Regionindelning är en stor fråga inom politiken just nu men engagerar tyvärr få väljare. Det är synd men förståeligt. Hur vi organiserar regioner och politik är komplext, teoretiskt och för väljare långt bort från konkreta frågor som att barnen har en bra skola, att sjukvården fungerar och tågen går.
Än mer bekymmersamt är detta faktum av folkligt ointresse när Örebro kommer påverkas så mycket om det liggande förslaget blir verklighet. Förslaget om storregion Svealand är ett riktigt dåligt för Örebro! Konsekvensen kommer bli att jobb, vård och kompetens försvinner från vår stad. Vi riskerar också att förlora investeringar i infrastruktur som är viktigt för företag och pendlare i Örebro.
Jobben jag ser riskeras är främst specialistsjukvården på USÖ, tjänster på universitetet samt statliga jobb på Länsstyrelsen och andra myndigheter. Det rör sig om 1000 jobb på USÖ och 7000 statliga jobb i vårt län. Dessutom riskerar Universitetet att på sikt förlora sitt Läkarprogram.
Det faktum att Värmland inte är med i den föreslagna regionen har stor påverkan. En stor del av den högspecialiserade sjukvården i länet baseras nämligen på att vi får patienter från Värmland. När nu inte Värmland ingår i förslaget på ny region så kommer vi på sikt förlora dessa patienter och underlaget för att bedriva specialistsjukvård på USÖ försvinner. Har vi ingen specialistsjukvård här så får vi åka långt för att få den typen av vård. Och utan specialistsjukvård kan vi inte ha läkarutbildningen kvar.
Med den föreslagna regionindelningen är också chansen liten att vi får behålla Örebro som residensstad.
Kanske spelar det ingen roll om vi har en landshövding som bor på slottet. Men, det finns säkert fler örebroare än jag som inser fördelarna med att ha en aktiv person, som likt Maria Larsson, värnar staden och länet och fungerar som en brobyggare i många sammanhang.
Den stora konsekvensen blir dock för arbetstillfällena på Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter som dras till en residensstad.
Det tråkigaste i detta med ny regionindelning är att väljarna inte har fått en chans att säga vad de tycker. Istället vill S/MP-regeringen pressa igenom beslutet under nästa år och ha de nya regionerna på plats den första januari 2019.
Som sagt, för Örebro och Örebro län är detta ett riktigt dåligt förslag.
torsdag 29 september 2016
tisdag 27 september 2016
Lyssna på verksamheten
Att lyssna och förstå situationen ute på våra skolor anser jag ingår i mitt uppdrag som skolpolitiker. Därför försöker jag vara ute och besöka skolor för att träffa rektorer, lärare, annan personal och elever i Örebros skolor.
Ofta behöver man bara ställa frågan ”hur har ni det?” till en grupp lärare så är diskussionen igång. Det är givande att prata om lärande och de utmaningarna som dagens skola har. Hur det kanske inte alltid är mer resurser som behövs utan rätt resurser, rätt stöttning från ledning och rätt prioritering från politiken.
Därför är det för mig så märkligt när ledande skolpolitiker uttalar sig i media om situationen på en skola utan att ha pratat med varken rektor eller lärare. Ett dagsaktuellt exempel är när Jessica Ekerbring (S) i dagens NA uttalar sig om Västra Engelbrektskolan.
Jag anser att man som främsta politiska företrädare bör ta larm om problem på en skola på största allvar.
För att få mer information kontaktade jag skolan och kan konstatera att läget är allvarligt på Västra Engelbrektskolan. Men, jag kan också konstatera att rektorn och lärare gör ett bra jobb för att få bukt med problemen.
Skolan anser att skriverierna är olyckliga och de inser situationens allvar. Men skolan jobbar för fullt med tryggheten och att skapa en miljö med kunskap och studiero på varje lektion. Arbetet som görs i dag är långsiktigt och efter vad jag kan bedöma är de på rätt spår. I våras gick exempelvis niorna ut med bra betyg.
Jag tror, likt rektorn, att resurser behövs för att anställa fler kloka vuxna i skolan som ger lärarna möjlighet att vara lärare.
Örebros skolor behöver ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt arbete exempelvis vad gäller bemanning på skolorna. Detta är extra viktigt med dagens lärarbrist. Har man ingen framförhållning kan man stå utan rätt sorts lärare.
Rektor Mats Olsson i NA
Förälder i NA
Ofta behöver man bara ställa frågan ”hur har ni det?” till en grupp lärare så är diskussionen igång. Det är givande att prata om lärande och de utmaningarna som dagens skola har. Hur det kanske inte alltid är mer resurser som behövs utan rätt resurser, rätt stöttning från ledning och rätt prioritering från politiken.
Därför är det för mig så märkligt när ledande skolpolitiker uttalar sig i media om situationen på en skola utan att ha pratat med varken rektor eller lärare. Ett dagsaktuellt exempel är när Jessica Ekerbring (S) i dagens NA uttalar sig om Västra Engelbrektskolan.
Jag anser att man som främsta politiska företrädare bör ta larm om problem på en skola på största allvar.
För att få mer information kontaktade jag skolan och kan konstatera att läget är allvarligt på Västra Engelbrektskolan. Men, jag kan också konstatera att rektorn och lärare gör ett bra jobb för att få bukt med problemen.
Skolan anser att skriverierna är olyckliga och de inser situationens allvar. Men skolan jobbar för fullt med tryggheten och att skapa en miljö med kunskap och studiero på varje lektion. Arbetet som görs i dag är långsiktigt och efter vad jag kan bedöma är de på rätt spår. I våras gick exempelvis niorna ut med bra betyg.
Jag tror, likt rektorn, att resurser behövs för att anställa fler kloka vuxna i skolan som ger lärarna möjlighet att vara lärare.
Örebros skolor behöver ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt arbete exempelvis vad gäller bemanning på skolorna. Detta är extra viktigt med dagens lärarbrist. Har man ingen framförhållning kan man stå utan rätt sorts lärare.
Rektor Mats Olsson i NA
Förälder i NA
torsdag 22 september 2016
Finns pengarna?
Idag meddelade de styrande partierna i Örebro att de satsar 28 miljoner på skolan nästa år. Detta låter bra och visst välkomnar de flesta av oss mer pengar till skolan. Vi Moderater har i flera år hävdat att mer pengar måste prioriteras till skolan men gång på gång fått nej från Örebros styrande partier.
Vad man dock inte säger i sitt pressmeddelande är att pengarna inte finns. Först i slutet av november vet vi om förslaget om välfärdssatsningen från Regeringen klubbats igenom av Sveriges riksdag. Innan dess finns inte de 28 miljonerna som S-styret i Örebro påstår sig satsa!
Så frågan är vad som händer om välfärdspengarna inte dyker upp i Örebro. Klarar då S-styret av att prioritera barn före betong?
Om nu pengarna kommer till Örebro ska de användas till att höja Örebros resultat i den rankning som Sveriges kommuner och landsting (SKL). Även detta kan tyckas vara bra då det ju innebär att skolresultaten ska höjas.
Men jag anser att målet för skolorna i Örebro bör vara att klara varje elev. Varje elev ska minst klara godkända betyg - detta är en tydligare målsättning än att komma på en viss plats i en rankning. Speciellt som man nu nöjer sig med att komma på plats 25! Är inte Örebros elever värda att ha politiker som anser att de ska komma högst upp?
Mer personal i skolan är bra men fokus måste vara på att Örebros elever ska mötas av kompetenta lärare på varje lektion.
NA
Pressmeddelande
Vad man dock inte säger i sitt pressmeddelande är att pengarna inte finns. Först i slutet av november vet vi om förslaget om välfärdssatsningen från Regeringen klubbats igenom av Sveriges riksdag. Innan dess finns inte de 28 miljonerna som S-styret i Örebro påstår sig satsa!
Så frågan är vad som händer om välfärdspengarna inte dyker upp i Örebro. Klarar då S-styret av att prioritera barn före betong?
Om nu pengarna kommer till Örebro ska de användas till att höja Örebros resultat i den rankning som Sveriges kommuner och landsting (SKL). Även detta kan tyckas vara bra då det ju innebär att skolresultaten ska höjas.
Men jag anser att målet för skolorna i Örebro bör vara att klara varje elev. Varje elev ska minst klara godkända betyg - detta är en tydligare målsättning än att komma på en viss plats i en rankning. Speciellt som man nu nöjer sig med att komma på plats 25! Är inte Örebros elever värda att ha politiker som anser att de ska komma högst upp?
Mer personal i skolan är bra men fokus måste vara på att Örebros elever ska mötas av kompetenta lärare på varje lektion.
NA
Pressmeddelande
tisdag 20 september 2016
Sverige flyttar in
Som politiker är det viktigt att följa med i samhällsutvecklingen, se problem och komma med förslag som svarar på de frågor och problem som människor har. Detta kan innebära att man får omvärdera tidigare ställningstaganden och erkänna att verkligheten ser annorlunda ut idag än tidigare.
Igår presenterade vi Örebromoderater ett förslag som omvärderar de tankar som kommunen idag har gällande integration. Grunden är att vi anser att vi misslyckas med att integrera flyktingarna som kommer, exempelvis till Vivalla, i det svenska samhället. Detta visar sig i att människor har svårt att få arbete och tvingas leva allt för länge i utanförskap, att skolan misslyckas att ge barnen fullgoda kunskaper och att våra utanförskapsområden har brister vad gäller trygghet.
När man har misslyckas måste man tänka om – Vi menar att Sverige måste ta mer plats i Vivalla. Sverige måste presentera sig, tala om vad som erbjuds i detta land och vad som förväntas av oss alla som lever här. Vi vill ge människor i Vivalla en chans att lära känna Sverige och sin nya hemstad Örebro.
Vi vill ge människor som kommer till oss nyckeln till Örebro!
Vi vill skapa en mötesplats dit man går som nyanländ, får hjälp och svar på sina frågor. Vi kallar det för Svenskt Kulturcentrum. Här möter man det svenska samhället i form av myndigheter, företag och volontärverksamhet. Man ska i centret möta svensk kultur och få möjlighet att förstå hur Sverige och vi svenskar fungerar.
Jag är övertygad om att många örebroare har insett att vi måste vara fler som hjälper till i integrationen. Det kan vara den pensionerade läraren som vill hjälpa barnen med matte eller friluftsintresserade ungdomar som är beredda att visa vandringsleder i Kilsbergen. Meningen är att Svenskt Kulturcentrum ska samla dessa krafter.
Allt som görs i Svenskt Kulturcentrum ska ha fokus på integration och att få människor i arbete. Det är när man får ett arbete, kan försörja sig och vara med och bidra som integrationen har möjlighet att lyckas.
NA
NA ledare 22/9
Igår presenterade vi Örebromoderater ett förslag som omvärderar de tankar som kommunen idag har gällande integration. Grunden är att vi anser att vi misslyckas med att integrera flyktingarna som kommer, exempelvis till Vivalla, i det svenska samhället. Detta visar sig i att människor har svårt att få arbete och tvingas leva allt för länge i utanförskap, att skolan misslyckas att ge barnen fullgoda kunskaper och att våra utanförskapsområden har brister vad gäller trygghet.
När man har misslyckas måste man tänka om – Vi menar att Sverige måste ta mer plats i Vivalla. Sverige måste presentera sig, tala om vad som erbjuds i detta land och vad som förväntas av oss alla som lever här. Vi vill ge människor i Vivalla en chans att lära känna Sverige och sin nya hemstad Örebro.
Vi vill ge människor som kommer till oss nyckeln till Örebro!
Vi vill skapa en mötesplats dit man går som nyanländ, får hjälp och svar på sina frågor. Vi kallar det för Svenskt Kulturcentrum. Här möter man det svenska samhället i form av myndigheter, företag och volontärverksamhet. Man ska i centret möta svensk kultur och få möjlighet att förstå hur Sverige och vi svenskar fungerar.
Jag är övertygad om att många örebroare har insett att vi måste vara fler som hjälper till i integrationen. Det kan vara den pensionerade läraren som vill hjälpa barnen med matte eller friluftsintresserade ungdomar som är beredda att visa vandringsleder i Kilsbergen. Meningen är att Svenskt Kulturcentrum ska samla dessa krafter.
Allt som görs i Svenskt Kulturcentrum ska ha fokus på integration och att få människor i arbete. Det är när man får ett arbete, kan försörja sig och vara med och bidra som integrationen har möjlighet att lyckas.
NA
NA ledare 22/9
fredag 16 september 2016
Regeringen bör prioritera kunskap i skolan
I tisdags började Riksdagen sitt verksamhetsår igen. Som kommunpolitiker kan jag många gånger avundas ledamöternas mandat att förändra sakers ordning i grunden, stifta lagar och påverka utvecklingen i hela Sverige. Men, kommunpolitikens närhet till väljarna och möjlighet att snabbt se resultat i besluten, gör att jag hellre jobbar politiskt här hemma i Örebro.
Jag tycker dock att regering och riksdag behöver skärpa till sig på skolområdet.
Främst önskar jag en översyn av lärarutbildningen. Fler måste välja att bli lärare, inträdeskraven måste höjas och kvalitén på utbildningen måste höjas bl.a. genom fler undervisningstimmar och bra praktik. Det är viktigt att nya lärare har en gedigen ämneskompetens.
Sedan vill jag att man fokuserar på stärka kunskaperna i skolan. Ett sätt är att ge svenska elever mer undervisningstid. Svensk skola har nästan ett år mindre undervisningstid jämfört med andra länder. Kopplar man detta faktum till resultaten vi har i jämförande studier i skolresultat mellan länder så är det ju enkelt. Ge svenska elever mer tid i skolan!
Kunskaper i matematik är särskilt viktiga och där är våra elever värda mer tid tillsammans med sina lärare. Jag hoppas att regeringen lyssnar på Moderaterna i Riksdagen och, istället för att vänta till år 2019, tidigarelägger förslaget om mer undervisningstid i matte för eleverna på högstadiet.
Regeringen säger sig prioritera skolan och då bör de kunskapshöjande insatserna vara det viktigaste.
Jag tycker dock att regering och riksdag behöver skärpa till sig på skolområdet.
Främst önskar jag en översyn av lärarutbildningen. Fler måste välja att bli lärare, inträdeskraven måste höjas och kvalitén på utbildningen måste höjas bl.a. genom fler undervisningstimmar och bra praktik. Det är viktigt att nya lärare har en gedigen ämneskompetens.
Sedan vill jag att man fokuserar på stärka kunskaperna i skolan. Ett sätt är att ge svenska elever mer undervisningstid. Svensk skola har nästan ett år mindre undervisningstid jämfört med andra länder. Kopplar man detta faktum till resultaten vi har i jämförande studier i skolresultat mellan länder så är det ju enkelt. Ge svenska elever mer tid i skolan!
Kunskaper i matematik är särskilt viktiga och där är våra elever värda mer tid tillsammans med sina lärare. Jag hoppas att regeringen lyssnar på Moderaterna i Riksdagen och, istället för att vänta till år 2019, tidigarelägger förslaget om mer undervisningstid i matte för eleverna på högstadiet.
Regeringen säger sig prioritera skolan och då bör de kunskapshöjande insatserna vara det viktigaste.
tisdag 13 september 2016
Skolarbete kräver ansträngning
Jag har alltid och kommer fortsättningsvist hävda att skolan ska klara varje elev. Och detta oavsett elevens bakgrund och förutsättningar. Men, vi måste samtidigt prata om och klargöra för elever och deras föräldrar att det från deras sida krävs ansträngning.
Att gå i skolan ska vara kul och givande men man ska inte tro att kunskap kommer till eleven utan att eleven anstränger sig. Det är tufft och ska många gånger också vara tuff.
Eleven behöver, för att klara av att ta till sig kunskap och färdigheter, stöd. Stödet ska främst komma från skolan i form av lärare med förmåga att väcka nyfikenhet och förmedla kunskap. Skolan ska också göra extra anpassningar och ge särskilt stöd när eleven behöver det.
Men få barn klarar skolan utan föräldrarnas engagemang. Vi får kontinuerligt rapporter om att elever vars föräldrar har en högre utbildning klarar svensk skolan bättre. Jag tror dock att det egentligen inte hänger på föräldrars utbildningsnivå. Jag tror att det är engagemanget som gör skillnad.
Varje förälder kan engagera sig, prata väl om skolan och påtala vikten av att lära sig saker. Varje förälder bör också förmedla till sina barn att skolarbete kräver ansträngning.
Att gå i skolan ska vara kul och givande men man ska inte tro att kunskap kommer till eleven utan att eleven anstränger sig. Det är tufft och ska många gånger också vara tuff.
Eleven behöver, för att klara av att ta till sig kunskap och färdigheter, stöd. Stödet ska främst komma från skolan i form av lärare med förmåga att väcka nyfikenhet och förmedla kunskap. Skolan ska också göra extra anpassningar och ge särskilt stöd när eleven behöver det.
Men få barn klarar skolan utan föräldrarnas engagemang. Vi får kontinuerligt rapporter om att elever vars föräldrar har en högre utbildning klarar svensk skolan bättre. Jag tror dock att det egentligen inte hänger på föräldrars utbildningsnivå. Jag tror att det är engagemanget som gör skillnad.
Varje förälder kan engagera sig, prata väl om skolan och påtala vikten av att lära sig saker. Varje förälder bör också förmedla till sina barn att skolarbete kräver ansträngning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)