Idag fick jag i posten en granskningsrapport från revisionsbyrån PWC som har tittat på hur Örebros skolor arbetar mot kränkningar och diskriminering. Kritiken är hård och det framgår att ingen av 10 granskade skolor i Örebro konsekvent utreder kränkande behandling på rätt sätt. Detta är skrämmande!
Trots att det av delegationsordningen klart framgår att det är rektor eller biträdande rektor som ska utreda kränkande behandling följer inte skolorna denna. Följden blir att strukturerat arbete mot mobbning och kränkande behandling försvåras.
Varje barn som utsätts för våld eller kränkningar är ett misslyckande för skolan. Det duger inte att peka ut enskilda elever som skyldiga, om det uppkommer mobbning finns ett systemfel på skolan. Att vi har rutiner som inte följs visar på ett svagt ledarskap och det måste S-majoriteten och Kommunalråd Thomas Esbjörnsson ta ansvar för!
Inte i en enda av skolorna har personalen en tydlig anmälningsplikt gällande mobbning. Det visar sig också att anmälningsfrekvensen mellan de olika nämnderna skiljer sig stort. En nämnd har inte rapporterat någon kränkande behandling alls, men när vi pratar med föräldrar stämmer inte det.
Barn ska få kunskap i skolan, inte en klump i magen. Vi vill att våra skolor ska vara en trygg plats för alla elever. Vi vill först styra upp de rutiner vi redan har, men också satsa på en samordnare mot mobbning och mindre klasser. Vi tror att det kan göra våra skolor trygga.
fredag 30 november 2012
onsdag 28 november 2012
Svensk ranking = kommunalt ansvar
Dagens ledare i SvD kommenterar ännu en dålig ranking för svensk skola. Det är The Learning Curve 2012 som rankar världens bästa skolsystem och vi hamnar på 21:a plats.
Rapporten tar bl.a hänsyn till hur många som tar en examen och då är det den stora andelen som har hoppat av gymnasiet som ställer till det för Sveriges placering.
Mycket är på gång i svensk skola. Vi har nya läroplaner, en ny gymnasieskola som startade 2011 och en ny lärarutbildning. Så, på sikt vänder säkert trenden. Men, jag vill påpeka vikten av att vi lokalt i varje kommun tar ett starkare grepp om vår skola. Detta påpekar rapportförfattarna – utbildning sker lokalt och måste utvecklas lokalt. Politiker i varje kommun måste påtala att skolan är viktig, formulera mål, avsätta resurser och ge förutsättningar för varje skola att utvecklas.
Vi måste lyfta de goda exemplen som finns, prata väl om dessa och vi måste, på varje skola, i större omfattning göra det som forskningen säger fungerar beträffande inlärning.
Igår lyssnade jag på Finansminister Anders Borg som pratade om det ekonomiska läget. Sverige har en stark ekonomi vilket ger oss utrymme att agera – detta är viktigt eftersom omvärlden så starkt påverkar oss. Vi lever i en tuff konkurrens och om vi ska överleva på sikt måste skolan klara sitt uppdrag! Anders Borg är påtagligt oroad över resultaten i svensk skola.
Hur vi klarar skolan har stor betydelse för hur vi kommer att klara välfärden framöver. Därför är det så viktigt att skolans huvudman, = vi kommunpolitiker, inser vårt ansvar. Inser vilka signarer vi skickar genom de resurser vi tilldelar skolan, de mål vi sätter upp och hur vi pratar om skolan.
I Örebro nöjer sig exempelvis S-majoriteten med att 80% av eleverna ska klara skolan mål i alla ämnen. För mig skickar det signalen att det är helt OK att 20% misslyckas - Med den inställningen klarar vi varken att klättra i rankinglistor eller att finansiera välfärden framöver!
Rapporten tar bl.a hänsyn till hur många som tar en examen och då är det den stora andelen som har hoppat av gymnasiet som ställer till det för Sveriges placering.
Mycket är på gång i svensk skola. Vi har nya läroplaner, en ny gymnasieskola som startade 2011 och en ny lärarutbildning. Så, på sikt vänder säkert trenden. Men, jag vill påpeka vikten av att vi lokalt i varje kommun tar ett starkare grepp om vår skola. Detta påpekar rapportförfattarna – utbildning sker lokalt och måste utvecklas lokalt. Politiker i varje kommun måste påtala att skolan är viktig, formulera mål, avsätta resurser och ge förutsättningar för varje skola att utvecklas.
Vi måste lyfta de goda exemplen som finns, prata väl om dessa och vi måste, på varje skola, i större omfattning göra det som forskningen säger fungerar beträffande inlärning.
Igår lyssnade jag på Finansminister Anders Borg som pratade om det ekonomiska läget. Sverige har en stark ekonomi vilket ger oss utrymme att agera – detta är viktigt eftersom omvärlden så starkt påverkar oss. Vi lever i en tuff konkurrens och om vi ska överleva på sikt måste skolan klara sitt uppdrag! Anders Borg är påtagligt oroad över resultaten i svensk skola.
Hur vi klarar skolan har stor betydelse för hur vi kommer att klara välfärden framöver. Därför är det så viktigt att skolans huvudman, = vi kommunpolitiker, inser vårt ansvar. Inser vilka signarer vi skickar genom de resurser vi tilldelar skolan, de mål vi sätter upp och hur vi pratar om skolan.
I Örebro nöjer sig exempelvis S-majoriteten med att 80% av eleverna ska klara skolan mål i alla ämnen. För mig skickar det signalen att det är helt OK att 20% misslyckas - Med den inställningen klarar vi varken att klättra i rankinglistor eller att finansiera välfärden framöver!
fredag 23 november 2012
S bör ta ansvar för skolan i Örebro!
I dagens NA svarar jag, tillsammans med Anders Åhrlin, på Socialdemokraternas debattartikel om läxhjälp i skolan.
Den som bär väljarnas förtroende bör ta ansvar för sin politik. Det är därför oroande att Lena Baastad och Thomas Esbjörnsson hellre pekar finger mot regeringen än motiverar de nedskärningar om 30 miljoner som drabbat Örebros skolor. Den läxhjälp som Örebros elever ska erbjudas är dessutom lagstadgad och något som Nya moderaterna självklart är för. Det vi är emot är de nedskärningarna i välfärden som S-majoriteten genomfört under 2012.
Under året har Örebros skolor drabbats hårt av nedskärningar. Vi har sett Örebros bästa gymnasieskola bli nedlagd, skolorna har förbjudits att nyanställa och barn har fått behålla gamla böcker eftersom nya inte får köpas in. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Örebro på en föga smickrande 246:e plats vad gäller resurser till skolan. Den socialdemokratiska majoriteten har inte högre ambitioner än att 4 av 5 elever ska få godkänt i alla ämnen, och inte ens det målet når de. Det är följden av en politik där skolan pekats ut som den som ska betala när pengarna gått åt till betong och en dyr och stor politisk organisation.
För oss är skolan den spjutspets som bygger ett samhälle som håller ihop. En allmän och bra skola ger alla barn samma chans att lyckas. Det är en skola där klasserna är tillräckligt små för att alla elever ska kunna stimuleras, och framförallt, en skola där elever får den hjälp de behöver. Vi vill att alla barn ska känna sig trygga i skolan, och satsar därför på att motverka mobbning. Det är också viktigt att barn äter ordentligt, och inte hoppar över lunchen i skolan. En tydlig vuxennärvaro i matsalen, där lärarna äter sida vid sida med sina elever är ett sätt att skapa en lugn och trevlig måltidupplevelse. Allt som allt satsar vi 30 miljoner mer än den socialdemokratiska majoriteten för att göra våra skolor bättre, tryggare och mer rättvisa.
Att förbjuda föräldrar att använda RUT för att skaffa hjälp med läxläsningen bygger inte en bättre skola. Det ger inga fördelar till elever från studieovana hem och skapar därför inte en mer rättvis skola. Skolan kan bara bli bättre med tydligare krav, mer trygghet och mindre klasser, men då behövs resurser.
Örebro behöver ett ledande parti som tar ansvar för utvecklingen i våra skolor. Det gör vi genom att skydda skolan från nedskärningar, inte genom att skylla ifrån sig. Det är tydligt att Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.
Den som bär väljarnas förtroende bör ta ansvar för sin politik. Det är därför oroande att Lena Baastad och Thomas Esbjörnsson hellre pekar finger mot regeringen än motiverar de nedskärningar om 30 miljoner som drabbat Örebros skolor. Den läxhjälp som Örebros elever ska erbjudas är dessutom lagstadgad och något som Nya moderaterna självklart är för. Det vi är emot är de nedskärningarna i välfärden som S-majoriteten genomfört under 2012.
Under året har Örebros skolor drabbats hårt av nedskärningar. Vi har sett Örebros bästa gymnasieskola bli nedlagd, skolorna har förbjudits att nyanställa och barn har fått behålla gamla böcker eftersom nya inte får köpas in. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Örebro på en föga smickrande 246:e plats vad gäller resurser till skolan. Den socialdemokratiska majoriteten har inte högre ambitioner än att 4 av 5 elever ska få godkänt i alla ämnen, och inte ens det målet når de. Det är följden av en politik där skolan pekats ut som den som ska betala när pengarna gått åt till betong och en dyr och stor politisk organisation.
För oss är skolan den spjutspets som bygger ett samhälle som håller ihop. En allmän och bra skola ger alla barn samma chans att lyckas. Det är en skola där klasserna är tillräckligt små för att alla elever ska kunna stimuleras, och framförallt, en skola där elever får den hjälp de behöver. Vi vill att alla barn ska känna sig trygga i skolan, och satsar därför på att motverka mobbning. Det är också viktigt att barn äter ordentligt, och inte hoppar över lunchen i skolan. En tydlig vuxennärvaro i matsalen, där lärarna äter sida vid sida med sina elever är ett sätt att skapa en lugn och trevlig måltidupplevelse. Allt som allt satsar vi 30 miljoner mer än den socialdemokratiska majoriteten för att göra våra skolor bättre, tryggare och mer rättvisa.
Att förbjuda föräldrar att använda RUT för att skaffa hjälp med läxläsningen bygger inte en bättre skola. Det ger inga fördelar till elever från studieovana hem och skapar därför inte en mer rättvis skola. Skolan kan bara bli bättre med tydligare krav, mer trygghet och mindre klasser, men då behövs resurser.
Örebro behöver ett ledande parti som tar ansvar för utvecklingen i våra skolor. Det gör vi genom att skydda skolan från nedskärningar, inte genom att skylla ifrån sig. Det är tydligt att Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.
onsdag 21 november 2012
Avgiften blir kvar för lärare som äter med eleverna!
På dagens kommunfullmäktige diskuterades min motion om pedagogisk lunch. Det jag vill är att kommunen tar bort avgiften på 20 kr som personalen i våra skolor får betala när de äter pedagogisk lunch med eleverna. Till detta säger majoriteten nej!
Grunden är att jag tycker att det är fel att personal i våra skolor ska få betala för att arbeta - FP, MP, V och SD höll med mig om detta!
Lika viktigt som att skolmaten är näringsriktig är det att skapa en bra situation i matsalen. Eleverna behöver äta för att klara sin skoldag – det är viktigt med en bra frukost och en bra lunch.
För att ta upp näringen i maten behöver man känna trygghet och undvika stress. Jag är övertygad om att vuxna som sitter vid borden och äter tillsammans med barnen gör att det blir lugnt och tryggt i matsalen. Jag tycker att personal som skapar denna matro utför ett arbete.
Att det är en stökig miljö beskriver eleverna i den uppföljning av pedagogisk lunch som har genomförts och eleverna påpekar också att det är trevligt att sitta och prata med vuxna vid lunchen.
Skollunchen är ett bra tillfälle för personalen att skapa en annan relation med eleverna. Då kan andra saker diskuteras och då kan sidor hos elever upptäckas som inte kommer fram under lektionstid. Ja, vi vet alla hur trevligt man kan ha när man äter.
Jag har träffat många föräldrar som upplever en oro för att deras barn inte äter ordentligt i skolan. De som jag har pratat med menar att situationen har blivit sämre sedan avgiften infördes och att färre vuxna nu äter i matsalen. Undersökningen visar just på detta - färre vuxna äter skolmaten och att detta lett till oro kring borden och en hög ljudnivå i våra matsalar.
I svaret på motionen förs ett resonemang om skollunchens betydelse och att mycket runt den spelar roll. Jag håller med om det mesta och det är bra att skolledare ska titta på helheten kring skolmåltiden. Det är bra om vi bättre kan planera för maten, lägga in skollunchen som en del av skoldagen och ta tillvara på den kunskap som finns om hur detta kan göras.
I svaret står det också att varje skola ska ges möjlighet att lösa frågan och undertonen är att om rektor vill så är det gratis. Jag vet att vissa skolor ”struntar” i avgiften och har avgiftsfri lunch för dem som äter tillsammans med eleverna. Men varför kan vi inte ha samma regler för all skolpersona i den här kommunen?!!
I diskussionen idag var alla överens om vikten av att skapa en bra situation kring skollunchen. Det som var stötestenen var just avgiften och till slut fick jag svar på varför den inte ska tas bort. Den S-märkta majoriteten i Örebro ser en inkomst! Att lärare tvingas betala för att arbeta bekymrar dem inte!
Radio Örebro
Grunden är att jag tycker att det är fel att personal i våra skolor ska få betala för att arbeta - FP, MP, V och SD höll med mig om detta!
Lika viktigt som att skolmaten är näringsriktig är det att skapa en bra situation i matsalen. Eleverna behöver äta för att klara sin skoldag – det är viktigt med en bra frukost och en bra lunch.
För att ta upp näringen i maten behöver man känna trygghet och undvika stress. Jag är övertygad om att vuxna som sitter vid borden och äter tillsammans med barnen gör att det blir lugnt och tryggt i matsalen. Jag tycker att personal som skapar denna matro utför ett arbete.
Att det är en stökig miljö beskriver eleverna i den uppföljning av pedagogisk lunch som har genomförts och eleverna påpekar också att det är trevligt att sitta och prata med vuxna vid lunchen.
Skollunchen är ett bra tillfälle för personalen att skapa en annan relation med eleverna. Då kan andra saker diskuteras och då kan sidor hos elever upptäckas som inte kommer fram under lektionstid. Ja, vi vet alla hur trevligt man kan ha när man äter.
Jag har träffat många föräldrar som upplever en oro för att deras barn inte äter ordentligt i skolan. De som jag har pratat med menar att situationen har blivit sämre sedan avgiften infördes och att färre vuxna nu äter i matsalen. Undersökningen visar just på detta - färre vuxna äter skolmaten och att detta lett till oro kring borden och en hög ljudnivå i våra matsalar.
I svaret på motionen förs ett resonemang om skollunchens betydelse och att mycket runt den spelar roll. Jag håller med om det mesta och det är bra att skolledare ska titta på helheten kring skolmåltiden. Det är bra om vi bättre kan planera för maten, lägga in skollunchen som en del av skoldagen och ta tillvara på den kunskap som finns om hur detta kan göras.
I svaret står det också att varje skola ska ges möjlighet att lösa frågan och undertonen är att om rektor vill så är det gratis. Jag vet att vissa skolor ”struntar” i avgiften och har avgiftsfri lunch för dem som äter tillsammans med eleverna. Men varför kan vi inte ha samma regler för all skolpersona i den här kommunen?!!
I diskussionen idag var alla överens om vikten av att skapa en bra situation kring skollunchen. Det som var stötestenen var just avgiften och till slut fick jag svar på varför den inte ska tas bort. Den S-märkta majoriteten i Örebro ser en inkomst! Att lärare tvingas betala för att arbeta bekymrar dem inte!
Radio Örebro
tisdag 20 november 2012
S lovar mer än de kan hålla - del 2
Tvärsnytt gjorde igår ett inslag om datorsatsningen i Örebros gymnasieskolor som inte blev av under 2012. (Jag skriver om detta i ett inlägg i september.) Flera elever vittnar i inslaget om sin besvikelse över att de datorer som lovats inte kommer…
Dennis Begic (S), ordförande i Gymnasienämnden säger att kommunens tjänstemän inte hunnit med – Nej de hann inte med men kanske det inte är så lätt när framförhållningen är lika med noll och pengar inte avsätts!
Jag förordar en modern skola där elever och lärare har verktyg för att använda all den pedagogik som finns idag. Jag förordar datorer för varje elev men jag inser att lärarna först måste ha kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen.
Alltså måste lärarna ha datorer först – lära sig fördelarna med att använda dessa och sedan ska eleverna få var sin dator. Detta tar tid. Detta måste avsättas resurser till. Detta är på G men var i ursprungsförslaget inte beräknat.
Den kommunala skolan måste ligga i framkant vad gäller att ta till sig ny forskning och pedagogik. Att använda datorer i undervisningen är idag en självklarhet för många menad en del pedagoger måste ges en chans att komma i kapp. Dessutom måste kommunen se till att all media och teknik i skollokalerna finns och fungerar (sladdar ska dras och en mängd apparater ska vara på plats).
Det är enkelt att, som S gjorde inför 2012, i ett stycke i en budget skriva att alla elever ska ha en dator. Att gå ut och lova datorer till alla ettor på gymnasiet var också enkelt. Att genomföra det hela var dessvärre inte så enkelt – Det är ett stort projekt som tjänstemännen aldrig hade en rimlig chans att klara. Att som S nu gör skylla ifrån sig är också enkelt….
Dennis Begic (S), ordförande i Gymnasienämnden säger att kommunens tjänstemän inte hunnit med – Nej de hann inte med men kanske det inte är så lätt när framförhållningen är lika med noll och pengar inte avsätts!
Jag förordar en modern skola där elever och lärare har verktyg för att använda all den pedagogik som finns idag. Jag förordar datorer för varje elev men jag inser att lärarna först måste ha kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen.
Alltså måste lärarna ha datorer först – lära sig fördelarna med att använda dessa och sedan ska eleverna få var sin dator. Detta tar tid. Detta måste avsättas resurser till. Detta är på G men var i ursprungsförslaget inte beräknat.
Den kommunala skolan måste ligga i framkant vad gäller att ta till sig ny forskning och pedagogik. Att använda datorer i undervisningen är idag en självklarhet för många menad en del pedagoger måste ges en chans att komma i kapp. Dessutom måste kommunen se till att all media och teknik i skollokalerna finns och fungerar (sladdar ska dras och en mängd apparater ska vara på plats).
Det är enkelt att, som S gjorde inför 2012, i ett stycke i en budget skriva att alla elever ska ha en dator. Att gå ut och lova datorer till alla ettor på gymnasiet var också enkelt. Att genomföra det hela var dessvärre inte så enkelt – Det är ett stort projekt som tjänstemännen aldrig hade en rimlig chans att klara. Att som S nu gör skylla ifrån sig är också enkelt….
torsdag 15 november 2012
Örebros skolor behöver mer resurser
I Lärarförbundets rankning hamnar Örebros skolor på plats 156 av 290 kommuner. När det gäller resurstilldelningen till skolan är platsen 244 av 290. Inga placeringar att vara speciellt stolt över… Trots detta vägrar den socialdemokratiska majoriteten ta tillbaks de nedskärningar på 30 miljoner som genomförts under 2012.
I socialdemokraternas Örebro finns det pengar till allt utom välfärden. Skolan får spara medan Björn Sundin planerar stora elithallar i Hjärstaskogen. Av Sveriges 290 kommuner lägger 244 mer pengar per elev på skolan. Detta är anmärkningsvärt och pekar tydligt på att Örebro behöver ett nytt välfärdsparti.
I vår budget för 2012 sa vi nej till socialdemokraternas nedskärningar om 30 miljoner på skolan. Inför 2013 vill vi skjuta till 50 miljoner till välfärden, varav 30 miljoner till skolan, men socialdemokraterna vill hellre satsa på betong.
Vi moderater vill bygga en bra förskola och en rättvis skola i Örebro. Pengar är inte allt, men om vi vill ha mindre klasser och återinföra pedagogisk lunch behövs det resurser. Vi vill också satsa på ett effektivt anti-mobbningsarbete och införa en rätt till 30 timmars förskola.
NA, Radio Örebro
onsdag 14 november 2012
Trygg skola
Alla har säkert läst om nioåriga Anna i Göteborg som blev bortrövad och om skolan fadäs att inte meddela hennes föräldrar att hon saknades i skolan. Nu pratas det från regeringshåll om lagskärpning. Att lagstifta är kanske att ta i men att föräldrar per omgående meddelas om deras barn inte kommer till skolan eller lektionen är rimligt.
Varje skola bör ha som rutin att meddela föräldrar så fort en elev, som inte meddelat sig, är frånvarande. Detta är främst en trygghetsfråga men också ett sätt att få ner skolket.
Föräldrar ska tryggt kunna släppa iväg sina barn till skolan. Trygghet är att veta att barnen tas omhand av professionell personal som lär eleverna det de har rätt till. Trygghet är att veta att varje barn behandlas väl av personalen på skolan och av andra elever. Trygghet är att veta att man som förälder omgående får veta när något utöver det vanliga händer.
Med dagens teknik behöver inte kommunikation med föräldrar om frånvaro innebära en stor arbetsbelastning - Med datorns hjälp kan ett sms snabbt skickas iväg. Skolan måste hålla koll på vilka elever som är på plats och meddela föräldrar om de elever som inte är där. Alla skolor bör, efter händelsen med Anna, se till att dessa rutiner är på plats.
Varje skola bör ha som rutin att meddela föräldrar så fort en elev, som inte meddelat sig, är frånvarande. Detta är främst en trygghetsfråga men också ett sätt att få ner skolket.
Föräldrar ska tryggt kunna släppa iväg sina barn till skolan. Trygghet är att veta att barnen tas omhand av professionell personal som lär eleverna det de har rätt till. Trygghet är att veta att varje barn behandlas väl av personalen på skolan och av andra elever. Trygghet är att veta att man som förälder omgående får veta när något utöver det vanliga händer.
Med dagens teknik behöver inte kommunikation med föräldrar om frånvaro innebära en stor arbetsbelastning - Med datorns hjälp kan ett sms snabbt skickas iväg. Skolan måste hålla koll på vilka elever som är på plats och meddela föräldrar om de elever som inte är där. Alla skolor bör, efter händelsen med Anna, se till att dessa rutiner är på plats.
tisdag 13 november 2012
Ja till ombyggnad av konserthuset
På dagens sammanträde med Kommunstyrelsen i Örebro var ärendet om ombyggnad av konserthus och bygge av kulturcentrum uppe. Jag gillar kultur och visst skulle det vara bra med ett nytt center där olika kulturverksamheter kan samlas. Men har vi råd? Jag anser inte det.
Att renovera konserthuset kostar ungefär 85 miljoner, till detta säger vi moderater ja. Vi behöver förbättra akustiken och arbetsmiljön och huset behöver moderniseras så att verksamheten kan utvecklas.
Att bygga ett kulturcentrum kostar säkert minst 500 miljoner (bara att utreda kostar 800 tusen), till detta säger vi nej.
I förra veckan fick jag ta del av Örebroelevernas resultat för våren 2012 – för att sammanfatta så finns det en hel del kvar att göra! Är det försvarbart att satsa massor med miljoner på ett nytt kulturcentrum när andelen elever i årskurs nio som har nått målen i alla ämnen ligger på 79,4%? Är det försvarbart när 25% av eleverna i årskurs sex inte uppnår målen i alla ämnen?
Visst kan man säga att kulturen främjar människor och kan göra att eleverna på ett bättre sätt uppnår sina mål i skolan. Men, det är ju inte riktigt så att kulturen inte finns i Örebro idag. Vi har massor med kultur, körer, musik, dans, orkestrar, konst och teatrar.
Visst kanske ett kulturcentrum gör att fler kommer i kontakt med kultur och att synergier kan uppstå. Men det kostar för mycket. Vi måste kunna göra annat för att göra kulturen tillgänglig för fler.
För oss moderater är det viktigt att välfärden kommer först. Vi kan inte in absurdum göra kommunala satsningar på skrytbyggen, ex Kulturcentrum och Bollhallar, när vi inte klarar välfärden.
Att renovera konserthuset kostar ungefär 85 miljoner, till detta säger vi moderater ja. Vi behöver förbättra akustiken och arbetsmiljön och huset behöver moderniseras så att verksamheten kan utvecklas.
Att bygga ett kulturcentrum kostar säkert minst 500 miljoner (bara att utreda kostar 800 tusen), till detta säger vi nej.
I förra veckan fick jag ta del av Örebroelevernas resultat för våren 2012 – för att sammanfatta så finns det en hel del kvar att göra! Är det försvarbart att satsa massor med miljoner på ett nytt kulturcentrum när andelen elever i årskurs nio som har nått målen i alla ämnen ligger på 79,4%? Är det försvarbart när 25% av eleverna i årskurs sex inte uppnår målen i alla ämnen?
Visst kan man säga att kulturen främjar människor och kan göra att eleverna på ett bättre sätt uppnår sina mål i skolan. Men, det är ju inte riktigt så att kulturen inte finns i Örebro idag. Vi har massor med kultur, körer, musik, dans, orkestrar, konst och teatrar.
Visst kanske ett kulturcentrum gör att fler kommer i kontakt med kultur och att synergier kan uppstå. Men det kostar för mycket. Vi måste kunna göra annat för att göra kulturen tillgänglig för fler.
För oss moderater är det viktigt att välfärden kommer först. Vi kan inte in absurdum göra kommunala satsningar på skrytbyggen, ex Kulturcentrum och Bollhallar, när vi inte klarar välfärden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)