Med stor förundran över hur saker och ting kan gå till i en kommun läste jag dagens NA-artikel om Hans Öster, 83 år, som fått betala 2 225 kronor i månaden för att personalen på Marklyckan ska bära hans lunchbricka. Ska detta inte kunna ingå i en naturlig service i en kommun i Sverige år 2012?!!
Som tur är verkar det som om avgiften tagits bort. Men grundinställningen – var kommer den ifrån? Hur kan en verksamhet komma på tanken att ta ut en avgift för att bära en bricka åt en boende som inte klarar av det pga värk?
För mig innebär en trygg välfärd att verksamheterna som tar hand om dem som är i behov av omsorg har en serviceinriktad grundinställning till det de håller på med. En genomarbetad värdegrund är viktigt att varje verksamhet har. Där ska respekt, omtanke och tolerans om den enskildes behov och önskemål vara basen. Jag vet att kommunen jobbar med dessa frågor och efter dagens rubriker i NA hoppas jag att en diskussion startar som leder till att andra eventuella avarter tas bort. Visst ska kommunen kunna ta betalt för extra tjänster men det får inte gå över styr.
Min första tanke som pensionerad arbetsterapeut är att mannen borde få en rollator. Då skulle han kunna ha brickan på den och vara helt oberoende av personal.
SvaraRadera