns…
Vi pratade storlek på barngrupper. För mig är ingen siffra huggen i sten. Jag tror att lämplig storlek på barngrupp beror på vilka barn som finns i gruppen och detta måste avgöras från fall till fall. Frågan är hur vi skapar möjlighet till den flexibiliteten.
Vad som oroar mig är när personalen säger att familjen har blivit ett komplement till förskolan – det ska vara tvärt om! Föräldrar måste inse att de har huvudansvaret för barnen och att det är hemma som tryggheten för barnen finns. Personalen är medveten om detta och försöker stötta föräldrarna och påtala problemet. Frågan är hur vi andra ska agera för att vända denna trend.
I de medarbetare jag träffade idag ser jag en enorm kraft, de är positiva, idérika och löser det mesta. Tänk om de kunde få vara med och utveckla Kumlas förskolor ännu mer. Tänk om de fick möjligheten att knoppa av, starta eget eller driva en förskola på entreprenad. Jag tror att de skulle klara det galant.
Den kommunala förskolan ska alltid vara bra. Jag tror dock att alternativ triggar till nytänkande, kvalitetshöjningar samt krav och insikt från kunden att efterfråga kvalité och kundfokus.
tisdag 15 juni 2010
måndag 14 juni 2010
Förespråkare för en enkel kommunal organisation
Idag skulle Kumlas politiker, på ett extra sammanträde i kommunstyrelsen, ha tagit beslut om en ny politisk organisation av skolan. Ärendet skjuts nu på framtiden och återkommer säkert efter sommaren. En omorganisation kan tyckas vara ointressant för allmänheten men frågan har relevans då man kan göra saker mer eller mindre komplexa, synliga och kostsamma beroende på hur man organiserar.
I Kumla har vi fyra nämnder, en för skola, en för miljö o bygg, en för kultur o fritid och en för socialen. Där kan man tycka att allt är med och att insyn finns via protokoll som alla kan ta del av, men så enkelt är det inte. De tekniska frågorna har ingen nämnd utan sköts via en teknisk beredning, utan protokoll, under kommunstyrelsens arbetsutskott. Gymnasiefrågorna sköts inte av skolan utan av ett gymnasieutskott, visserligen med protokoll men speciellt enkelt och tydligt är det inte.
Nu vill majoriteten ta bort gymnasieutskottet och lägga frågorna som har med gymnasiet i en egen nämnd organiserad bredvid barn- och utbildningsnämnden. Det kan vara klokt i en stor kommun med stora gymnasieskolor.
Nu är inte Kumla en stor kommun och John Norlandergymnasiet är inte en stor skola. Så, för mig är det enkelt. Lägg alla frågor om utbildning i en nämnd. Det blir tydligt, enkelt och billigare.
Jag har hela tiden tyckt att gymnasieutskottet var ett omnödigt tilltag. För mig lös det igenom av att det var ett sätt att avlöna vissa politiker och att ha kontroll.
Det verkar som om socialdemokraterna i Kumla inte litar varken på sina egna eller på tjänstemännen vad gäller gymnasiefrågan. De krånglar till organisationen och det är skattebetalarna i Kumla som får betala i form av kostnader för mer administration och löner till politiker.
I Kumla har vi fyra nämnder, en för skola, en för miljö o bygg, en för kultur o fritid och en för socialen. Där kan man tycka att allt är med och att insyn finns via protokoll som alla kan ta del av, men så enkelt är det inte. De tekniska frågorna har ingen nämnd utan sköts via en teknisk beredning, utan protokoll, under kommunstyrelsens arbetsutskott. Gymnasiefrågorna sköts inte av skolan utan av ett gymnasieutskott, visserligen med protokoll men speciellt enkelt och tydligt är det inte.
Nu vill majoriteten ta bort gymnasieutskottet och lägga frågorna som har med gymnasiet i en egen nämnd organiserad bredvid barn- och utbildningsnämnden. Det kan vara klokt i en stor kommun med stora gymnasieskolor.
Nu är inte Kumla en stor kommun och John Norlandergymnasiet är inte en stor skola. Så, för mig är det enkelt. Lägg alla frågor om utbildning i en nämnd. Det blir tydligt, enkelt och billigare.
Jag har hela tiden tyckt att gymnasieutskottet var ett omnödigt tilltag. För mig lös det igenom av att det var ett sätt att avlöna vissa politiker och att ha kontroll.
Det verkar som om socialdemokraterna i Kumla inte litar varken på sina egna eller på tjänstemännen vad gäller gymnasiefrågan. De krånglar till organisationen och det är skattebetalarna i Kumla som får betala i form av kostnader för mer administration och löner till politiker.
söndag 13 juni 2010
Goda nyheter om gym i Kumla
Det var goda nyheter i NA igår att det redan är nya gym-entreprenörer på väg in i lokalerna på Viagatan i Kumla. Därmed mildras oron för alla de som haft gymmet som en stor del av sina liv och förhoppningsvis är verksamheten igång inom kort.
Debatten som blossade upp när de förra ägarna var tvungna att stänga var intensiv. Människor var arga för att ”deras” gym inte skulle vara kvar och kommunen blev boven i dramat. Hyrorna ansågs vara orimligt höga och många ansåg att kommunen skulle sänka hyran för att gymmet skulle kunna vara kvar.
Tyvärr är situationen som uppstod med Joinus en följd av en fri marknad där det gäller att bedriva ett företag på ett sådant sätt att hyror kan betalas. (Jag vet att det inte är riktigt sant då det finns en orättvis konkurrens i det kommunala gymmet i Kumlahallen samtidigt vet jag att kundgrupperna är helt olika.)
Det kommunalägda Fastighetsbolaget som äger lokalerna på Viagatan är ett välskött företag som driver en verksamhet där idén är att hyra ut bra lokaler på marknadsmässiga villkor till företag i Kumla. Det ska inte vara någon välgörenhet även om vinsterna heller inte ska vara allt för höga. Tanken är att fastigheterna, när så är möjligt, ska säljas.
Många företag i Kumla mår bra av att ha möjligheten att kunna hyra den fastighet som de behöver för sin verksamhet. Att snabbt och enkelt kunna förse företag med lokaler är ett bra sätt för Kumla att få företag till kommunen.
Lokaler är en bit av företagandet att ha tillgång till en marknad är en annan. I Kumla behöver vi släppa in fler i det som kommunen sköter idag. Det finns caféer, campingen, förskolor, skolor och omsorg om äldre som kommunen sköter idag som jag anser att andra skulle kunna driva.
Jag anser att så mycket som möjligt ska skötas av andra än kommunen. Det finns en speciell drivkraft hos entreprenörer vilket gör att verksamheter utvecklas i en kundorienterad riktning. Det skulle verksamheter i Kumla som finansieras via skattemedel må bra av.
Debatten som blossade upp när de förra ägarna var tvungna att stänga var intensiv. Människor var arga för att ”deras” gym inte skulle vara kvar och kommunen blev boven i dramat. Hyrorna ansågs vara orimligt höga och många ansåg att kommunen skulle sänka hyran för att gymmet skulle kunna vara kvar.
Tyvärr är situationen som uppstod med Joinus en följd av en fri marknad där det gäller att bedriva ett företag på ett sådant sätt att hyror kan betalas. (Jag vet att det inte är riktigt sant då det finns en orättvis konkurrens i det kommunala gymmet i Kumlahallen samtidigt vet jag att kundgrupperna är helt olika.)
Det kommunalägda Fastighetsbolaget som äger lokalerna på Viagatan är ett välskött företag som driver en verksamhet där idén är att hyra ut bra lokaler på marknadsmässiga villkor till företag i Kumla. Det ska inte vara någon välgörenhet även om vinsterna heller inte ska vara allt för höga. Tanken är att fastigheterna, när så är möjligt, ska säljas.
Många företag i Kumla mår bra av att ha möjligheten att kunna hyra den fastighet som de behöver för sin verksamhet. Att snabbt och enkelt kunna förse företag med lokaler är ett bra sätt för Kumla att få företag till kommunen.
Lokaler är en bit av företagandet att ha tillgång till en marknad är en annan. I Kumla behöver vi släppa in fler i det som kommunen sköter idag. Det finns caféer, campingen, förskolor, skolor och omsorg om äldre som kommunen sköter idag som jag anser att andra skulle kunna driva.
Jag anser att så mycket som möjligt ska skötas av andra än kommunen. Det finns en speciell drivkraft hos entreprenörer vilket gör att verksamheter utvecklas i en kundorienterad riktning. Det skulle verksamheter i Kumla som finansieras via skattemedel må bra av.
lördag 12 juni 2010
Skillnad på folk o folk i socialdemokraternas Kumla
Idag får Socialdemokraterna i Kumla en välförtjänt känga av Marion Johansson som i sin sportkrönika i NA skriver om förhalad ridskola. Förseningen av ett ridhus i Kumla är en stor fadäs som Socialdemokraterna är ansvarig för.
När man börjar fundera i banor som Marion gör i sin krönika och ställer konstgräs mot ridskola samt den livskraftiga kommunen mot nonchalansen inför en hel generation ungdomar. Ja, då börjar det nog kännas pinsamt för socialdemokraterna i Kumla.
Jag är själv förvånad över den hastighet som konstgräset kom på plats trots att investeringen blev mer än dubbelt så dyr som det ursprungligen fanns pengar till. Men så finns det ju en stark koppling mellan fotbollen i Kumla och socialdemokraterna…
Även speedwayen satsar kommunen stora snabba pengar på. En ny läktare står snart klar och även i den föreningen finns det en S-märkt ordförande…
Det är helt klart skillnad på folk och folk i Kumla. De med bra kontakter in i maktens korridorer har ett försprång i ”striden” om kommunens pengar och vilka investeringar som prioriteras. Det gäller för idrottsklubbar likväl som för företag och vanligt folk.
När man börjar fundera i banor som Marion gör i sin krönika och ställer konstgräs mot ridskola samt den livskraftiga kommunen mot nonchalansen inför en hel generation ungdomar. Ja, då börjar det nog kännas pinsamt för socialdemokraterna i Kumla.
Jag är själv förvånad över den hastighet som konstgräset kom på plats trots att investeringen blev mer än dubbelt så dyr som det ursprungligen fanns pengar till. Men så finns det ju en stark koppling mellan fotbollen i Kumla och socialdemokraterna…
Även speedwayen satsar kommunen stora snabba pengar på. En ny läktare står snart klar och även i den föreningen finns det en S-märkt ordförande…
Det är helt klart skillnad på folk och folk i Kumla. De med bra kontakter in i maktens korridorer har ett försprång i ”striden” om kommunens pengar och vilka investeringar som prioriteras. Det gäller för idrottsklubbar likväl som för företag och vanligt folk.
torsdag 10 juni 2010
Näthandel i hemtjänsten
Idag skriver NA om Lekeberg kommun och deras samarbete med ICA:s näthandel. En bra och smart idé som vi mycket väl kunde anamma i Kumla.
I Kumla har ICA Maxi tidigare kört ut varor men nu blivit stoppade av kommunen då de inte har någon kylbil och därmed inte kan garantera kylkedjan. Det beslutet kan jag inte vara emot då det är viktigt att varorna som levereras är av god kvalité.
Ansvarig tjänsteman på kommunen säger att näthandel inte är intressant just nu då det inte finns någon efterfrågan hos våra äldre, inget bra system och att de ser vinster med att de äldre kommer ut. Gott så men varför inte ta frågan ett steg till?
Jag tror att de flesta gånger åker hemtjänsten själva ut och handlar. Ut kan de äldre få komma i större utsträckning om hemtjänsten slipper ta av sin tid till att åka och handla. Jag anser att hemtjänstens kompetenta personal gör mer nytta tillsammans med brukarna än på ICA!
Kumla kommun borde seriöst undersöka detta. Näthandel eller telefonbeställningar till någon av butikerna i Kumla är värt att pröva. Det kanske till och med är så att kommunen kan medfinansiera en kylbil för att öka servicen till Kumlas pensionärer.
Om Kumla kommun tillsammans med den lokala handeln bygger upp ett effektivt system för hemkörning av varor, med eller utan näthandel, kan göra livet lättare för många. Främst är det bra att hemtjänsten frigör tid som kan ägnas sig åt annat. En annan fördel är att äldre som inte har behov av hemtjänst kan få sina varor hemkörda, det gör att de kan klara sig längre utan hemtjänst. Andra, exempelvis stressade barnfamiljen, kan få tillgång till tjänsten. Detta kanske kan göra Kumla till en än mer attraktiv kommun att flytta till.
I Kumla har ICA Maxi tidigare kört ut varor men nu blivit stoppade av kommunen då de inte har någon kylbil och därmed inte kan garantera kylkedjan. Det beslutet kan jag inte vara emot då det är viktigt att varorna som levereras är av god kvalité.
Ansvarig tjänsteman på kommunen säger att näthandel inte är intressant just nu då det inte finns någon efterfrågan hos våra äldre, inget bra system och att de ser vinster med att de äldre kommer ut. Gott så men varför inte ta frågan ett steg till?
Jag tror att de flesta gånger åker hemtjänsten själva ut och handlar. Ut kan de äldre få komma i större utsträckning om hemtjänsten slipper ta av sin tid till att åka och handla. Jag anser att hemtjänstens kompetenta personal gör mer nytta tillsammans med brukarna än på ICA!
Kumla kommun borde seriöst undersöka detta. Näthandel eller telefonbeställningar till någon av butikerna i Kumla är värt att pröva. Det kanske till och med är så att kommunen kan medfinansiera en kylbil för att öka servicen till Kumlas pensionärer.
Om Kumla kommun tillsammans med den lokala handeln bygger upp ett effektivt system för hemkörning av varor, med eller utan näthandel, kan göra livet lättare för många. Främst är det bra att hemtjänsten frigör tid som kan ägnas sig åt annat. En annan fördel är att äldre som inte har behov av hemtjänst kan få sina varor hemkörda, det gör att de kan klara sig längre utan hemtjänst. Andra, exempelvis stressade barnfamiljen, kan få tillgång till tjänsten. Detta kanske kan göra Kumla till en än mer attraktiv kommun att flytta till.
onsdag 9 juni 2010
Sociala medier
Idag diskuteras, bl.a. i radion, social mediers betydelse och huruvida vi politiker använder oss av sociala medier eller ej. Då jag skriver om detta just på min blogg, vilken sedan automatiskt ”pluppar upp” på min facebook sida och twitterkonto, betyder ju att jag tror på de sociala mediernas betydelse.
Jag anser att vi politiker behöver kommunicera våra budskap på många olika sätt. Att ha en blogg är ett sätt och att debattera i Fullmäktige ett annat. Viktigt är att vi är tillgängliga för människor och inte förväntar oss att folk ska söka upp oss på just ett ställe.
I Kumla har vi moderater cafékvällar just för att vara tillgängliga för dem som vill träffa oss över en kopp kaffe på ett neutralt ställe. Vi delar ut flygblad på stan och knackar dörr för att möta människor. Vi spelar in radio på vår lokala kanal Radio 94,3 för att nå de människor som lyssnar på radio. Vi har en hemsida, just nu under uppbyggnad, där säkert många söker upp oss för att få information. Vi försöker synas i tidningen genom att göra utspel och skriva debattartiklar.
Just sociala medier är bra för att snabbt föra ut åsikter i specifika frågor. Jag försöker på min blogg ha Kumla i fokus. Skriva om vad som händer i Kumla och vinkla politiska frågor så att de får Kumlaperspektiv. Självklart gör jag det för att skapa ett intresse hos kumlaborna för mina åsikter.
Vi politiker måste hänga med i debatten och när nu en hel del händer på nätet måste vi vara där. Det kräver en hel del tid och engagemang men är nödvändigt för att göra oss tillgängliga för människor.
Andra bloggare: Kent Persson, Lotta Olsson
Jag anser att vi politiker behöver kommunicera våra budskap på många olika sätt. Att ha en blogg är ett sätt och att debattera i Fullmäktige ett annat. Viktigt är att vi är tillgängliga för människor och inte förväntar oss att folk ska söka upp oss på just ett ställe.
I Kumla har vi moderater cafékvällar just för att vara tillgängliga för dem som vill träffa oss över en kopp kaffe på ett neutralt ställe. Vi delar ut flygblad på stan och knackar dörr för att möta människor. Vi spelar in radio på vår lokala kanal Radio 94,3 för att nå de människor som lyssnar på radio. Vi har en hemsida, just nu under uppbyggnad, där säkert många söker upp oss för att få information. Vi försöker synas i tidningen genom att göra utspel och skriva debattartiklar.
Just sociala medier är bra för att snabbt föra ut åsikter i specifika frågor. Jag försöker på min blogg ha Kumla i fokus. Skriva om vad som händer i Kumla och vinkla politiska frågor så att de får Kumlaperspektiv. Självklart gör jag det för att skapa ett intresse hos kumlaborna för mina åsikter.
Vi politiker måste hänga med i debatten och när nu en hel del händer på nätet måste vi vara där. Det kräver en hel del tid och engagemang men är nödvändigt för att göra oss tillgängliga för människor.
Andra bloggare: Kent Persson, Lotta Olsson
tisdag 8 juni 2010
Satsning på kultur
Alliansens arbetsgrupp för kultur- och idrottspolitik presenterade i förra veckan sina förslag. Det är mycket av förslagen som bygger vidare på det som regeringen gjort under denna period och det hade varit bra om Kumla mer aktivt hade tagit del av satsningarna.
Kumla är en kommun som satsar mycket på kultur i form av konst, bibliotek och föreläsningar. Det är bra om satsningen också kunde vidgas till skolbarn och äldre.
Kumla skulle exempelvis kunna ta del av skapande skola. En satsning där barn i skolan får möta professionell kultur. Det skapar intresse hos barnen och är bra för deras utveckling. Detta är en satsnig som gruppen vill ska fortsätta och även utvidgas.
Ett annat förslag är satsningar på kultur för äldre vilket visat sig vara av stor betydelse för hälsan. I Kumla har vi många äldre och ett statligt stöd för satsning på kultur i vården skulle vara bra för människor i Kumla.
Kumla har tagit del av regeringens satsning på räkna-skriva-läsa och denna satsning föreslår arbetsgruppen ska fortsätta. Det är de läsfrämjande insatserna som gruppen vill sätta fokus på och det är då läslusten de lyfter fram. Här har biblioteken och skolan en viktig roll. Det visar sig att färre svenska barn och ungdomar läser för nöjets skull och att det finns tydliga sociala skillnader vad gäller läsvanor.
Att läsa en bra bok är bland det bästa som finns tycker många av oss som läser regelbundet. Det är också ett ”enkelt” sätt att utveckla sitt språk och sina kunskaper. För mig har läsningen betytt mycket för mitt skrivande och jag kan förstå att kopplingen är viktig i ett barns utveckling.
Rapporten avslutas med förslag på fortsatt idrottslyft så att fler barn och ungdomar kan få ta del av pengarna. Det är en viktig del av folkhälsoarbetet vilket jag brinner starkt för. Man föreslår också förenklingar för ideella föreningar vad gäller rapporter till Skatteverket. Det gynnar små föreningar med knappa resurser vilket vi har i Kumla.
Kumla är en kommun som satsar mycket på kultur i form av konst, bibliotek och föreläsningar. Det är bra om satsningen också kunde vidgas till skolbarn och äldre.
Kumla skulle exempelvis kunna ta del av skapande skola. En satsning där barn i skolan får möta professionell kultur. Det skapar intresse hos barnen och är bra för deras utveckling. Detta är en satsnig som gruppen vill ska fortsätta och även utvidgas.
Ett annat förslag är satsningar på kultur för äldre vilket visat sig vara av stor betydelse för hälsan. I Kumla har vi många äldre och ett statligt stöd för satsning på kultur i vården skulle vara bra för människor i Kumla.
Kumla har tagit del av regeringens satsning på räkna-skriva-läsa och denna satsning föreslår arbetsgruppen ska fortsätta. Det är de läsfrämjande insatserna som gruppen vill sätta fokus på och det är då läslusten de lyfter fram. Här har biblioteken och skolan en viktig roll. Det visar sig att färre svenska barn och ungdomar läser för nöjets skull och att det finns tydliga sociala skillnader vad gäller läsvanor.
Att läsa en bra bok är bland det bästa som finns tycker många av oss som läser regelbundet. Det är också ett ”enkelt” sätt att utveckla sitt språk och sina kunskaper. För mig har läsningen betytt mycket för mitt skrivande och jag kan förstå att kopplingen är viktig i ett barns utveckling.
Rapporten avslutas med förslag på fortsatt idrottslyft så att fler barn och ungdomar kan få ta del av pengarna. Det är en viktig del av folkhälsoarbetet vilket jag brinner starkt för. Man föreslår också förenklingar för ideella föreningar vad gäller rapporter till Skatteverket. Det gynnar små föreningar med knappa resurser vilket vi har i Kumla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)