Skolans redovisning oroar

Imorgon ska kommunstyrelsen i Örebro ta beslut om Årsredovisningen för 2011. För skolans del är det en sorgsen läsning - Varken ekonomi eller kunskapsresultat går ihop!

Vad gäller ekonomin är det gymnasiet som drar ner resultatet (-16,2 miljoner) och intraprenaderna som drar upp resultatet (+5,6 miljoner). Totalt hamnar helheten på -8 miljoner vilket är illa när den totala ekonomin omsluter 2,5 miljarder – Man bör kunna parera ekonomin när det handlar om så mycket pengar…

Att de skolor som drivs på entreprenad (exempelvis Engelbrekt, Gumaelius och Stora Mellösa skola) går bättre ekonomiskt och lockar till sig fler elever än andra är intressant. Att vi inte på ett bättre sätt diskuterar vad de gör som andra inte gör är för mig en gåta. En stor del i framgången för dessa skolor är ett bra ledarskap. Bra skolledare lyckas med att skapa en bra verksamhet. Att intraprenadet dessutom innebär att de kan planera mer långsiktigt är ett stort plus.

Kunskapsresultaten är det som oroar mig mest. Vi klara inte kunskapsmålen vilket är ett stort svek mot eleverna. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9 skulle öka – istället har flickornas resultat stått stilla och pojkarnas försämrats. Grundskolan i Örebro får inte godkänt!

Dessutom har lärartätheten sjunkit och stressen bland personalen i skolan ökat.

Allt detta måste tas på allvar. Vi måste ge varje elev chansen att klara minst godkända resultat i våra skolor. Tydliga krav och höga förväntningar på varje elev måste vara skolans utgångspunkt. Detta ska göras på ett positivt sätt där varje elev får bekräftelse att de lyckas. Tidiga insatser när en elev så behöver är väsentligt. Vi måste ta tag i problem som finns på direkten inte vänta på att någon annan ska göra det!

Vi måste ge varje lärare chansen att göra ett bra arbete. Här behövs bra skolledare som också ska ges chansen att leda sin personal och utveckla det pedagogiska arbetet. Här tror jag resurs i form av tid är väsentligt.

Sveriges bästa skola

Idag har det varit öppet hus på Stora Mellösa skola och jag, tillsammans med skolfolk från Örebro, Kumla, Hedemora, Jönköping mm, var på plats. Skolan har fått Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola 2011 som delas ut av SIQ och det var detta samt hur skolan arbetar som vi fick presenterat.

Att skolan är speciell känner jag i mötet med eleverna. De är stolta och berättar glatt om hur bra skolan är. Jag har varit på skolan tidigare och då fått prata med elever och tagit del av deras upplevelse kring skolan arbete med hälsa och flexibelt lärande. Idag var eleverna servicepersonal till konferensgästerna och det var så trevligt att bl.a. bli guidad av dem.

SIQ gör i sin utvärdering av skolorna som nomineras till utmärkelsen ett grundligt arbete. De har specialutbildade examinatorer som lägger ner 14-18 dagar på skolan. Det de tittar på är kvalitén i processerna på skolan och de vill lyfta fram och premiera skolor som lyckas med detta. De kollar om det finns medvetet valda systematiska sätt att lösa uppgifter på, om man gör det som är sagt, uppnår det som var tänkt och om man får önskad effekt. Detta ska vara en pågående process som skolan hela tiden ska ifrågasätta om den kan bli bättre.

Mycket intressant för det är ju detta som är viktigt. Klarar vi alla elever? Hur gör vi det? Hur kan vi göra det bättre? En tydlig och stark ledning är en förutsättning liksom en tilltro till varje lärares kompetens. På skolan har de ett nödvändigt samarbete mellan lärare för att kunna rodda det flexibla lärandet som handlar om att ge varje elev tillräckligt med tid.

Man coachar eleverna med positivt tänkande som motor. Alla får bekräftelse, höra och uppleva att de är bra.

Vi fick se ett konkret exempel (en filmsekvens) på flexibelt lärande där en elev i årskurs ett hade en kemilektion tillsammans med årskurs fem! Eleverna tillåts vara på sin nivå, får stöttning och uppmuntran att komma vidare i sin takt.

Det normala är att man inte slänger i ett barn som inte kan simma på djupt vatten utan flytväst – Samma tänkande ska man ha i skolan. Släpp igenom eleven till nästa nivå först när de är redo!

Ledarskapet i skolan

För mig har alltid ledarskapet i en organisation varit väsentligt och en förklaring till om saker fungerar eller inte. Jag tror att vi alla har upplevt mer eller mindre bra chefer. Ibland fungerar verksamheter trots dåliga chefer men då finns det oftast en ledare under den dåliga chefen som tar ett stort ansvar.

I skolans värld är bra ledare en förutsättning för en bra skola. Här är läraren i klassrummet nyckeln till att eleverna lär sig saker, d.v.s. utför ett bra ledarskap i klassrummet. Men det räcker inte endast med en bra pedagog för att få en bra skola. Det måste finnas en skolledning/rektor som ser varje elev och genom sin personal får kunskapen att lyfta.

Det krävs mod för att vara en bra ledare i dagens skola. Tydligheten i vad lärarens roll innebär är väsentlig, en plan på hur den ska utvecklas och vad som ska göras när det inte fungerar. Samtidigt som den pedagogiska utvecklingen måste vara en ständig process. Jag är övertygad om att det på bra skolor pågår en ständig pedagogisk diskussion, där elevens bästa står centrum och där pedagogerna har en vilja, och ett mod, att utvecklas.

Det finns massor med bra skolor och skolledare i Sverige och i Örebro. Jag tycker det är viktigt att vi i våra dikussioner om svensk skola lyfter fram alla goda exempel. Titta på allt bra som görs och försök implementera det på fler ställen. Låt bra skolledare inspirera andra!