Satsa på lärarna!

I april var Catharina Tjernbergs klar med sin forskning om hur man lyckas med läs- och skrivinlärning. Den främsta framgångsfaktorn är en skicklig lärare som kan knyta ihop sina teoretiska kunskaper med sina praktiska erfarenheter och omvandla det till handling i klassrummet.

Detta är intressant – Allt kokar ner till en bra lärare!

Studien visar bl.a. att duktiga lärare har lärt sig av andra erfarna pedagoger. Detta måste vi ta fasta på. Ge tid pedagogiska diskussioner på varje skola! Se till att bygga bra lärarlag som tillsammans jobbar med den viktiga uppgiften att alla elever ska klarar minst godkänt. Ta vara på erfarna pedagogers kompetens och låt dem handleda nya lärare.

Att hjälpas åt i klassrummet, spegla varandra och ha en levande pedagogisk utveckling på skolan tror jag är saker som fungerar. För att detta ska fungera krävs ett tryggt klimat i lärargruppen, en stor portion mod och en tillit till varandra.

Ledarskapet är viktigt. En bra rektor tar sin uppgift som pedagogisk ledare på allvar och formar sina lärarlag på skolan. Vi politiker har här uppgiften att ge förutsättningar för det. Vi måste se till att vi i kommunen har ett tänk kring vilken sorts rektorer vi vill ha och vi måste ge rätt resurser till skolan.

För mig är det viktigt att vi har förtroende och höga förväntningar på att varje rektor kan utveckla sin skola. 

 

Politik är att prioritera

Så kom då beskedet om ny placering av sossarnas elithall. Nu skövlar man inte skogen, till allas vår glädje, men likväl bygger man en elithall och andra behov får stå åt sidan…

Jag gillar idrott och jag tycker att bra förutsättningar ska finnas för detta MEN det finns annat som vi just nu behöver lägga pengarna på. Vi behöver rusta upp våra skolor och förskolor.

Som politiker måste man prioritera det som är viktigast. S väljer elithall, jag skulle ha valt skolan.  Vi moderater har lagt konkreta förslag om 30 miljoner till renovering av våra skolor som S sagt nej till. Jag ser nämligen hellre att våra barn har en värdig miljö varje dag. När vi har rustat våra skolor och förskolor kan vi investera i elithallar.

Radio Örebro, NA

Alliansen är bäst på skola

Kunskap, trygghet och rättvisa – det är så vi vill att den svenska skolan ska beskrivas. Därför har Alliansen genomfört en historisk reform av skolan.

En allmän förskola har införts från tre års ålder, gymnasieskolan har delats upp i en studieförberedande och en yrkesförberedande. Vi arbetar för att stärka skolan och öka likvärdigheten så att ingen elev ska gå osedd. En ny skollag har införts, betygssystemet har fått fler steg, betyg ges från åk 6 och skolan har fått tidigare nationella prov.

Skolan ska ge våra barn den bästa starten i livet och för detta har stat och kommun ett delat ansvar. Reformerna måste få sin tid att komma på plats och för detta har nu vi ute i kommunerna ett stort ansvar. Inget fungerar om inte vi kommunpolitiker inser allvaret och tar vårt skoluppdrag högt upp på agendan i varje kommun. Om detta skrev Stockhaus och Alam i förra numret av Dagens Samhälle.

 

Med tanke på en gångna veckans oroligheter i våra städers ytterområden är det långsiktiga arbetet med att ha en skola som klarar sitt uppdrag viktigt. Vi måste klarar skolan för att klara jobben och utanförskapet. Om detta skrev Peter Wolodarski i söndags.

Runt om i Sverige ser det olika ut men tydligt är att Alliansmärkta kommuner på ett bättre sätt ha tar sig an skoluppdraget.

I tidningen Fokus rankning är 9 av 10 högst rankade kommuner Alliansledda. Dessutom visar en undersökning i Dagens Samhälle att 82 % av de 50 bästa skolkommunerna styrs av Alliansen, i de sämsta styrs 72 % av S eller V.

Resultatet är tydligt. Moderaterna och Alliansen är bäst på att skapa en modern skola för alla.

Angående trygghet i skolan

Under flera dagar har NA skrivit om mobbning och otrygghet på Glanshammars skola och i dagens tidning skrivs om en konsult som ska skapa ordning på skolan. Dagens ledare tar också upp ämnet och manar på snabba åtgärder. Jag håller med. Varje dag som går är en dag för mycket.

Alla elever och föräldrar har rätt att kräva en värdig miljö för eleverna på varje skola. En arbetsmiljö utan mobbing och kränkningar. Detta är skolans ansvar och det är rektorn som ska leda arbetet.

Att det har varit oroligt i Glanshammars skola är vi många som vet och vi moderater har vid flera tillfällen i Skolnämnd nordost lyft frågan och bett om redovisningar. Jag vet att dessa frågor tar tid och att åtgärder sats in på skolan men jag vet också att Örebros politiska ledning är otydlig i dessa frågor.

I majoritetens måldokument är målet att 80% av eleverna i Örebros skolor ska känna sig trygga. Detta innebär att de säger OK till att 20% känner sig otrygga. För mig är detta helt oacceptabelt! För mig finns bara ett mål – Alla elever i Örebros skolor ska känna sig trygga.

I Örebro finns det trygghetsplaner på varenda skola men jag undrar hur de används. Större fokus, tid och resurser måste läggas på värdegrundsarbetet och att ha tydliga handlingsplaner när kränkningar sker. Varje vuxen på varje skola ska involveras, varje vuxen på varje skola ska veta och känna sitt ansvar, varje vuxen på varje skola ska veta vad de ska göra när något händer och de ska agera omedelbart. Det är rektorns ansvar att se till att trygghetsarbetet fungerar och den politiska ledningen ska vara tydlig med att inga kränkningar accepteras i Örebros skolor.

Jag har träffat elever som säger att vuxna väljer att inte se. Jag har mött föräldrar som får kämpa för att skolan ska uppmärksamma och agera mot mobbning. Elever uttrycker att många rastvakter hellre pratar med varandra än engagerar sig i eleverna. Jag har mött elever som säger att de inte vågar stå upp för en mobbad kamrat i ängslan över att själva bli nästa offer. Detta händer i Örebro idag.

Visst kan det vara bra med konsulter för att få igång arbetet men varje rektor på varje skola måste förstå att värdegrundsarbetet jobbar vi med varje dag och under hela dagen. Varje elev ska veta vad som gäller på skolan, vilka beteenden som inte är OK och hur man ska bete sig mot varandra. Elever och föräldrar ska veta att skolan snabbt reagerar och agerar när något händer.

Grundskolan är viktigare än gasbolag

På dagens möte med Kommunstyrelsen togs beslutet om ännu ett kommunalt bolag i Örebro och åter igen är det tillsammans med en annan kommun. Nu handlar det om att Örebro ska producera biogas tillsammans med Karlskoga Kommun – Till detta säger vi moderater nej.

Kommunala bolag har en viktig roll att spela i Örebros utveckling. Det kan handla om att ge människor möjlighet att bo och verka i Örebro eller att marknadsföra vår kommun.

Vi ställer oss dock tveksamma till hur Örebro blir en bättre kommun att bo i när vi satsar 26 miljoner i ett gasbolag i Karlskoga. Produktion av bränsle, även förnybart sådant, är en del av en global och fungerande marknad. Jag tycker inte att vår kommun har på den marknaden att göra!

S menar att vi måste äga och producera för att säkra tillgången till biogas. Jag gillar biogas och jag tycker det är det viktigt att kommunen och Örebroarna har tillgång till och använder biogas men jag är övertygad om att detta kan ske genom att vi skriver kontrakt med biogasproducenter. För mig är det t.o.m. helt OK att köpa biogas från Karlskoga kommun. Men, i min värld är detta inte likställt med att gå in som ägare i bolaget.

För varje kommunalt bolag som ska bildas måste man fundera på om det ingår i uppdraget vi fått av våra väljare. Vi moderater är övertygade om att Örebroarna hellre vill att kommunen möter skolans utmaningar än ger sig in i bränslebranschen.

Valfrihet är bra för svensk skola

På dagens NA debatt svarar jag på Ingemar Berglunds artikel, från den 13/5, där han vill ta bort det fria skolvalet.

Skolan är den spjutspets som bygger ett samhälle som håller ihop. Det är genom att ha en bra skola vi utjämnar livschanser och ger alla barn samma chans i livet. Moderaterna i Örebro har därför valt att satsa 30 miljoner mer i årets budget än den styrande socialdemokratiska majoriteten. Vi sade också nej till de nedskärningar som rullades ut under fjolåret.

I en tid med nedlagda skolor, köpstopp och anställningsstopp är det naturligt att vi får en diskussion om hur resurserna fördelas. Det man glömmer bort då är att eftersom inga barn är lika så passar inte all pedagogik alla barn. Vi tror att det är föräldrarna som bäst vet vilken skola som passar deras barn, inte kommunen. Därför vänder jag mig emot Ingemar Berglunds resonemang som innebär att gå tillbaks till tiden med anvisningsområden och ett offentligt monopol på skolverksamhet.

Vi är inte heller överens med den socialdemokratiska majoriteten som bara vill tillåta friskolor där det finns brist på skolplatser. Socialdemokraterna vill också ge en kommun rätt att stoppa etableringen av en friskola. Här har den socialdemokratiska majoriteten i Örebro drivit en hård linje. Med hänvisning till elevutvecklingen ser man exempelvis inte plats för några nya gymnasieskolor under den här eller nästkommande mandatperiod.

Den restriktiva skolpolitiken är nödvändig för att genomdriva den nedskärningspolitik som präglar socialdemokraterna i Örebro. När alltmer ska byggas allt större måste välfärden betala för betongen. Det säger vi moderater nej till.

Vi står för konsekvenserna av våra beslut. Samhällsbyggnadsområdet kommer att få mindre resurser. De öronmärkta satsningar som vi vill göra har fokus på trygghet. Vi vill också minska den politiska administrationen ganska drastiskt. Det är prioriteringar som måste göras för att rädda välfärden.

Moderaterna vill stärka valfriheten. Vi tror att ju fler seriösa aktörer som vill bidra till att bredda och förnya vår skola desto bättre. Föräldrar vet bäst vilken skola och vilken pedagogik som fungerar för deras barn. Moderaterna tror också på en stark kommunal skola. Vi vill att Örebros skolor ska vara konkurrenskraftiga mot friskolorna. Örebros skolor ska ha mindre klasser, tydligare vuxennärvaro och ett mer strukturerat anti-mobbningsarbete än någon annan.

Jag har träffat hundratals lärare och annan personal i våra skolor. Det engagemang de visar för sina elever och sitt jobb är nästan lika imponerande som deras kompetens. Med rätt resurser och rätt prioriteringar kan Örebro kommuns skolor stå sig väl i konkurrensen med friskolorna.

Men då krävs ett ledarskap och en politisk ledning som tycker att varje barns rätt att kunna lyckas i livet är viktigare än elithallar. Skolan är välfärdens allra innersta kärna. Örebro behöver ett nytt välfärdsparti. 

Nationella prov

I vår strävan efter att lärare ska tillåtas att vara just lärare har vi moderater i en motion till Kommunfullmäktige föreslagit att Örebro Kommun ska utreda förutsättningarna för att rätta de nationella proven centralt i kommunen.

När jag pratar med lärare i Örebro är det omfattningen av de administrativa uppgifterna som ständigt kommer upp och som de är negativa till. Lärare vill undervisa, möta sina elever och inte sitta med administrativa uppgifter!  

Vi behöver hjälpas åt med att hitta nya vägar för att minska den administrativa delen i lärarnas vardag. Här måste varje skola, varje lärarlag och vi politiker lägga förslag.

Jag för därför fram förslaget är att införa central rättning av de nationella proven i Örebro Kommun. Jag gör det för att tiden som lärarna lägger på att rätta dessa prov är omfattande och får till följd att värdefull undervisningstid går förlorad. Skulle en central rättning av proven införas skulle lärares tid för mötet med eleverna öka.

En ytterligare positiv aspekt av detta är ökade förutsättningar för en likvärdig bedömning av proven. Detta är viktigt då de nationella proven utgör en betydande del av underlaget för betygssättningen av våra elever. Rättningen av dessa prov måste därför vara likvärdig, samt hålla en hög kvalité som stämmer överens med kursplanernas mål och kunskapskrav.

När Skolinspektionen 2010 och 2011 genomförde en omrättning av de nationella proven fann de tyvärr att det systematiskt sker en överbetygssättning vid rättningen. Detta är ett stort problem  eftersom det leder till att ett stort antal elever får fel betyg, vilket i sin tur gör att hela syftet med de nationella proven försvinner.  Det är också ett problem eftersom att det kan leda till att man inte upptäcker elever som är i behov av särskilt stöd.
En central rättning av de nationella proven bör innebära både ökad tid till undervisning samt en mer likvärdig bedömning.

Dags att prioritera fritids

Idag lyfter SvD problemet med stora grupper på fritids. Reportaget beskriver situationen i Stockholm men när jag är ute på skolorna i Örebro talar fritidspersonal om samma problem i Örebro. Stora grupper och lite personal gör det svårt att bedriva en vettig verksamhet.

Vad som också är ett problem är att personalen på fritids sällan har tid att planera verksamheten. De som jag har träffat jobbar i skolan under dagen och de har absolut ingen tid för att förbereda vad som ska hända när skoldagen är slut och fritids ska börja.

Med dessa förutsättningar blir inte fritids så bra som fritids borde vara och tendensen är att familjerna så fort som det bara går väljer att låta barnen gå hem direkt efter skolan.

Jag är övertygad om att pedagogerna på fritids inte vill annat än att göra ett bra jobb, fixa med massor av intressanta aktiviteter och verkligen ge eleverna en meningsfull eftermiddag varje dag i veckan. Tyvärr är det få kommuner som prioriterar fritids och ger dem rätt förutsättningar.

Vad är våra barn värda?

På dagens möte med Programnämnd Barn och utbildning togs beslut om renovering och tillbyggnad av förskolan Körsbärsgården som ligger på väster i Örebro. Det förslag som är presenterat är enligt min mening inte optimalt och jag ville, tillsammans med oppositionen, därför ha ett omtag för att få fram ett bättre förslag. Men så blev det inte.

Nu kommer Körsbärsgården att byggas ut för att även rymma barnen från förskolan Violen som kommunen inte får varar kvar i – totalt blir det 100 barn fördelat på fem avdelningar. Det blir i slutändan säkert helt OK (nytt och fräscht) men som sagt inte optimalt… Det är enklare att få ändamålsenliga lokaler om man bygger ett helt nytt hus.

Kan vi inte bättre än att tränga ihop 100 barn i ett hus? Är det verkligen bra med 20 barn per avdelning? Blir det en lärande miljö? Finns det, med 20 barn i en grupp, möjlighet för pedagogerna att se varje barns behov? Går det att uppfylla det pedagogiska uppdraget som förskolan idag har?

Mitt svar på ovanstående frågor är nej. När jag är ute och pratar med personalen i förskolan så är det mindre grupper de efterfrågar. Idag snittar Örebro på 17,1 barn/grupp och personalen vill ner på 15-16 barn/grupp. Jag vill ner på max 15 barn per grupp.

För mig är förskolan viktig. Förskolan förbereder barnen för skolan och det är extremt viktigt att barnen där får möjlighet att utveckla sitt språk och andra färdigheter.

Jag är medveten om att vi har en begränsning i ekonomin och att minska antalet barn per grupp kommer att kosta pengar. Men, jag anser att det är en prioritering som vi måste göra – barnen är vår framtid.

Idag kan vi läsa om ännu en satsning på betong i socialdemokraternas Örebro, 9 miljoner till utbyggnad av Skebäcksbron - För mig rimmar det illa när vi i samma andetag tränger ihop 100 barn i en förskola.

Lokalt ansvar för skolan

Idag skriver Löfven m.fl. på DN debatt om svensk skola. Det är bra att S har vaknat i skolfrågan men frågan är vem om tar dem på allvar… Ett parti som raserade den svenska skolan och införde flumskolan påstår nu att Alliansregeringen inte tar sitt ansvar. Ja, man slutar inte att förvånas.

Massor av reformer har gjorts de senaste åren och dessa måste få tid att sätta sig. Jag anser att vi kommunpolitiker måste inse och ta vårt ansvar för att få ordning på skolan.

Igår kom flera rapporter som konstaterar att skillnaden mellan skolor i Sverige ökar. Detta är inte bra och till del är det fria skolvalet orsaken, men bara till del. Vi kan inte skylla på att vissa skolor drar till sig elever och vissa inte – Det är inte så enkelt. Alla skolor ska vara bra skolor och detta är ett kommunalt ansvar.

Per Thullberg, som har utrett när skolreformerna ska få effekt, sa igår bl.a. att vad läraren gör i klassrummet har stor betydelse. Visst är det så. Jag anser att lärarna är den största resursen vi har i skolan. En bra lärare kan fånga elevernas intresse, utmana, förklara på olika sätt och har förmågan att skapa en relation till eleverna. Ja, en bra lärare kan göra underverk.

Skolinspektionen skriver om vikten av kvalitetsarbete i skolan. De menar att skolan måste på ett nogsammare sätt anpassa undervisningen till varje elev och de pekar på rektorns ansvar.

Båda dessa synpunkter kokar ner till ledarskap. Det krävs kommunpolitiker som tar skolan på allvar, lyfter skolfrågorna och som säger att skolan är viktig. Det krävs kommunpolitiker som vågar ställa krav på skolledare och samtidigt ge dem frihet att ta ansvar för sina skolor. Det krävs modiga skolledare som tar rätt beslut på varje skola, formar sina lärarlag och ser till att rätt person är på rätt plats.

SvD NA