Gör mer av det vi vet fungerar i skolan

I dagens NA skriver Helena Sträng på ledarsidan om att den svenska skolan, och då speciellt Örebro, har bekymmer. Jag håller med.

I Örebro och Örebro län har vi behov av krafttag för att höja skolans resultat. Det duger inte att hamna så lågt som vi gör i SKL's mätning!

Det händer mycket bra i skolan i Örebro. Vi har ett kvalitetstänk och det pågår varje dag fantastiska möten mellan elever och pedagoger ute på våra skolor.

Men resultaten lyfter inte. Det är ingen projektion att tala om för någon elevgrupp och detta oroar mig.

Vi måste mäta på individnivå, se var insatser måste sättas in och se till att göra mer av det vi vet fungerar i skolan. Allt vi gör ska göras för att det höjer måluppfyllelsen. Det som inte har detta syftet kan sollas bort. Fokus på kunskap är ett måste!

För detta arbete har rektorerna det största ansvaret. Vi politiker måste se till att ge rektorerna rätt förutsättningar. För mig handlar det om resurser, förtroende och tydlig målstyrning. Det är syn att Örebros politiska majoritet inte har insett detta!

Vikten av höga förväntningar

Så kom då OECD-rapporten om skolan som Alliansregeringen beställde. Dystra besked men än är det inte kört för svensk skola. Det går att vända resultaten sa Andreas Schleicher på presskonferensen. Jag håller med - gör vi mer av det vi vet fungerar så går det.

Jag tar fasta på det som han sa om förväntningar. Svensk skola är dålig på det. Eleverna slår ifrån sig och lägger skulden på någon annan än sig själv när det inte går som det borde. Schleicher beskrev attityden hos elever i andra länder där eleven litar på lärarna och menar att med deras stöd och min ansträngning så kommer jag att klara skolan.

De svenska eleverna måste mötas av lärare som tror på dem och har höga förväntningar på varje elev. Sedan tror jag också att eleverna, och deras föräldrar, måste inse att skolan är jobbig. Det går inte att glida igenom, man måste anstränga sig.

Rapportering från SvD och DN

En skola för alla

Under förra mandatperioden sökte jag vid upprepade tillfällen efter förståelse och insikt hos styrande Socialdemokrater i Örebro om vikten av en tydlig styrning av Örebros skolor. Med bland de sämsta kunskapsresultaten i Sverige är det viktigt att med fast hand försöka få Örebros skolor att koncentrera sig på det som är viktigt – Alla elevers rätt till en skolgång där de får utvecklas till sin fulla potential.

Vilka förväntningar som politiken har på skolan är väsentligt och av största betydelse för vad som blir gjort. Här är det avgörande redskapet de mål som Kommunfullmäktige och skolnämnderna sätter. Förra mandatperioden envisades S-majoriteten att ha 80% som mål både för elevernas kunskap och trygghet - De förväntade sig alltså att 20% av eleverna inte skulle få fullständiga betyg och att 20% skulle vara otrygga.

Inför denna mandatperiod trodde jag att de skulle ändra sig men tyvärr gör de inte det...

Idag har Socialdemokraterna i Örebro endast förväntningen att andelen elever som klarar skolans mål i alla ämnen, efter skolår 9, ”ska öka” från nivån 77,4%. Vad jag undrar är då: Vilka är de 22,6% som Socialdemokraterna förväntar sig att skolan ska misslyckas med? Anser de verkligen att det är OK att 3548 elever i Örebros grundskolor inte ska få en skolgång som gör att de klarar målen?

Min mening är att målet från politiken självklart ska vara att varje elev, 100%, ska klara minst godkända betyg i alla ämnen. Att skicka signalen om att något annat är att ha en för låg ambition och det är ett svek mot de 15700 elever som går i Örebros grundskolor.
Örebros skolor ska klara varje elev och till detta ska de ha de resurser som krävs.

Örebros elever är värda en trygg skola utan droger

År 1842 införde Sverige allmän skolplikt. Det innebär att vi lagligen ställer krav på att alla elever ska gå i skolan, oavsett vad de själva eller föräldrarna tycker. Det är ett bra ställningstagande.

Men med en skolplikt följer också en skyldighet på kommunen att, som huvudman för de flesta skolor i Örebro, sköta sitt uppdrag. När krav ställs på att barn måste gå i skolan ska vi se till att alla elever få den undervisning och den kunskap de behöver för att lyckas i livet. Vi ska också se till att skolmiljön är trygg för våra elever.

Det handlar om att stävja kränkningar, trakasserier och våld mellan elever, det som i dagligt tal kallas mobbning. Det handlar också om att se till att våra skolgårdar aldrig blir rekryteringslokaler för extrema rörelser eller kriminella organisationer. Självklart ska våra skolor också erbjuda drogfria miljöer. Tyvärr lyckas vi idag inte med detta.

Nya Moderaterna vill införa nolltolerans mot mobbning och kränkande beteenden i skolan. Barn, i en period av livet som formar deras självbild, utsätts idag för våld och kränkningar vi aldrig skulle acceptera på en arbetsplats. När ett barn mobbas måste vuxenvärlden reagera omedelbart. En lärare som ser en elev kränka en annan måste ställa sig emellan, ta över konflikten och tydligt visa att det är fel att kränka en annan människa. Tyvärr säger det socialdemokratiska styret nej till att införa en sådan plikt.

Vi vill vara säkra på att ingen elev rekryteras till kriminella organisationer eller radikala rörelser som IS, Revolutionära fronten eller Svenska Motståndsrörelsen. Skolpersonal på en av våra gymnasieskolor har varnat för att sympatisörer till den förstnämnda sprider sin propaganda under skoltid. Här måste vi ge skolans personal det stöd de behöver för att möta dem som sympatiserar med demokratins fiender. Nya Moderaterna vill också att skolpersonal ska få kunskap om de symboler som olika organisationer använder så att de snabbt kan reagera om kriminella eller antidemokratiska grupper håller på att etablera sig på skolan.

Nya Moderaterna valde i sin budget att satsa fem miljoner på att bekämpa droger i Örebros skolor. När föräldrar vinkar av sina barn på väg till skolan ska de känna sig trygga med att det är början på ett liv i välmående och värdighet. Så är det för de flesta, men inte alla. Några barn fastnar i missbruk innan de är gamla nog att köra moppe. Varje år stängs elever av från skolan på grund av narkotikabruk och vi vet att mörkertalet stort. Bruket av Spice är stort bland våra unga och väldigt svårt att upptäcka genom provtagning. Symptomen är dock enkla att se för en lärare som vet vad man ska titta efter. Nya Moderaterna vill få till ett utökat samarbete med beroendecentrum för att ge våra lärare bättre utbildning i att upptäcka bruk av narkotika. Till detta har Socialdemokraterna sagt nej.

Politik handlar om att vilja, men också att välja. Jag skulle inte för mitt liv vilja påstå att Socialdemokraterna vill att barn ska utsättas för mobbning, att IS ska rekrytera på våra skolor eller att de vill att barn ska röka Spice. Men när de väljer att slösa på betong, arkitekttävlingar och spekulation på energi- och bränslemarknaden saknas resurserna att möta dessa utmaningar i våra skolor.

Bara ett parti som inser välfärdens roll i att bygga Örebro tryggt kan hålla ihop vår kommun. Både välfärden och skolan behöver stora satsningar för att klara sitt uppdrag. Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.

Varje elev ska känna sig trygg i skolan

Jag håller med ”Anonym”, som skrev på NA:s insändarsida den 30/3, om att vi på ett bättre sätt måste ta tag i frågan om mobbing och kränkningar i våra skolor. Varje elev ska känna sig trygg i skolan – allt annat är ett misslyckande.

Jag är övertygad om att trygga barn lär sig mer. För om man sitter på lektionerna och oroar sig för vad som ska hända på nästa rast så fastnar varken glosorna eller det som läraren berättar i sin genomgång.

Här är skolans arbete med sin värdegrund central. Hur vi bemöter varandra i skolan, vad som är rätt och vad som är fel, är väsentligt för att skolan ska lyckas med sitt kunskapsuppdrag. För mig är detta en konstant pågående process. Jag anser att varje vuxen på varje skola måste jobba med värdegrundsfrågorna varje dag. Jag anser också att det är rektorn på varje skola som måste gå före i detta arbete.

Om elever från början får lär sig hur man ska bete sig i skolan så kan vi få tryggare skolor. Detta kräver hårt jobb och en skolpersonal som är konsekventa i sitt agerande. Lärare måste välja att se när elever mår dåligt, hela tiden följa upp vad som hände på rasten, vara närvarande där eleverna är, prata och lyssnar på eleverna och ta sig tid till att lösa konflikter.

Skolorna i Örebro ska ha nolltolerans mot mobbning och kränkningar – det är våra elever värda.

Välkomna pengar till skolan

Att politik handlar mycket om retorik vet säkert alla. Igår blev detta påtagligt när regeringen gick ut med sin två-miljard-satsning på fler lärare i lågstadiet. Björklund (FP) kontrade med att pengarna redan finns då detta beslutades om i Alliansens budget som klubbades i december. Idag ställer Camilla Waltersson Grönwall (M) frågan om det är ytterligare två miljarder…

Mer pengar till skolan från regeringen är bra. Det behövs fler lärare och då speciellt på lågstadiet. Det är nämligen viktigt att vi gör rätt från början och ger varje elev en bra start. Jag tror att elevers kunskapstörst lätt mattas av om det blir för svårt och de halkar efter, eller för den delen om det är för enkelt och eleven saknar utmaningar.

Jag ser detta när jag är ute på skolorna i Örebro. Klasserna är stora och elevernas spann av kunskap (skillnaden mellan den som klarar minst och mest) är stor och komplex. På vissa skolor är också antalet elever i behov av särskilt stöd oproportionerligt stor. Att vara fler pedagoger i klassen eller ha möjlighet att oftare dela på klassen skulle hjälpa mycket.

För Örebros del hoppas jag nu att pengar söks. Detta är viktigt eftersom Örebros Socialdemokrater envisas med att prioritera bort satsningar på skolan. Varje tillskott av resurser för Örebros elever är välkommet.

Barn som rör sig lär sig mer

Jag är övertygad om att barn i skolan behöver röra sig för att lära sig. Detta är bevisat i en långtidsstudie i Skåne det s.k. Bunkefloprojektet och jag vill att eleverna i Örebro, likt eleverna i Bunkeflo, ska få en timmes organiserad fysisk aktivitet varje skoldag.

Jag vill först testa detta på ett par skolor för att sedan permanenta en timmes fysisk aktivitet för eleverna i Örebros grundskolor. Jag anser att det är värt att utöka skoldagen för att få detta till stånd.

Under veckan har frågan aktualiserats i olika vinklar i lokal media. Radio Örebro rapporterar om elever som riskerar att få fysiska besvär av idogt användande av datorer och Ipads. På NA:s ledarsida skriver idag Dennis Thunell Karabegovic om sin, och många andra elevers, ångest inför skolidrotten.

Nu var det länge sedan jag var på en jumpalektion så jag vet inte riktigt hur sann analysen är att idrottsämnet behöver renoveras. Vad jag dock vet är att idrottsämnet många gånger är styvmoderligt behandlat på skolan. Är det något extra som ska göras under skoldagen så är det enkelt att det inkräktar på just idrottsämnet. Jag tror att idrottsämnet behöver uppgraderas och få en status lika viktig som matte och svenska. Jag håller med Dennis i hans oro i och kring idrottslektionerna. Mer kan göras för att elever ska känna sig bekväma och trygga i omklädningsrum och på idrottslektionerna

Mer rörelse i skolan är än viktigare nu när datorer används både på fritid och i skolan. Det är allt för många barn och unga som sitter alldeles för mycket stilla. Elever måste få kunskap om varför det är viktigt att röra på sig och de måste få testa på många olika sätt att röra på sig. Här tror jag att mer kan göras både på fritids och i skolan genom samarbete med idrottsrörelsen.