Tillgänglig skola o förskola

För mig är det viktigt att Örebro Kommun tillhandahåller en förskola, skola och fritidsverksamhet som är av hög kvalité. Viktigt är också att denna verksamhet är trygg och tillgänglig för alla familjer. Familjers möjlighet till arbete och försörjning bygger på att omsorgen för barnen garanteras och att kommunen som huvudman för omsorgen är tillmötesgående och flexibel i sitt bemötande.

För många familjer i Örebro är det svårt att planera sin egen arbetstid vilket får till följd att stora problem uppstår när skolor, förskolor och fritids hålls stängda.

Den senaste tiden har jag fått samtal från upprörda föräldrar som berättar om att förskolor stängs när personalen ska ha möten. Föräldrarna ställs då inför faktum och måste ordna sin omsorg på annat sätt. Det verkar också finnas något av en tradition att studiedagar i skolan förläggs i anslutning till lov. Självklart skapar även detta stora problem speciellt om barnen normalt inte går på fritids eller om även fritidsverksamheten är stängd, vilket förekommer…

Detta tillvägagångssätt förutsätter att varje familj har ett ordentligt nätverk av personer som kan rycka in när skolor och barnomsorg inte hålls öppna. För oss moderater är detta orimligt.

Därför föreslog jag idag att kommunen ska kartlägga i vilken utsträckning detta förekommer. Tanken är att steg två sedan ska bli att göra något åt det. Tyvärr ville S dra detta i långbänk. Beslutet blev att förvaltningen nu ska utreda innan vi kan börja kartlägga! Lite väl ineffektivt för min smak!

Equal pay day

Idag skriver jag tillsammans med Rose-Marie Frebrand och Annika Lyttbacka på NA:s debattsida om Equal pay day:

Idag den 12:e april uppmärksammas ”Lika lön-dagen” i en kampanj initierad av Europeiska Kommissionen. Datumet är valt för att påvisa det oskäliga och orättvisa lönegapet mellan kvinnor och män. Datumet symboliserar hur långt in i år 2011 som kvinnor måste arbeta för att tjäna vad män tjänade 2010.

Kvinnor i EU tjänar i genomsnitt 17,4 procent mindre än män. Sverige då? Vi har ju kommit långt i jämställdhetsarbetet… Eller? Sverige ligger löneskillnaden på 17,9 procent, Nästan som en dags arbete mer i veckan. Det är ett faktum att ju mer du jobbar desto mer tjänar du. När kvinnor arbetar deltid eller när de tar ansvar för små barn genom att gå ner i arbetstid ökar skillnaderna i lön mellan könen. Men tyvärr är det också en verklighet att kvinnor, trots samma arbete, i allt för hög utsträckning har lägre lön än sina manliga kollegor.

För oss är det viktigt att alla människor får möjlighet att välja utbildning och yrke efter det som passar dem och inte efter vad som förväntas av dem på grund av kön eller annat. Vi anser också att det är viktigt att människor med samma arbetsuppgifter får samma lön och att villkoren på arbetsmarknaden är jämställda.

Jämställdhet diskuteras ofta och det kan synas märkligt att debatten känns aktuellt i Sverige år 2011. Trots att vi bor i ett av de mest jämställda av länder kan man skrapa lite på ytan och enkelt få fram många exempel på hur män och kvinnor behandlas olika, hur olika grupper behandlas olika och hur svårt det är att bryta mönster.

Det börjar redan med de små barnen där vi av tradition klär barnen i olika färger beroende på kön och att vi sedan fortsätter i barnomsorgen och skolan där barn många gånger bemöts enligt traditionella könsmönster. Detta får i sin förlängning konsekvenser vid val av utbildning och yrke.

Vi måste se till att orättvisor rättas till på kort sikt men den stora insatsen måste göras i ett längre perspektiv för att jämställdhet ska uppstå. Arbetsgivare måste se till att lika lön ges för lika arbete. Föräldrar måste ta ett gemensamt ansvar för sina barn. Skolan måste ta sitt genusarbete på allvar. Samhället måste acceptera kvinnor och män som bryter mönster och inte diskriminera utifrån könsroller.

Kvinnor och män är olika, men att samma arbete värderas olika beroende av kön är för oss obegripligt. Ett modernt land som vårt måste se till individ och inte kön, vi måste se kompetensen i utförda arbetsuppgifter och betala för det.

Bra med satsning på döva

Idag har regeringens utredare Ann-Marie Begler överlämnat ett delbetänkande med förslag om förbättringar för döva och hörselskadade elever. Detta är bra och i Örebro ser vi konkreta exempel på att ett behov finns.

För mig är det självklart att en bra skola ska finnas för alla elever. I Örebro har vi riksintag på gymnasiet för döva/hörselskadade och där ser vi att många ungdomar har mycket dåliga kunskaper med sig från grundskolan. Detta är oacceptabelt.

Det som föreslås är att elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att läsa det i skolan vilket får till följd att barnen kan bo kvar hemma.

Man föreslår också att speciella satsningar ska göras för att höja resultaten och öka måluppfyllelsen bland dessa elever. Pengar ska satsas på kvalitetshöjande insatser, utbildning i teckenspråk för lärare och på att anpassa utbildningsmiljöerna till döva och hörselskadade.

Att ha ett handikapp är tufft, att dessutom mötas av en skola som inte kan ge en relevant undervisning är dubbelt så tufft. Det skapar ett utanförskap som inte är värdigt ett modernt samhälle.

S och fattigdomen

S-kvinnor i Örebro län skriver på NA debatt idag om nollvision för fattigdom. Jag tror att vi alla håller med, vem säger ja till fattigdom? Vem vill skapa ett ojämlikt samhälle och vem vill skapa ohälsa?

Det är konstigt att S inte går ut med förslag om stora skattehöjningar eftersom de anser att de sänkningar av skatten som Alliansregeringen har gjort skapa allt elände? Det är konstigt att S med sina fackföreningar i spetsen skyller Alliansregeringen för att system med deltid för alla kvinnor i offentlig sektor som de själva varit med och skapat?

Moderaterna i Örebro län har under en lång tid förordat heltid för alla i offentliganställda. Vi anser dessutom att kvinnor inom offentlig sektor ska få fler arbetsgivare att välja mellan medan S drar åt motsatt håll. Hur gynnar det kvinnors ekonomi att de endast har en arbetsgivare att välja på?

Att se över de systemen som vi betalar via skatten så att rätt personer får rätt bidrag och hjälp när hjälp behövs är något som socialdemokratiska regeringar borde ha gjort för många år sedan. Alliansregeringen har tagit tag i det som S vet var nödvändigt. Alliansregeringen har också mod att ändra i system när det visar sig behövas.

Att S skriker på jämlikhet och rättvisa efter att ha haft makten i Sverige under större delen av 1900-talet är för mig en gåta. Hur ska vi ha förtroende för att de ska klara det nu när det inte gjort det när de hade chansen?

Kvinnodag

Idag är det internationell kvinnodag och fettisdag vilka på olika sätt är värda att notera och fira. Jag är personligen inte speciellt mycket för att ha dagar för olika grupper, jag tycker att varje dag är en kvinnodag liksom jag varje dag kan uppmärksamma mina föräldrar. Men visst kan jag förstå att kvinnors sak för många människor är viktigt att ha en speciell dag för.

I SvD skriver idag Eva Cooper en intressant artikel om myten att kvinnor av tradition är mer vänster än höger. Det är ett smart drag av vänstern att marknadsföra sig som de enda som kämpar för kvinnors sak medan verkligheten påvisar annat.

Vi moderater har alltid beskyllts för att inte ha verkat för kvinnlig rösträtt medan vi som kan vår historia vet att Albert Bergström, som tillhörde den moderatkonservativa gruppen i riksdagens första kammare, redan 1907 skrev en motion om att kvinnor bör få rösträtt. Han menade att kvinnor aldrig skulle bli rättvist behandlade om de inte fick rösträtt.

Jag är förundrad över vänsterns påstådda kvinnokamp samtidigt som de säger nej till fri företagsamhet och alternativ i traditionellt kvinnliga områden som vård och omsorg. Det är just möjlighet att välja arbetsgivare och att starta eget inom en bransch man har utbildning i som lyfter kvinnor. Vänstern ser inte den koppling som vi på högerkanten gör och som nu har utvecklats i Sverige.

I NA skriver Lotta Olsson idag en artikel om kvinnligt företagande i Örebro. Det är viktigt att fler företag startar och det är bra att fler kvinnor gör det.

Företagande och möjlighet att påverka sitt liv genom studier och val av arbetsgivare är viktigt för alla människor. En annan viktig sak för alla men speciellt för kvinnor är trygghet. Kvinnor känner sig många gånger mindre trygga än män och det måste vi ändra på.

Gårdagens åtal mot våldtäktsmannen Eliasson lättar på stämningen i Örebro men det löser inte alla problem som kvinnor i vår stad känner. Vi måste ta trygghetsfrågan på allvar, mer måste göras för att alla ska känna sig trygga. Det handlar mycket om belysning och hur vi planerar för bostäder och vägar.

Det handlar också om attityder, hur vi behandlar varandra, hur vi reagerar när någon behandlas illa, hur vi lär våra barn att respektera andra människor och hur föräldrar, vuxna och skolan bygger upp självkänslan hos våra barn.

Andra bloggare: Kent Persson,

Jämlik sjukvård

Vi moderater har i hela valrörelsen pratat om hur viktigt det är att vården som människor får inte ska påverkas av vem man är eller var man bor. Idag tar NA upp detta i dagens ledare där de diskuterar kring medicinsk behandling av Alzheimersjuka.

Är man sjuk i Alzheimer finns det medicin som fördröjer sjukdomsförloppet och det säger sig självt att detta i längden spar kostnader och framför allt lidande. Men för oss som bor i Örebro län är chansen att få förskrivning av denna typ av mediciner liten. Här ligger Örebro läns landsting efter vilket är helt oacceptabelt!

När det gäller sjukvård är det viktigt att olika aktörer samarbetar och detta med individen i centrum. Det håller inte att sjukvårdens olika delar tänker i stuprör för att spara kostnader i den egna verksamheten. Vi moderater anser också att samarbete mellan privat och offentlig vård kan utvecklas och bli bättre i vårt län.

I Sverige har vi höga skatter och mycket av dessa pengar läggs på sjukvården. Det är av största vikt att dessa pengar används effektivt. Vi måste se till att människor får vård när de behöver vård och att människor i hela Sverige har tillgång till samma kvalitativa mediciner och behandlingar.

Det är orimligt att ha ett system som innebär att man måste ha turen att bo i rätt län eller region för att få den behandling som man behöver. Det kan vi inte kalla välfärd!

En rättvis vård för alla

Vi moderater pratar mycket om en rättvis vård. Vi vill att vården ska ges efter behov och inte vara beroende av var du bor eller vem du är. Det visar sig i undersökningar att för att få en bra och snabb vård bör du vara en välutbildad man – det är oacceptabelt. Det visar sig också att det är beroende av var du bor vilken vård och vilken medicin du får – det är oacceptabelt.

I dagarna fick jag ett e-brev från Nätverket mot cancer som verkar för att få bort orättvisorna inom cancervården. Nätverket pekar just på att socioekonomiska och geografiska skillnader finns inom cancervården idag. De uppmuntrar sina medlemmar att skriva brev till de politiska partierna för att lyfta frågan.

Jag ställer i år upp i valet till Landstinget och på min agenda stå denna fråga. Vi måste inom vården lyfta frågan om en jämlik vård, synliggöra de skillnader som finns idag för att ändra beteenden. Det gäller både bemötande och den vård som ges.

Inom Örebro läns landsting ska jag verka för att människor, oavsett vem de är, ska få ett bra bemötande och samma vård oavsett var i länet de kommer ifrån.

Vi måste stärka kvinnor

Jag är medlem i Örebro läns Kvinnolobby vilket är en sammanslutning av kvinnor med olika kompetenser som, under ledning av Landshövding Rose-Marie Frebran, verkar för att stärka, lobba och lyfta kvinnor i Örebro län. Idag har vi haft ett heldagsmöte i Askersund och pratat mycket om framtida fokus och arbetssätt.

Man kan undra varför det, år 2010, ska behövas ett nätverk som ska lyfta fram kvinnor. Vi som i Sverige har uppfattningen om att vara världens mest jämställda land . Jag anser att den uppfattningen är en illusion skapad av folkhemstanken och itutad oss svenskar under många år. Det är bara att jämföra oss med andra länder så ser vi hur det är.

Man kan ta siffrorna från SCB 2009 som för Örebro län visar: Ett större ohälsotal bland kvinnor än bland män. Att män i betydligt större utsträckning är egna företagare och att män i genomsnitt tjänar 70’ mer per år än vad kvinnor gör. Att vi i länet 2009 hade 4161 manliga chefer mot 1658 chefer som är kvinnor.

Siffrorna och verkligheten visar att vi på många områden har långt kvar till ett jämställt samhälle och att vi måste jobba hårdare för att medvetandegöra människor om detta. Vi måste jobba för ett samhälle där alla, oavsett kön, har samma möjligheter till val. Vi måsta stärka unga tjejer att våga välja det som de vill göra och även se till att vi som inte är unga längre har samma möjligheter som män.

I Kvinnolobbyn pratar vi mycket om företagande och inflytande. Vi verkar för att påverka politiker och andra beslutsfattare så att de i sin tur ska värna kvinnors möjligheter. Vi pratar om att lyfta kvinnliga förebilder, vilket kan vara företagare, entreprenörer, konstnärer eller idrottare. Goda förebilder gör att fler vågar.

Jag tror att vi politiker kan göra mycket för att stärka det kvinnliga företagandet. Vi kan skapa möjligheter på det lokala planet via näringslivsarbetet och skolan. Det är vi politiker som sitter på allt som stat, kommun och landsting gör och genom att släppa loss och släppa in kreativitet i offentlig sektor skulle många nya företag kunna bildas. Många gånger tror jag att detta skulle leda till att just kvinnor startar företag.

Min uppfattning är att bara för att en verksamhet finansieras av skattemedel så behöver den inte skötas av kommunen. Istället kan kommunen handla upp exempelvis del av sin barnomsorg från privata företag.

Vi politiker kan göra en insats för kvinnigt företagande genom att underlätta för tjänsteföretag då det är främst kvinnor som driver den sortens företag. Vi måste behålla RUT och ROT-avdragen. Vi måste fortsätta att underlätta att starta och driva företag. Vi måste i skolan få in entreprenörskapstanken så att vi lär våra barn att de finns ett alternativ till att ta anställning – nämligen att starta ett företag.