I en serie artiklar beskriver NA Örebros skolor. Det är bra. Vi är många som tycker om skolan och det är inte alltid som åsikter grundas på hur skolan är och fungerar idag. Jag tror att reportagen kan bidra till ökad förståelse om hur det är ute på våra skolor.
Jag håller dock med Josefin Nilsson om att gårdagen rubriksättning inte gynnar det arbete som duktiga pedagoger gör i våra skolor. Varje dag pågår ett seriöst arbete för att våra elever ska nå skolans mål. Detta är det viktigt att kommunicera och göra fler medvetna om.
I tisdags handlade det om arbetsmiljön och där är resultatet av NA:s enkät att de flesta anser att arbetsmiljön är dålig på våra skolor, att lärarna upplever stress och att de administrativa uppgifterna är för dominerande. Detta är ett bekymmer och jag anser att mycket grundas på för stora elevgrupper och brister i ledarskap. Rektor måste ges bra förutsättningar att leda sin skola, det handlar om kompetens och det handlar om resurser.
Jag är bekymrad över stora klasser och brist på kringresurser (SYV:ar, skolhälsa, vaktmästare). Det bidar till att lärare har allt för liten del av sin tid till att göra det de egentligen ska göra – Undervisa och leda våra elever till kunskap och måluppfyllelse.
Jag är också bekymrad över lärarlönerna – det måste vara en OK lön för att unga, begåvade människor ska lockas till detta yrke. Det måste också finnas utvecklingsvägar, utmaningar och en dräglig arbetsmiljö för de som väljer detta viktiga yrke.
Idag handlade det om skolutveckling och rektorns roll i detta. Intressant reportage och diskussion om hur viktigt det är att få prata pedagogik och de utmaning man som lärare har med att nå fram varje elev. Här anser jag att vi kan göra mycket. Varje lärarlag måste garanteras tid för pedagogiska diskussioner. Det måste finnas en kontinuerlig pedagogisk utveckling på varje skola under ledning av kloka rektorer.
torsdag 26 februari 2015
torsdag 19 februari 2015
Datorer – ett naturligt verktyg i en modern skola
Radio Örebro rapporterar idag om datorer i skolan. Slutsatsen de drar är att det beror på i vilken kommun man bor huruvida man får en dator i skolan eller inte. Ja, så är det. Ett naturligt redskap i en modern skola är tyvärr inte självklar på alla ställen.
I Örebro satsas det rejält på datorer. Vi kom igång sent men nu är det snart så att it är en del i vardagen i de flesta klassrum och jag tror att nästan alla lärare nu har en egen dator, Det viktiga är just att lärare kommer igång för att detta ska få full effekt. Här måste pedagoger få utbildning och tips så att tekninken används på rätt sätt, ses som ett hjälpmedel och inte som en belastning och ännu en sak som lärarna ska hinna med. Nätet ger ju nästan obegränsade möjligheter för att göra undervisningen relevant och intressant.
Datorer och det som finns på nätet skapar också möjligheter för elever med läs- och skrivsvårigheter att klara skolan. Det finns mängder av hjälpmedel i form av program och appar som gör det möjligt inlärning hos alla elever. Exempelvis kan all text omvandlas till tal vilket är ovärderligt för den som, av olika anledningar, ha svårt att ta till sig en text.
För dagens unga är datorer en del av vardagen och för att göra skolan mer relevant bör datorer eller Ipads vara en ett naturligt arbetsredskap i skolarbetet.
Läs om Martin Tallvids forskning om hur tekniknen utmanar lärarens roll
I Örebro satsas det rejält på datorer. Vi kom igång sent men nu är det snart så att it är en del i vardagen i de flesta klassrum och jag tror att nästan alla lärare nu har en egen dator, Det viktiga är just att lärare kommer igång för att detta ska få full effekt. Här måste pedagoger få utbildning och tips så att tekninken används på rätt sätt, ses som ett hjälpmedel och inte som en belastning och ännu en sak som lärarna ska hinna med. Nätet ger ju nästan obegränsade möjligheter för att göra undervisningen relevant och intressant.
Datorer och det som finns på nätet skapar också möjligheter för elever med läs- och skrivsvårigheter att klara skolan. Det finns mängder av hjälpmedel i form av program och appar som gör det möjligt inlärning hos alla elever. Exempelvis kan all text omvandlas till tal vilket är ovärderligt för den som, av olika anledningar, ha svårt att ta till sig en text.
För dagens unga är datorer en del av vardagen och för att göra skolan mer relevant bör datorer eller Ipads vara en ett naturligt arbetsredskap i skolarbetet.
Läs om Martin Tallvids forskning om hur tekniknen utmanar lärarens roll
tisdag 17 februari 2015
Olyckligt beslut
Inte helt oväntat säger den politiska ledningen i Örebro nej till att testa betyg från skolår fyra i de kommunala skolorna. Det tycker jag är synd.
För mig hade det varit självklart att de kommunala skolorna i Örebro själva hade fått bestämma detta. Det kan ju vara så att någon rektor med sitt lärarlag tycker att idén är bra och vill vara med i försöket. Jag hade helst sett att två skolor med olika förutsättningar hade anmält sitt intresse. Men tyvärr fick de nu inte ens chansen att överväga detta alternativ…
Jag tror att ju tidigare man, på ett konstruktivt och tydligt sätt, börjar mäta hur eleverna ligger till i sin kunskaper desto bättre är det. Därför tror jag på betyg tidigare än skolår 6. Men jag anser samtidigt att diskussionen och hetsen kring betyg måste avdramatiseras. Här har skolans personal tillsammans med alla föräldrar ett arbete att göra.
Fördelen med den tydlighet som betygen medför är att man, svart på vitt, får veta hur eleven klarar skolan. Ser man vilka brister som finns kan man sätta in åtgärder och ju tidigare man gör det desto bättre. Och det är detta som är det viktigaste – Att göra något åt en brist som man ser.
Varje elev som halkar efter måste få relevant hjälp. Likväl som varje elev för vilken skolan är för enkel måste få ytterligare utmaningar och tillåtas utvecklas ytterligare.
Överenskommelsen om målstyrning och utvärdering i grundskolan mellan regeringen och Alliansen
För mig hade det varit självklart att de kommunala skolorna i Örebro själva hade fått bestämma detta. Det kan ju vara så att någon rektor med sitt lärarlag tycker att idén är bra och vill vara med i försöket. Jag hade helst sett att två skolor med olika förutsättningar hade anmält sitt intresse. Men tyvärr fick de nu inte ens chansen att överväga detta alternativ…
Jag tror att ju tidigare man, på ett konstruktivt och tydligt sätt, börjar mäta hur eleverna ligger till i sin kunskaper desto bättre är det. Därför tror jag på betyg tidigare än skolår 6. Men jag anser samtidigt att diskussionen och hetsen kring betyg måste avdramatiseras. Här har skolans personal tillsammans med alla föräldrar ett arbete att göra.
Fördelen med den tydlighet som betygen medför är att man, svart på vitt, får veta hur eleven klarar skolan. Ser man vilka brister som finns kan man sätta in åtgärder och ju tidigare man gör det desto bättre. Och det är detta som är det viktigaste – Att göra något åt en brist som man ser.
Varje elev som halkar efter måste få relevant hjälp. Likväl som varje elev för vilken skolan är för enkel måste få ytterligare utmaningar och tillåtas utvecklas ytterligare.
Överenskommelsen om målstyrning och utvärdering i grundskolan mellan regeringen och Alliansen
lördag 14 februari 2015
Koncentrera den lokala diskussionen till det vi har ansvar för
Den lokala skoldebatten bör enligt Nya Moderaterna och Folkpartiet Liberalerna handla om hur vi bäst skapar förutsättningar för en skola i Örebro där varje elev uppnår sin fulla potential. Men tyvärr pratar stadens ledande Socialdemokrater helst rikspolitik. För oss är det anmärkningsvärt, speciellt när elevernas kunskapsresultat och arbetsbelastningen för skolans personal ser ut som den gör.
Vi anser att ju tidigare man på ett korrekt och tydligt sätt mäter en elevs kunskapsresultat desto enklare är det att sätta in rätt åtgärder för att eleven ska nå sin fulla potential. Att göra en bedömning i form av betyg i tidigare skolår anser vi skulle gynna eleverna i Örebro.
Men att lägga tid på en diskussion om betyg löser inte de problem vi har i Örebro. Istället bör varje engagerad skolpolitiker i Örebro fundera kring de tabeller över skolresultat som vi regelbundet får presenterat för oss. Vad kan man dra för slutsatser av det? Anser vi då fortsatt att diskussionen ska handla om rikspolitik eller om vad vi kan göra för att förbättra skolan här och nu?
Vi oroas över det vi ser i tabellerna. Efter förra läsåret, våren 2014, misslyckades den kommunala skolan i Örebro med 27% av eleverna. Så många som 278 elever avslutade då 9:an utan att ha godkända betyg i alla ämnen. Vidare kan man se att den ”sämsta” skolan endast klarade 33% av sina elever medan den ”bästa” skolan klarade 90%.
Med dessa, föga smickrande, skolresultat bör största fokus läggas på att se till att eleverna får bästa möjliga undervisning på varje lektion, varje dag. Här ska den lokala politiken bidra med kloka mål för verksamheten, se till att det finns ett pedagogiskt utvecklingsarbete på varje skola och tillräckligt med resurser för att pedagogerna ska kunna fokusera på sitt kunskapsuppdrag.
Vi tycker att det är märkligt att Baastad och Nilsson ständig fråntar sig sitt eget ansvar att påverka elevers resultat i Örebro. I uttalande efter uttalande så beskriver de tilltron till att stadsbidrag är lösningen för en bra skola.
Visst är det önskvärt att få höjda stadsbidrag men fakta är att kommunen är huvudman för skolan och har ansvar för att prioritera skolan så att det syns. Här har Socialdemokraterna brustit. De prioriterar år efter år betong före barn och skär ner på resurserna till Örebros skolor.
Vi diskuterar gärna skola med den styrande majoriteten men låt oss koncentrera debatten kring det som vi lokalt kan påverka och som varje Örebroare förväntar sig att vi tar ansvar för.
Vi anser att ju tidigare man på ett korrekt och tydligt sätt mäter en elevs kunskapsresultat desto enklare är det att sätta in rätt åtgärder för att eleven ska nå sin fulla potential. Att göra en bedömning i form av betyg i tidigare skolår anser vi skulle gynna eleverna i Örebro.
Men att lägga tid på en diskussion om betyg löser inte de problem vi har i Örebro. Istället bör varje engagerad skolpolitiker i Örebro fundera kring de tabeller över skolresultat som vi regelbundet får presenterat för oss. Vad kan man dra för slutsatser av det? Anser vi då fortsatt att diskussionen ska handla om rikspolitik eller om vad vi kan göra för att förbättra skolan här och nu?
Vi oroas över det vi ser i tabellerna. Efter förra läsåret, våren 2014, misslyckades den kommunala skolan i Örebro med 27% av eleverna. Så många som 278 elever avslutade då 9:an utan att ha godkända betyg i alla ämnen. Vidare kan man se att den ”sämsta” skolan endast klarade 33% av sina elever medan den ”bästa” skolan klarade 90%.
Med dessa, föga smickrande, skolresultat bör största fokus läggas på att se till att eleverna får bästa möjliga undervisning på varje lektion, varje dag. Här ska den lokala politiken bidra med kloka mål för verksamheten, se till att det finns ett pedagogiskt utvecklingsarbete på varje skola och tillräckligt med resurser för att pedagogerna ska kunna fokusera på sitt kunskapsuppdrag.
Vi tycker att det är märkligt att Baastad och Nilsson ständig fråntar sig sitt eget ansvar att påverka elevers resultat i Örebro. I uttalande efter uttalande så beskriver de tilltron till att stadsbidrag är lösningen för en bra skola.
Visst är det önskvärt att få höjda stadsbidrag men fakta är att kommunen är huvudman för skolan och har ansvar för att prioritera skolan så att det syns. Här har Socialdemokraterna brustit. De prioriterar år efter år betong före barn och skär ner på resurserna till Örebros skolor.
Vi diskuterar gärna skola med den styrande majoriteten men låt oss koncentrera debatten kring det som vi lokalt kan påverka och som varje Örebroare förväntar sig att vi tar ansvar för.
fredag 13 februari 2015
Satsa på studie- och yrkesvägledning
Senast på söndag, den 15/2, ska Örebros elever som går i nian ha gjort sina val av gymnasieprogram. Det är ett viktigt och många gånger livsavgörande val som görs och jag hoppas verkligen att varje elev väljer ett program som passar och blir bra.
Jag oroas dock över vilka förutsättningar som ges för att valet ska bli så klokt som möjligt. Vet eleverna vad programmen ger och framför allt vet de vilket program som passar just den enskilde eleven?
Det finns en massa informationsmaterial om skolor och program. Dessutom har eleverna haft möjlighet att besöka gymnasiemässan och varje skola. Med detta som utgångspunkt kan bra val göras. Men räcker det? Ja, i många fall men absolut inte för alla elever.
Det som brister är tillgången till en diskussion om vilket program som passar den enskilda eleven. Hur ska en 15–16-åring veta? Har de fått information om vad som krävs på programmen? Har de tidigare under sin skolgång gjort kloka val, och satsningar, så att det som passar dem blir möjligt när det nu är dags att välja?
Vad jag är ute efter är, har eleverna under sin skolgång haft tillgång till en studie- och yrkesvägledare? Kanske har de det men frågan är då hur många gånger? Här måste vi få till en ändring.
Jag vill ha mer och bättre studie- och yrkesvägledning i Örebro. Jag vill att varje elev ska garanteras samtal med en Studie- och Yrkesvägledare (SYV) varje år med start senast i 7:an. Jag tror att elever behöver diskutera och får råd vid flera tillfällen för att kunna göra ett klokt gymnasieval.
Min övertygelse är att om elever fick diskutera med någon om sina drömmar, sina färdigheter och intressen, om hur det går i skolan och vilka ansträngningar de behöver göra så skulle valen bli enklare och klokare.
En bra SYV vägleder och får eleven att förstå vad som krävs för att nå dit eleven vill. En SYV kan på ett positivt sätt bidra till att ge eleven motivation att anstränga sig i skolarbetet. Ett bra SYV-arbete på varje skola gör att antalet fel-val till gymnasiet minskar. Det är bra för alla.
Om detta skriver även:
Sydsvenskan
Skolverket
Jag oroas dock över vilka förutsättningar som ges för att valet ska bli så klokt som möjligt. Vet eleverna vad programmen ger och framför allt vet de vilket program som passar just den enskilde eleven?
Det finns en massa informationsmaterial om skolor och program. Dessutom har eleverna haft möjlighet att besöka gymnasiemässan och varje skola. Med detta som utgångspunkt kan bra val göras. Men räcker det? Ja, i många fall men absolut inte för alla elever.
Det som brister är tillgången till en diskussion om vilket program som passar den enskilda eleven. Hur ska en 15–16-åring veta? Har de fått information om vad som krävs på programmen? Har de tidigare under sin skolgång gjort kloka val, och satsningar, så att det som passar dem blir möjligt när det nu är dags att välja?
Vad jag är ute efter är, har eleverna under sin skolgång haft tillgång till en studie- och yrkesvägledare? Kanske har de det men frågan är då hur många gånger? Här måste vi få till en ändring.
Jag vill ha mer och bättre studie- och yrkesvägledning i Örebro. Jag vill att varje elev ska garanteras samtal med en Studie- och Yrkesvägledare (SYV) varje år med start senast i 7:an. Jag tror att elever behöver diskutera och får råd vid flera tillfällen för att kunna göra ett klokt gymnasieval.
Min övertygelse är att om elever fick diskutera med någon om sina drömmar, sina färdigheter och intressen, om hur det går i skolan och vilka ansträngningar de behöver göra så skulle valen bli enklare och klokare.
En bra SYV vägleder och får eleven att förstå vad som krävs för att nå dit eleven vill. En SYV kan på ett positivt sätt bidra till att ge eleven motivation att anstränga sig i skolarbetet. Ett bra SYV-arbete på varje skola gör att antalet fel-val till gymnasiet minskar. Det är bra för alla.
Om detta skriver även:
Sydsvenskan
Skolverket
tisdag 10 februari 2015
Otydlighet drabbar eleven
Skolverket har granskat huvudmäns målstyrning och kommit fram till att allt för många är dåliga på att stödja sina skolor i att nå läroplanens mål. Om detta skrev Skolvärlden i förra veckan. Vidare visar granskningen att huvudmännens mål ofta skiljer sig mot läroplanen och skollagen vilket skapar otydlighet och onödig förvirring.
Så här har vi det även i Örebro vilket jag de senaste åren har påpekat så fort jag fått chansen. Örebro har tidigare haft som mål att 20 % av eleverna inte ska klara skolan eller känna sig trygga – en ren förskräcklig skrivning! I årets budget är inte siffran angiven utan målvärdet är satt till ”i nivå med riket”…
Den styrande majoriteten har inte så höga ambitioner med skolorna i Örebro vilket jag tycker är synd. Dessutom skapar detta en otydlighet eftersom skollagen säger att alla elever ska ges förutsättningar att klara skolans mål.
Varför de gör så här finns det ingen som har kunnat förklara för mig. Det brukar ta skruv när saken kommer på tal och majoriteten är snabb med att säga att självklart ska skolan jobba för att varje elev ska klara skolan. Varför de då samtidigt har satt ett annat målvärde framkommer dock aldrig...
För mig finns det bara ett mål man kan ha: Varje elev, 100%, ska klara minst godkända betyg i skolan. Likaså ska målet vara att varje elev ska känna sig trygg i våra skolor. Jag anser att varje pedagog, och all övrig personal inom skolan, ska jobba mot dessa två mål varje dag.
Eva Hamilton,Friskolornas Riksförbund, skriver om detta i Dagens Samhälle
Läsvärt signerat Gunnar Iselau
Så här har vi det även i Örebro vilket jag de senaste åren har påpekat så fort jag fått chansen. Örebro har tidigare haft som mål att 20 % av eleverna inte ska klara skolan eller känna sig trygga – en ren förskräcklig skrivning! I årets budget är inte siffran angiven utan målvärdet är satt till ”i nivå med riket”…
Den styrande majoriteten har inte så höga ambitioner med skolorna i Örebro vilket jag tycker är synd. Dessutom skapar detta en otydlighet eftersom skollagen säger att alla elever ska ges förutsättningar att klara skolans mål.
Varför de gör så här finns det ingen som har kunnat förklara för mig. Det brukar ta skruv när saken kommer på tal och majoriteten är snabb med att säga att självklart ska skolan jobba för att varje elev ska klara skolan. Varför de då samtidigt har satt ett annat målvärde framkommer dock aldrig...
För mig finns det bara ett mål man kan ha: Varje elev, 100%, ska klara minst godkända betyg i skolan. Likaså ska målet vara att varje elev ska känna sig trygg i våra skolor. Jag anser att varje pedagog, och all övrig personal inom skolan, ska jobba mot dessa två mål varje dag.
Eva Hamilton,Friskolornas Riksförbund, skriver om detta i Dagens Samhälle
Läsvärt signerat Gunnar Iselau
onsdag 4 februari 2015
Bygg ett tryggt Örebro med välfärdspolitik
Örebro är en fantastisk kommun att bo och verka i. Örebro är både en högteknologisk industristad och en praktisk universitetsstad. Det är den lilla storstaden och samtidigt den nära landsbygden. Örebro måste hålla ihop, och därför behöver vi tillsammans värna vår gemensamma välfärd.
Principen bakom en allmän skolgång är att alla barn ska få de kunskaper som behövs för att de ska kunna uppfylla sina drömmar. Det är en princip som Örebros skolor inte lever upp till idag. På en av kommunens skolor har mindre än hälften godkänt i alla ämnen. Trots det rullar nu Socialdemokraterna ut nya nedskärningar på 8,6 miljoner kronor. Dessutom försvinner satsningar på ytterligare 8,4 miljoner. Det är nedskärningar som Nya Moderaterna säger nej till, för att istället prioritera insatser mot mobbning och droger i våra skolor. Vi vill också att de barn som börjar skolan efter sommaren ska få göra det i klasser med färre elever per klass än idag.
Vi måste motverka den sociala oro som sprider sig i bostadsområden som präglas av utanförskap. Det är just i denna sociala oro och i utanförskapets håglöshet och hopplöshet som kriminella och våldbejakande radikala grupper har sin grogrund. Vi vill därför att stora satsningar ska göras för att skapa en motbild bland våra unga. Nya Moderaterna vill satsa 4 miljoner för att säkerställa att fältassistenterna finns i alla bostadsområden.
Vi vill också steg för steg införa en väktartjänst som möjliggör för ÖBO:s hyresgäster att få följe till sin bostad av en väktare. Första året vill vi erbjuda väktartjänsten till boende runt Universitetet och i Brickebacken för att andra året införa tjänsten i Vivalla och Oxhagen. Efter en mandatperiod kan tjänsten finnas i hela ÖBO:s bestånd och hos andra hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och villaföreningar till självkostnadspris.
Välfärden värnas långsiktigt endast genom ekonomiskt ansvarstagande. Människors drivkrafter för att arbeta måste behållas samtidigt som välfärdens finansiering säkerställs. Nya Moderaterna i Örebro ser inget utrymme för att vare sig höja eller sänka skatten i Örebro. Det innebär att varje satsning vi gör måste mötas av en effektivisering.
Det är dags för betongen att ge vika för barnen. Vi ser att det finns en bristande styrning i de investeringsprojekt som Örebro ger sig in i och stora summor slösas på luftslott. Elithallen i Vivalla är ett exempel, Björn Sundins bar på Järntorget en annan och bostäder på Cooptomten ett tredje. Detta är projekt som inte återfinns i investeringsbudgeten, men stora summor har ändå lagts ut på planer, projektering och arkitektkostnader. Här behövs en klart bättre styrning.
Vi behöver också ytterligare se över våra kostnader för politiken. Det har ibland framställts som om många politiska poster är en garant för en bred förankring bland Örebroarna. Nya Moderaterna har valt en annan väg. Vi bjuder in våra medlemmar till möte varje månad där vår fullmäktigegrupp öppet tar ställning till hur vi ska yrka på varje ärende i kommunstyrelsen. Alla medlemmar ges möjlighet att ställa frågor, lämna synpunkter och argumentera i dessa ärenden. Det är tillställningar som är öppna för alla våra medlemmar och som samlar mellan 40 och 60 deltagare varje gång.
Tillsammans kan vi göra Örebro bättre. Men då behövs satsningar på skolan istället för nedskärningar. Då behövs större resurser till socialt arbete för utsatta unga. Det betyder att vi måste vända oss bort från Socialdemokraternas förda betongpolitik och börja bygga ett tryggt Örebro med välfärdspolitik. Det är tydligt att Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.
Principen bakom en allmän skolgång är att alla barn ska få de kunskaper som behövs för att de ska kunna uppfylla sina drömmar. Det är en princip som Örebros skolor inte lever upp till idag. På en av kommunens skolor har mindre än hälften godkänt i alla ämnen. Trots det rullar nu Socialdemokraterna ut nya nedskärningar på 8,6 miljoner kronor. Dessutom försvinner satsningar på ytterligare 8,4 miljoner. Det är nedskärningar som Nya Moderaterna säger nej till, för att istället prioritera insatser mot mobbning och droger i våra skolor. Vi vill också att de barn som börjar skolan efter sommaren ska få göra det i klasser med färre elever per klass än idag.
Vi måste motverka den sociala oro som sprider sig i bostadsområden som präglas av utanförskap. Det är just i denna sociala oro och i utanförskapets håglöshet och hopplöshet som kriminella och våldbejakande radikala grupper har sin grogrund. Vi vill därför att stora satsningar ska göras för att skapa en motbild bland våra unga. Nya Moderaterna vill satsa 4 miljoner för att säkerställa att fältassistenterna finns i alla bostadsområden.
Vi vill också steg för steg införa en väktartjänst som möjliggör för ÖBO:s hyresgäster att få följe till sin bostad av en väktare. Första året vill vi erbjuda väktartjänsten till boende runt Universitetet och i Brickebacken för att andra året införa tjänsten i Vivalla och Oxhagen. Efter en mandatperiod kan tjänsten finnas i hela ÖBO:s bestånd och hos andra hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och villaföreningar till självkostnadspris.
Välfärden värnas långsiktigt endast genom ekonomiskt ansvarstagande. Människors drivkrafter för att arbeta måste behållas samtidigt som välfärdens finansiering säkerställs. Nya Moderaterna i Örebro ser inget utrymme för att vare sig höja eller sänka skatten i Örebro. Det innebär att varje satsning vi gör måste mötas av en effektivisering.
Det är dags för betongen att ge vika för barnen. Vi ser att det finns en bristande styrning i de investeringsprojekt som Örebro ger sig in i och stora summor slösas på luftslott. Elithallen i Vivalla är ett exempel, Björn Sundins bar på Järntorget en annan och bostäder på Cooptomten ett tredje. Detta är projekt som inte återfinns i investeringsbudgeten, men stora summor har ändå lagts ut på planer, projektering och arkitektkostnader. Här behövs en klart bättre styrning.
Vi behöver också ytterligare se över våra kostnader för politiken. Det har ibland framställts som om många politiska poster är en garant för en bred förankring bland Örebroarna. Nya Moderaterna har valt en annan väg. Vi bjuder in våra medlemmar till möte varje månad där vår fullmäktigegrupp öppet tar ställning till hur vi ska yrka på varje ärende i kommunstyrelsen. Alla medlemmar ges möjlighet att ställa frågor, lämna synpunkter och argumentera i dessa ärenden. Det är tillställningar som är öppna för alla våra medlemmar och som samlar mellan 40 och 60 deltagare varje gång.
Tillsammans kan vi göra Örebro bättre. Men då behövs satsningar på skolan istället för nedskärningar. Då behövs större resurser till socialt arbete för utsatta unga. Det betyder att vi måste vända oss bort från Socialdemokraternas förda betongpolitik och börja bygga ett tryggt Örebro med välfärdspolitik. Det är tydligt att Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)