Många gånger undrar jag varför svensk skola inte anammar mer av den forskning som görs inom skolans område. Det är egentligen inget konstigt som forskningen visar utan rätt så självklara saker som exempelvis att man ska repetera och kontrollera att det man lärt ut har fastnat och att bra lärare gör skillnad.
I Örebro Kommun brottas vi med dåliga resultat och det är av törsta vikt att vi vänder denna trend fort som bara den. Varje dag som en elev inte får den stimulans och/eller stöd den behöver är en misslyckad dag – Det är ett misslyckande för läraren, rektorn, skolan, huvudmannen och självklart för oss kommunpolitiker som ytterst ansvarar för verksamheten.
Idag har jag tagit del av en intressant skrivning från Skolinspektionen där de har sammanställt vad forskningen säger om vad som ger en framgång i undervisningen.
Skolan måste ges rätt förutsättningar för att kunna prestera. Det är läraren som är huvudpersonen – Med goda ämneskunskaper, en förmåga att anpassa undervisningen efter elevers behov, förväntningar och krav på elevers förmåga och med ett tydligt ledarskap i klassrummet kan läraren klara av sitt uppdrag.
Men få lärare kan komma till sin fulla rätt utan en bra rektor/skolledare. Här säger forskningen att ett pedagogiskt ledarskap är väsentligt. Man pekar också på vikten av att skapa en lärande miljö på skolan där lärare sins emellan och rektor utvecklar pedagogiken. Det krävs alltså en bra organisation.
Det finns massor av underlag i forskningen, goda exempel att titta på och även personal i Örebro Kommun som tillämpar en hel del av detta. Varför används det inte? Är det kulturen? Är det pengarna som fattas? Är det tydlighet från oss skolpolitiker? Är det inställningen att det aldrig går?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar