Varje elev ska utvecklas varje dag

Idag publicerar NA en artikel om John Hatties besök i Örebro förra veckan. Det var en inspirerande dag och riktigt mäktigt att ha en så omdiskuterad skolforskare på plats.

Det jag tog med mig från föreläsningen var vikten av att kunna se framsteg i det som händer under elevens skoldag. Utvecklas elevens kunskaper? Hur vet vi det? Fungerar det som läraren gör? Förstår rektorerna sin roll i detta? Ger vi politiker förutsättningar för varje skola, rektor och lärare?

För eleven är det som händer här och nu, varje dag i skolan, viktigt. De behöver rätt lärare nu, inte imorgon eller om några år. Lärare måste ha kompetens nog att möta och ha en dialog i lärandet med varje elev. Pedagogen måste göra mer av det som fungerar och se till att eleven utvecklas till sin fulla potential. Här har skolledningen på varje skola ett stort ansvar.

Hattie har tittat på vad som har effekt i lärandet och den största effekten är när eleven har höga förväntningar på sig själv. Detta är viktigt att lärarna är medvetna om och uppmuntrar eleverna i.

Jag känner att det är bråttom. Vi har inte råd att göra mer misstag. Skolan måste få förutsättningar att klara sitt uppdrag. Politiken lokalt måste ta sitt ansvar, sätta tydliga mål och ge tillräckligt med resurser till verksamheten.

Minska klasserna i Örebros skolor

Idag publicerar NA en sammanställning från Skolverket som menar att de stora klasserna inte är så stora. Detta beror ju på vad man menar. Jag anser att klasserna ska vara så små att pedagogen/pedagogerna (det kan vara fler lärare i klassrummet) har möjlighet att se varje elev.

Diskussionen om hur många elever det ska vara i en klass är intressant. I Örebro anser styrande S att antalet elever per grupp är snudd på optimal medan lärare, skolledare och föräldrar säger tvärt om. Dessutom anser S centralt att pengar ska avsättas för att minska klassernas storlek...

Vi Moderater anser att klasserna i Örebro generellt är för stora. Skolpengen i Örebro är idag så låg att skolledare jag pratar med säger att den förutsätter stora klasser. Vi Örebromoderater anser att vi på kommunal nivå måste ta dessa signaler på allvar och prioriterar 50 miljoner mer till skolan i vår budget för 2014.

Alliansregeringen prioriterade också detta i sin vårproposition och avsatte två miljarder till mindre grupper alternativt fler pedagoger per klass. Vilket som väljs är det upp till varje skola att avgöra utifrån vad som är bäst just där.

I Örebro har vi problem med kunskapsresultaten och vi vet alla att det är i klassrummet det händer. Därför är det viktigt att läraren får rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag är övertygad om att färre elever per klass är en av de viktigaste förutsättningarna!

Tidiga betyg gör skolan mer rättvis

När betygen avskaffades i lägre åldrar var det barn från studieovana hem som drabbades hårdast. För mig är det viktigt att vi har en skola där kunskapen står i fokus och alla barn får chansen att lyckas så bra de kan. Därför håller jag inte med ”upprörd ungdom” i kritiken mot regeringens förslag att elever ska få betyg från fjärde klass.

En rättvis skola är en viktig del i ett Örebro som håller ihop. Föräldrarnas inkomst, utbildning eller bakgrund får aldrig vara av avgörande betydelse för ett barns möjligheter att lyckas i skolan. Det finns de som hävdar att elever har ett eget ansvar för att lyckas med sina studier, men det är inte rimligt att ett barn som inte är gammalt nog att köra moppe ska ta ansvar för sin egen framtid.

Nya Moderaterna vill ha tidigare betyg just för att det skapar en mer rättvis skola. Föräldrar som själva har studievana kan lättare se om deras barn hamnat efter än föräldrar som själva har haft det svårt i skolan. Betyg ger besked, på svart och vitt, om var elevens kunskapsnivå ligger.

Vi måste tidigare än idag börja prata kunskap i skolan och i god tid även börja mäta kunskap. Självklart ska tidiga betyg också kopplas till tidigt särskilt stöd. Vi ser idag hur det särskilda stödet kopplas in allt för sent.

Nya Moderaterna i Örebro vill satsa 50 miljoner mer på skolan. Det är resurser vi vill använda till att minska klassernas storlek och att bekämpa mobbningen i våra skolor. Tillsammans med tidigare betyg gör det skolorna i Örebro mer rättvisa. En rättvis skola gör Örebro tryggare.

Alla skolor ska vara bra

Hur får vi de duktiga lärarna att välja de skolor där vi har de största utmaningarna? En viktig fråga för varje kommunpolitiker speciellt för oss i kommuner där resultaten har mer att önska.

Enligt Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola är det så att de duktiga lärarna väljer bort skolor där de ”sämsta” eleverna går. Detta är en varningsklocka som vi alla bör ta på största allvar. 

Igår var jag i Vivalla och träffade Linje 14 som bl.a. har läxhjälp på Vivallaskolan. En av de studentambassadörer jag träffade där menade att utmaningen med att motivera ungdomarna till studier var det som var det roligaste med jobbet. Det är väl detta vi måste få pedagogerna i skolan att känna – utmaningen i att få alla elever att växa, motivera till kunskap och se utvecklingen de gör.

Då handlar det så klart om att skapa förutsättningar. Vilken arbetsmiljö erbjuder vi våra pedagoger? Har vi kompetenta skolledare, ges utrymme för kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner? Får skolorna utrymme att utvecklas efter egna förutsättningar?

Det handlar också om resurser. Hur ser lokalerna ut? Hur stora klasser har vi? Finns det datorer och utrustning för pedagogerna så att de kan göra undervisningen relevant för eleverna?  Finns det kringfunktioner i form av studie- och yrkesvägledare, elevhälsa och vaktmästare?

Det kokar till slut ner till lokala politikers inställning – Hur priorirerar vi skolan? Efterfrågar vi ett systematiskt kvalitetsarbete på varje skola? Hur styr vi? Petar vi i allt eller litar vi på professionen? Sätter vi upp tydliga mål som vi sedan följer upp?

Jag anser att vi måste räta ut dessa frågetecken – Vi måste vara tydliga med att alla skolor ska vara bra skolor och skapa reella förutsättningar för det på varje skola.

 

Gör rätt från början

Finska elever ligger före oss svenskar i kunskapsresultat och en av orsakerna är troligen att fler elever i Finland än i Sverige får särskilt stöd. Till skillnad från i Sverige har dessutom Finland full koll på hur många elever som får stöd och vilket stöd de får. Detta har Marjatta Takala, professor i specialpedagogik vid Uleåborg Universitet, gjort en sammanställning över - 21% av de finska eleverna får deltidsstöd och 12% får ett intensivare stöd.

Problemet i Sverige är att stödet, om eleven över huvud taget får stöd, oftast kommer för sent och att vi inte ser det som en investering utan som en kostnad och något som vi inte har råd med. Ofta får föräldrar kämpa för att deras barn ska få extra stöd och i förra vecka rapporterades det om att den förälder som skriker högt får fortast hjälp – så ska det inte vara!

Vi ser detta även i Örebro. Resurserna till skolan har dragits ner och när jag pratar med pedagoger så säger de att pengar inte finns för att hjälpa alla. Skolor får prioritera mellan elever och de med mindre behov får stå tillbaka för de med större behov.

Vad kommer detta att kosta i slutändan?  För samhället gigantiska summor när elever inte klarar skolan och hamnar i utanförskap. Men mest kostar det individen som inte får möjlighet till den kunskapsutveckling han eller hon har rätt till. 

Jag vill se en kursändring. Vi måste göra rätt från början. Sätta in stöd så tidigt som möjligt och aldrig tillåta att elever halkar efter. Resurser till extra stöd måste se som en investering i framtiden och inte en belastning på dagens budget.

Skolans uppdrag är att ge varje elev möjlighet att utecklas till sin fulla potential - Detta uppdrag måste vi vara fler som ser till att skolan får resurser för att klara.