Moderaterna i Örebro prioriterar skolan

I sitt inlägg på NA:s insändarsida den 27/6 kritiserar ”Holger” oss Moderater för vilja ”ta bort” stöd till svaga elever i svensk skola. Jag förstår inte var ifrån dessa påståenden kommer då inget kan vara mer felaktigt.

Tvärt emot vad ”Holger” påstår vill Alliansregeringen satsa ännu mer på att varje elev ska klara skolan och då ingår exempelvis ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever i dessa satsningar.  
För oss Moderater är det skolans uppgift att ge varje elev möjlighet att utvecklas så mycket det bara går. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och stöttas i sin kunskapsresa genom alla skolans stadier. Här är det kommunala ansvaret stort.

I Örebro har den Socialdemokratiska majoriteten sparat på skolan under de senaste åren vilket fått stora konsekvenser för elever och personal i Örebros skolor. Lärarnas arbetsbelastning är hög och det saknas många gånger resurser att hjälpa alla elever i behov av särskilt stöd.

Vi Moderater har sagt nej till alla skolbesparingar som gjorts i Örebro. Vi har prioriterat mer pengar till skolan och vill speciellt satsa på mindre klasser, nolltolerans mot mobbning och kränkningar samt höjda kunskapskrav. Vi är också tydliga med att varje elev ska klara skolan och att resurser ska sättas in direkt om en elev halkar efter i skolarbetet. Allt annat är ett svek.

Tomma ord från S i Örebro

Igår slog Socialdemokraterna på stora trumman och berättade om sina ”satsningar” på skolutbyggnad i Örebro. Det är bra. Men vad är nytt med det? Staden växer och det är många barn som föds och flyttar in – Jag undrar vad som är alternativet? Att inte bygga? Kommunen är enligt lag skyldig att förse sina invånare med förskolor och skolor!

Jag diskuterade just nyhetsvärdet i detta med en journalist igår. Han höll med mig…

Det som dock är anmärkningsvärt är att Socialdemokraterna inte planerar för mindre barngrupper i förskolan. Detta skriver de om i sin budget men de är inte beredda att göra det till verklighet. Inga ambitioner - bara tomma ord.

I Socialdemokraternas Örebro sitter man nöjd med att alla barn får en plats. Att platsen inte är i den delen av staden som föräldrarna önskar eller att personalen jobbar på bristningsgränsen med de stora barngrupperna bryr sin inte Socialdemokraterna om.

På senaste mötet där behovet av skollokaler diskuterades (och planen beslutades) sa vi Moderater att planen måste justeras efter färre barn per grupp.

Som enda parti i Örebro säger vi Moderater att det ska vara max 15barn/förskoleavdelning. Vi går efter Skolverkets tidigare rekommendation eftersom vi anser att varje barn har rätt att synas och få sina behov tillgodosedda i förskolan.

På mötet påpekade jag att alla partier skriver om en minskning och att det då rimligtvis bör innebära att man vill planera efter det. Men icke! I Örebro stoppar man huvudet i sanden och fortsätter att planera med samma antal barn/grupp (idag i snitt 17,1 barn) och varje ny förskoleavdelning byggs för 20 barn… 

Jag konstaterar att i Socialdemokraternas ambition är att antalet barn per förskolegrupp fortsatt ska vara på en hög nivå, åtminstonne fram till år 2018!

Rätten till tidigt stöd

Vi pratar ofta om hur viktigt det är att tidiga insatser sätts in när elever halkar efter i skolarbetet. I mätningar som gjorts visar det sig att stöd till elever oftast sätts in i slutet av högstadiet vilket ju verkar vara rätt sent…

Jag, och många med mig, inser att det blir billigare att åtgärda ett problem tidigt än sent och framförallt hävdar jag att man sparar på personligt lidandet. Jag anser att vi måste sätta barnets behov före ekonomi och se en tidig insats som en investering. 

Det finns elever som i Örebros skolor inte får det stöd de behöver för att hänga med i skolan. Det är allt ifrån dyslektiker som inte får sin diagnos, eller rätt tekniska hjälpmedel, till eleven som år efter år halkar efter i exempelvis matte.

För mig är detta allvarligt. Varje skola måste klara av att se varje elev och garantera att vi inte alldeles för sent kommer på att det finns stora brister. Färre elever per klass, vilket gör att pedagogen har möjlighet att bättre se varje elevs behov, är en del av lösningen. Rätt kompetens på varje pedagog är en annan del.

DN skrev i lördags om forskare som håller på med ett kunskapstest i matte för lågstadiet och sedan efterföljande övningar för de elever som visar på bristande kunskaper. Sånt blir jag glad av att läsa – Konkreta verktyg som kan underlätta för våra pedagoger i deras uppdrag att ge varje elev möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt.


Karolina Wallström (FP) lyfte på gårdagens Kommunfullmäktige frågan om barn i Örebro som inte får sin behov tillgodosedda.

Tove Lifvendahl skriver om utanförskapets kostnader vilka är betydligt högre än om vi i tid tog tag i problemen med elever som halkar efter i skolan

Skolavslutning

Idag skiner solen i Örebro och det är skolavslutning för de flesta elever. Imorgon är det studenternas tur. Sommarlov och begynnande vuxenliv väntar våra barn och unga – härliga tider för de allra flesta.

Har skolan skött sitt uppdrag går eleverna på sommarledighet med nöjda miner och höga förväntningar inför nästa skolår, jobb eller vidare studier. Har eleven fått tillräckligt med stöd, utmaning och uppmuntran så ser betygen hyfsade ut och därmed framtiden.

Som skolpolitiker, och därmed med en viss inblick i skolans värld, funderar jag rätt mycket över vad som händer alla de elever som inte är så nöjda denna vecka. De som inte alls vill ha sommarlov för det är ”stökigt” hemma eller för att de inget har att göra. De som vet att mobbingen inte slutar bara för att skolan slutar. De som vet att de inte fått det stöd de behöver i skolan och därför hela tiden halkar efter sina klasskamrater. De som efter nio, eller 12, år i skolan inte har en aning om vad de ska göra med sina liv.

Jag tänker rätt mycket på de elever där skolan har misslyckats, eller inte uppfyllt, sitt uppdrag - Vad säger vi till dem?

DN om att skolan sviker de elever som hamnar efter

En bra skola gör Örebro tryggare

Ingemar Berglund verkar i sitt svar, på NA:s insändarsida den 30/5, till mig vara helt emot betyg i svensk skola. Men hans resonemang kring forskningsbevis tycker jag missar den viktiga aspekten om hur skolan tar hand om de resultat som betygen visar. Betyg visar på ett tydligt sätt hur eleven ligger till och om skolan inte tidigare har agerat för att eleven ska nå målen ger betyget en tydlig signal.

Att elever, som Alliansregeringen föreslår, ska få betyg från skolår 4 ska ses som ytterligare ett steg mot en kunskapsskola som ser varje barn.

Men än viktigare är vad vi huvudmän gör lokalt i Örebros skolor. Med de kunskapsresultat vi har i Örebro är det tydligt för mig att skolorna på ett bättre sätt måste motivera elever till kunskap. Här är lärarens roll central och jag anser att varje elev har rätt till en bra pedagog. Varje lärare ska ha förmågan att uppmuntra och utmana varje elev så att han/hon når sin fulla potential. I detta arbete har varje skolledare ett stort ansvar.

Den lokala politikens roll är att avsätta resurser och sätta kloka mål för skolan som vi kontinuerligt mäter och följer upp. Här anser jag att Örebros skolor, med den politik som Socialdemokraterna för, både saknar resurser och tydliga politiska mål.

Skolorna i Örebro tyngs av besparingar, stora klasser och knappa resurser till elever i behov av särskilt stöd. Detta samtidigt som de lokala politiska målen är för många och otydliga.

Nya Moderaterna i Örebro har de senaste tre åren prioriterat mer resurser till skolan än den styrande S-majoriteten. Våra vallöften är färre elever per klass, ökad trygghet för varje barn i skolan och ökat fokus på kunskap. Tillsammans med tidigare betyg gör det skolorna i Örebro mer rättvisa. En rättvis skola gör Örebro tryggare.