Igår diskuterade vi i Kommunfullmäktige en motion från oss Moderater där förslaget är att kommunen ska göra en genomförandeplan, med tidsatta mål och kostnadsberäkning för minskade barngrupper i förskolan. Vi vill ha en plan för hur vi på sikt kan komma ner i maximalt 15 barn per förskolegrupp.
Det blev en bra debatt, med många deltagare, där skiljelinjerna i Örebropolitiken blev tydlig. En opposition som säger ja till barnen och en satsning på att få ner antalet barn i förskolegrupperna. En majoritet som är nöjda med att de lyckas ordna förskoleplatser till alla barn men som säger nej till att minska barngrupperna.
För oss Moderater är detta en viktig fråga. Förskolan har ett tydligt pedagogiskt uppdrag som vi måste se till att personalen i förskolan har en rimlig chans att klara. Färre barn per grupp är en av förutsättningarna för detta.
Vi Moderater lyssnar på föräldrar som oroar sig för att deras barn inte blir sedda i de stora barngrupperna. Vi lyssnar också på förskolelärare och barnskötare som delar föräldrarnas oro. Jag upplever när jag är ute i förskolan och pratar med personalen att de är engagerade och gör sitt bästa, men de känner att de inte alltid hinner med.
Vi har en fantastisk personal i Örebros förskolor. De är stolta över sitt yrke, de brinner för sin uppgift och de värnar barnen och barnens utveckling. Men det kokar i leden, personalen anser att de stora barngrupperna gör att de snart har nått en gräns, de vill ha ner antalet barn per grupp – Kort sagt de vill ha förutsättningar för att göra ett bra jobb.
De främsta argumenten från S-majoriteten i Örebro för hur omöjligt förslaget är, är pengar. De anser också att förskolan i sin argumentation för mindre barngrupper har för hög ambitionsnivå och att missnöjet bland personalen grundar sig i ett ledningsproblem. Jag undrar hur många förskollärare och barnskötare som håller med Thomas Esbjörnsson…
Den enkla sanningen är att majoriteten inte vill prioritera barnen. De sitter nöjda med att de lyckas förse alla barn med en plats i förskolan (vilket är ett lagkrav) men bryr sig inte om att kvalitén riskeras i de stora barngrupperna.
torsdag 30 januari 2014
söndag 26 januari 2014
Viktiga besked om skolan
I slutet av veckan presenterade Nya Moderaterna den skolkampanj som ska genomföras veckorna 6-8 i hela Sverige. Som lokal skolpolitiker känns det så bra att partiet centralt tar stora grepp för att lyfta dessa viktiga frågor.
Det som föreslås är mer stöd och hjälp till de elever som behöver det, utökad tid mellan lärare och elev samt mindre pappersarbete och högre löner för lärare. Vårt mål är att ingen elev ska gå osedd genom skolan.
Nya Moderaterna vill ha en skola där alla elever blir sedda. Varje elev ska ges förutsättningarna att nå kunskapsmålen. Sedan Alliansregeringen tillträdde har skolan fått en ny utformning med nya läroplaner, nytt betygssystem och fler nationella prov. Samtidigt genomförs stora satsningar på att förbättra lärarnas utbildning, kompetens och karriärmöjligheter. Detta är viktiga satsningar, men mer behöver göras.
Nya Moderaterna är tydliga med att det behövs mer kunskap i svensk skola. Vi ger därför tre besked:
1. Vi föreslår mer stöd och hjälp till de elever som behöver det. I svensk skola ser vi att många elever inte får tillräckligt med hjälp. Vi menar att stöd måste ges till de elever som behöver det som mest. Här är tidiga insatser avgörande.
2. Utökad tid mellan lärare och elev. Svenska skolor har färre undervisningstimmar än andra länder. Det är inte hållbart. Vi är övertygade om att tiden mellan lärare och elev måste utökas för att fler elever ska lyckas nå kunskapsmålen.
3. Mindre pappersarbete och högre löner för våra lärare. Bra och skickliga lärare är avgörande för att vända elevers sjunkande skolresultat. Vi vill därför stärka läraryrkets status för att fler ska söka sig till läraryrket. Nya Moderaterna föreslår att fler karriärtjänster för lärare inrättas. Dessutom är det viktigt att låta lärare vara lärare. Därför vill vi minska på lärares pappersarbete och dokumentation.
För oss i Örebro är detta viktiga besked. Vi har dåliga kunskapsresultat och måste höja kvalité i undervisningen.
Det som föreslås är mer stöd och hjälp till de elever som behöver det, utökad tid mellan lärare och elev samt mindre pappersarbete och högre löner för lärare. Vårt mål är att ingen elev ska gå osedd genom skolan.
Nya Moderaterna vill ha en skola där alla elever blir sedda. Varje elev ska ges förutsättningarna att nå kunskapsmålen. Sedan Alliansregeringen tillträdde har skolan fått en ny utformning med nya läroplaner, nytt betygssystem och fler nationella prov. Samtidigt genomförs stora satsningar på att förbättra lärarnas utbildning, kompetens och karriärmöjligheter. Detta är viktiga satsningar, men mer behöver göras.
Nya Moderaterna är tydliga med att det behövs mer kunskap i svensk skola. Vi ger därför tre besked:
1. Vi föreslår mer stöd och hjälp till de elever som behöver det. I svensk skola ser vi att många elever inte får tillräckligt med hjälp. Vi menar att stöd måste ges till de elever som behöver det som mest. Här är tidiga insatser avgörande.
2. Utökad tid mellan lärare och elev. Svenska skolor har färre undervisningstimmar än andra länder. Det är inte hållbart. Vi är övertygade om att tiden mellan lärare och elev måste utökas för att fler elever ska lyckas nå kunskapsmålen.
3. Mindre pappersarbete och högre löner för våra lärare. Bra och skickliga lärare är avgörande för att vända elevers sjunkande skolresultat. Vi vill därför stärka läraryrkets status för att fler ska söka sig till läraryrket. Nya Moderaterna föreslår att fler karriärtjänster för lärare inrättas. Dessutom är det viktigt att låta lärare vara lärare. Därför vill vi minska på lärares pappersarbete och dokumentation.
För oss i Örebro är detta viktiga besked. Vi har dåliga kunskapsresultat och måste höja kvalité i undervisningen.
fredag 24 januari 2014
Ger vi lärarna en chans?
I Örebro går vi från förskoleuppror till läraruppror. Senast i raden är lärare på Karolinska skolan som i en artikel i Skolvärlden som beskriver sin arbetssituation.
Jag är ute rätt mycket på skolor och träffar lärare. De beskriver just detta – stora undervisningsgrupper och en gymnasieorganisation i Örebro som pressar upp antalet undervisningstimmar. Samtidigt gör besparingar, omorganisation och vikande elevkullar att personalen blir än mer pressad.
På pappret kan just undervisningstimmar se helt OK ut. Visst ska väl lärarna undervisa så mycket som möjligt. Dessutom finns det vissa som tycker att just gymnasiepedagogerna har det betydligt bättre än andra lärargrupper vad gäller undervisningstid.
En lärare, som jobbar på Karro, beskrev situationen för mig. Den nya gymnasieskolan ställer krav på en progressiv utveckling vilket innebär att eleven vart efter tiden och kurserna går ska lyfta sig på en högre nivå. Logiskt och bra men detta ställer höga krav på pedagogerna. Att då dessutom ha stora grupper och fler klasser innebär en enorm arbetsbelastning.
Den nya gymnasieskolan är bra men ger vi lärarna rätt förutsättningar att göra ett bra jobb? Dessutom bör vi ställa oss frågan vilka konsekvenser lärarnas arbetsbelastning får för eleverna?
Jag är ute rätt mycket på skolor och träffar lärare. De beskriver just detta – stora undervisningsgrupper och en gymnasieorganisation i Örebro som pressar upp antalet undervisningstimmar. Samtidigt gör besparingar, omorganisation och vikande elevkullar att personalen blir än mer pressad.
På pappret kan just undervisningstimmar se helt OK ut. Visst ska väl lärarna undervisa så mycket som möjligt. Dessutom finns det vissa som tycker att just gymnasiepedagogerna har det betydligt bättre än andra lärargrupper vad gäller undervisningstid.
En lärare, som jobbar på Karro, beskrev situationen för mig. Den nya gymnasieskolan ställer krav på en progressiv utveckling vilket innebär att eleven vart efter tiden och kurserna går ska lyfta sig på en högre nivå. Logiskt och bra men detta ställer höga krav på pedagogerna. Att då dessutom ha stora grupper och fler klasser innebär en enorm arbetsbelastning.
Den nya gymnasieskolan är bra men ger vi lärarna rätt förutsättningar att göra ett bra jobb? Dessutom bör vi ställa oss frågan vilka konsekvenser lärarnas arbetsbelastning får för eleverna?
fredag 17 januari 2014
Vad vet S om förskolans arbete?
I dagens NA finns det ett läsvärt debattinlägg från pedagogerna på Bettorps förskola i Örebro. Inlägget riktar sig till Thomas Esbjörnsson som i lördags skrev att förskolans läroplan behöver revideras, att problemen i förskolan är en ledningsfråga och att regeringen ska skjuta till mer pengar. Förskolepersonalen skriver att de är mycket nöjda med sin läroplan men efterfrågar bra förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
För personalen i förskolan spelar det säkerligen ingen roll varifrån pengarna kommer, bara resurserna speglar det uppdrag de har. Jag menar att kommunen har ett stort ansvar att prioritera resurserna och att S prioriterar fel. Det råder ingen brist på skatteintäkter i Örebro kommun. Politik handlar om att välja vad man gör med de resurser man har. För mig är prioriteringen glasklar - pengarna ska gå till vård, skola och omsorg!
Jag har ingen aning om hur mycket de S-märkta politikerna i Örebro är ute i verksamheten för att lyssna och pratar med dem som arbetar i förskolan. Med tanke på retoriken och den politik som bedrivs verkar det dock som om de mest håller sig kring Rådhuset…
Jag försöker vara ute så mycket som möjligt och besöka dessa välfärdens medarbetare. Jag tror på besök i verkligheten och att ta del av personalens beskrivningar och åsikter. Jag ser det som en förmån att ha möjlighet att besöka förskolor och skolor. Det är den roligaste arbetsuppgiften jag har som politiker!
Här om dagen besökte jag, för andra gången, Bettorps förskola och pratade med personalen. De är så besvikna över att bli bortprioriterade av den styrande S-majoriteten. De vill ha politiker som lyssnar och som sätter sig in i problematiken och den komplexa vardagen de har. De vill göra varje dag bra för barnen. De vill ha möjlighet att ägna tid och tanke för att planera en bra verksamhet. De vill helt enkelt ha förutsättningar att göra ett bra jobb. Jag tycker att de, och fram för allt barnen, är värda det.
För personalen i förskolan spelar det säkerligen ingen roll varifrån pengarna kommer, bara resurserna speglar det uppdrag de har. Jag menar att kommunen har ett stort ansvar att prioritera resurserna och att S prioriterar fel. Det råder ingen brist på skatteintäkter i Örebro kommun. Politik handlar om att välja vad man gör med de resurser man har. För mig är prioriteringen glasklar - pengarna ska gå till vård, skola och omsorg!
Jag har ingen aning om hur mycket de S-märkta politikerna i Örebro är ute i verksamheten för att lyssna och pratar med dem som arbetar i förskolan. Med tanke på retoriken och den politik som bedrivs verkar det dock som om de mest håller sig kring Rådhuset…
Jag försöker vara ute så mycket som möjligt och besöka dessa välfärdens medarbetare. Jag tror på besök i verkligheten och att ta del av personalens beskrivningar och åsikter. Jag ser det som en förmån att ha möjlighet att besöka förskolor och skolor. Det är den roligaste arbetsuppgiften jag har som politiker!
Här om dagen besökte jag, för andra gången, Bettorps förskola och pratade med personalen. De är så besvikna över att bli bortprioriterade av den styrande S-majoriteten. De vill ha politiker som lyssnar och som sätter sig in i problematiken och den komplexa vardagen de har. De vill göra varje dag bra för barnen. De vill ha möjlighet att ägna tid och tanke för att planera en bra verksamhet. De vill helt enkelt ha förutsättningar att göra ett bra jobb. Jag tycker att de, och fram för allt barnen, är värda det.
tisdag 14 januari 2014
S bör ta sitt ansvar för skolorna i Örebro
Idag tar Håkan Bergman (S) på NA debatt avstånd från att Socialdemokraterna har något som helst ansvar för resultaten i svensk skola. Att de dåliga PISA-resultaten, mätta 2012, är Alliansregeringens fel ska han som oppositionspolitiker säga, men för den skull behöver det inte vara sanningsenligt…
Tyvärr är det så att det inte finns några snabba lösningar när det gäller skolresultat. Man måste jobba smart och långsiktigt. Det gäller att fokusera på kunskap och se till att fånga upp elever som halkar efter.
Alliansregeringens reformer infördes 2011-2012 – det är orimligt att dessa ska ha gett effekt i mätningarna som gjordes 2012. Trots detta basunerar socialdemokraterna ut att allt är Alliansregeringens fel och att de har inte tagit ansvar.
Jag väntar tålmodigt på att Alliansregeringens alla reformer ska få effekt i skolorna i Örebro men jag inser samtidigt att vi som kommunpolitier kan agera och påverka lokalt. Jag är övertygad om att vad vi lokalt sätter för mål och förväntningar har betydelse. Dessutom hävdar jag bestämt att resurserna och förutsättningarna vi ger lokalt har betydelse.
Det är dags för Socialdemokraterna att sluta skjuta skolans problem i Örebro ifrån sig och börja ta ansvar! Vad har S gjort för att minska antalet elever per klass i skolorna i Örebro? Vad har S gjort för att sätta in tidiga insatser för de elever som hamnar efter? Vad gör S för att stärka kringresurser (specialpedagoger, kuratorer, SYV:ar m.fl.) som stöttar upp lärarnas arbete?
Socialdemokraterna pressar skolorna i Örebro till bristningsgränsen. Besparingar och nonchalans präglar politiken som förs vilket gör att det bubblar av missnöje på alla nivåer inom skolan. Förskoleupproret följs nu av ett skoluppror medan Socialdemokraterna påstår sig stå utan ansvar. Det är ansvarslöst!
Tyvärr är det så att det inte finns några snabba lösningar när det gäller skolresultat. Man måste jobba smart och långsiktigt. Det gäller att fokusera på kunskap och se till att fånga upp elever som halkar efter.
Alliansregeringens reformer infördes 2011-2012 – det är orimligt att dessa ska ha gett effekt i mätningarna som gjordes 2012. Trots detta basunerar socialdemokraterna ut att allt är Alliansregeringens fel och att de har inte tagit ansvar.
Jag väntar tålmodigt på att Alliansregeringens alla reformer ska få effekt i skolorna i Örebro men jag inser samtidigt att vi som kommunpolitier kan agera och påverka lokalt. Jag är övertygad om att vad vi lokalt sätter för mål och förväntningar har betydelse. Dessutom hävdar jag bestämt att resurserna och förutsättningarna vi ger lokalt har betydelse.
Det är dags för Socialdemokraterna att sluta skjuta skolans problem i Örebro ifrån sig och börja ta ansvar! Vad har S gjort för att minska antalet elever per klass i skolorna i Örebro? Vad har S gjort för att sätta in tidiga insatser för de elever som hamnar efter? Vad gör S för att stärka kringresurser (specialpedagoger, kuratorer, SYV:ar m.fl.) som stöttar upp lärarnas arbete?
Socialdemokraterna pressar skolorna i Örebro till bristningsgränsen. Besparingar och nonchalans präglar politiken som förs vilket gör att det bubblar av missnöje på alla nivåer inom skolan. Förskoleupproret följs nu av ett skoluppror medan Socialdemokraterna påstår sig stå utan ansvar. Det är ansvarslöst!
måndag 13 januari 2014
En bra friskola
I NA:s artikelserie om hur staden Örebro växer har turen kommit till skolan. Reportaget idag beskriver Fyren EkAlmens skola i Ekeby Almby som startade för drygt ett år sedan. Jag har varit där ett par gånger, och det har varit intressanta möten med Marie Einarsson och hennes kollegor.
I friskoledebatten är det viktigt att lyfta fram dessa eldsjälar som startar skolor efter egna idéer och bygger upp en bra verksamhet efter de erfarenheter de har. Fyren Ekalmen är ett sådant exempel. Fyra engagerade pedagoger som tillsammans formar en skola.
En av de mest givande diskussioner om pedagogik och ledarskap har jag haft tillsammans med ledningen på denna skola. De har ett fantastiskt tänk kring trygghet, att involvera personal i utvecklingen av skola och vikten av tydlighet.
Artikeln går ut på att denna friskolan fyller ett hål i kommunens planering och är till stor hjälp för att barnen i ett nybyggt område ska ha en skola som ligger nära. Jag tycker att alla friskolor fyller en funktion. De allra flesta friskolor har en speciell profil som gör att de kanske passar för vissa barn bättre än den kommunala skolan.
Alla skolor ska vara bra skolor och mångfalden av profiler, pedagogik och driftsform tilltalar mig.
I friskoledebatten är det viktigt att lyfta fram dessa eldsjälar som startar skolor efter egna idéer och bygger upp en bra verksamhet efter de erfarenheter de har. Fyren Ekalmen är ett sådant exempel. Fyra engagerade pedagoger som tillsammans formar en skola.
En av de mest givande diskussioner om pedagogik och ledarskap har jag haft tillsammans med ledningen på denna skola. De har ett fantastiskt tänk kring trygghet, att involvera personal i utvecklingen av skola och vikten av tydlighet.
Artikeln går ut på att denna friskolan fyller ett hål i kommunens planering och är till stor hjälp för att barnen i ett nybyggt område ska ha en skola som ligger nära. Jag tycker att alla friskolor fyller en funktion. De allra flesta friskolor har en speciell profil som gör att de kanske passar för vissa barn bättre än den kommunala skolan.
Alla skolor ska vara bra skolor och mångfalden av profiler, pedagogik och driftsform tilltalar mig.
fredag 10 januari 2014
Vi Moderater stödjer lärarnas krav
Idag genomförde Lärarförbundet i Örebro en manifestation för bättre arbetsmiljö i skolan. Tyvärr var jag inte på plats av privata skäl så jag vill på detta sätt uttrycka mitt och Moderaternas stöd.
Lärarna ställer krav på att rensa lärarnas skrivbord, låta lärare vara lärare och att tillföra större resurser till skolan, vilket Nya Moderaterna redan föreslagit i sin budget. I budgeten för 2014 satsade vi 50 miljoner mer än den socialdemokratiska majoriteten på programområde Barn och Utbildning.
Vi har i tre års tid sagt nej till Socialdemokraternas nedskärningar på skolan. Under 2014 ligger deras besparing på 10 miljoner och det är klart att så stora nedskärningar slår mot undervisningen och lärarnas arbetsvillkor.
Jag har besökt 50 förskolor och skolor under det gångna året för att lyssna på lärarna. Deras besked är klart och tydligt vart jag än kommer. Klasserna och barngrupperna är för stora, men ingen gör något.
Vi moderater har i vår budget föreslagit att 50 miljoner mer ska satsas på skolan. En stor del av den satsningen går till att minska barngruppernas och klassernas storlek. Det gör vi för att en rättvis skola bygger ett rättvist och tryggt samhälle.
Tvärsnytt
NA
Lärarnas nyheter
Lärarna ställer krav på att rensa lärarnas skrivbord, låta lärare vara lärare och att tillföra större resurser till skolan, vilket Nya Moderaterna redan föreslagit i sin budget. I budgeten för 2014 satsade vi 50 miljoner mer än den socialdemokratiska majoriteten på programområde Barn och Utbildning.
Vi har i tre års tid sagt nej till Socialdemokraternas nedskärningar på skolan. Under 2014 ligger deras besparing på 10 miljoner och det är klart att så stora nedskärningar slår mot undervisningen och lärarnas arbetsvillkor.
Jag har besökt 50 förskolor och skolor under det gångna året för att lyssna på lärarna. Deras besked är klart och tydligt vart jag än kommer. Klasserna och barngrupperna är för stora, men ingen gör något.
Vi moderater har i vår budget föreslagit att 50 miljoner mer ska satsas på skolan. En stor del av den satsningen går till att minska barngruppernas och klassernas storlek. Det gör vi för att en rättvis skola bygger ett rättvist och tryggt samhälle.
Tvärsnytt
NA
Lärarnas nyheter
torsdag 9 januari 2014
Nej till besparingar i skolan
Idag beslutar Gymnasienämnden i Örebro om budgeten för 2014. Ramarna är redan satta och det ligger ett besparingskrav på 2 miljoner på verksamheten. Inte så mycket i en budget på 340 miljoner, men mycket om man tänker på att verksamheten redan idag går på knäna.
Att sparar och gneta är ju skolans vardag i Örebro. S-majoriteten har dragit ner på anslagen de senaste tre åren... Inom gymnasieskola dras man dessutom med drastiskt minskade elevkullar och en organisation (inklusive politiken) som alldeles för sent vaknade inför det faktumet!
Lärarfacken rasar så klart. De ser en lärarkår som på allvar mår dåligt och när jag är ute är signalerna klara. Arbetsbelastningen har ökat, lärarna är frustrerade och de känner sig överarbetade, stressade och maktlösa.
Dessutom kommer många elever till gymnasiet med allt för dåliga kunskaper (detta trots att de har betygen som krävs). Vilket gör att extra arbete måste läggas ner för att klara dessa elever samtidigt som spridningen i klasserna gör arbetet för lärarna svårare.
På många håll är klasserna för stora och jag är övertygad om att detta är en av knäckfrågorna. Varje elev ska hanteras och ju fler elever desto mer jobb. Jag har träffat lärare som menar att lektionernas för- och efterarbete blir lidande vilket leder till att kvalitén sänks. Är det så vi vill ha det?
Jag är övertygad om att de allra flesta gymnasielärare i Örebro vill göra ett bra jobb. De är ambitiösa och ser hur bra den nya gymnasieskolan är och kan vara för elevernas kunskapsresa. De sliter och släpar men möts av besparingar och fler och fler elever att hantera. Detta blir ohållbart!
För oss Moderater är beskedet att ge mer pengar till skolan. Vi säger nej till besparingarna som den styrande majoriteten envisas med att lägga på Örebros skolor! Vi prioriterar bort kostnader för politik och betong och satsar totalt 50 miljoner mer på skolan 2014.
Att sparar och gneta är ju skolans vardag i Örebro. S-majoriteten har dragit ner på anslagen de senaste tre åren... Inom gymnasieskola dras man dessutom med drastiskt minskade elevkullar och en organisation (inklusive politiken) som alldeles för sent vaknade inför det faktumet!
Lärarfacken rasar så klart. De ser en lärarkår som på allvar mår dåligt och när jag är ute är signalerna klara. Arbetsbelastningen har ökat, lärarna är frustrerade och de känner sig överarbetade, stressade och maktlösa.
Dessutom kommer många elever till gymnasiet med allt för dåliga kunskaper (detta trots att de har betygen som krävs). Vilket gör att extra arbete måste läggas ner för att klara dessa elever samtidigt som spridningen i klasserna gör arbetet för lärarna svårare.
På många håll är klasserna för stora och jag är övertygad om att detta är en av knäckfrågorna. Varje elev ska hanteras och ju fler elever desto mer jobb. Jag har träffat lärare som menar att lektionernas för- och efterarbete blir lidande vilket leder till att kvalitén sänks. Är det så vi vill ha det?
Jag är övertygad om att de allra flesta gymnasielärare i Örebro vill göra ett bra jobb. De är ambitiösa och ser hur bra den nya gymnasieskolan är och kan vara för elevernas kunskapsresa. De sliter och släpar men möts av besparingar och fler och fler elever att hantera. Detta blir ohållbart!
För oss Moderater är beskedet att ge mer pengar till skolan. Vi säger nej till besparingarna som den styrande majoriteten envisas med att lägga på Örebros skolor! Vi prioriterar bort kostnader för politik och betong och satsar totalt 50 miljoner mer på skolan 2014.
onsdag 8 januari 2014
Bra förslag för Örebro
Idag presenterade Alliansregeringen nya förslag som jag tycker på ett bra sätt kommer att förstärka svensk skola och då speciellt för oss i Örebro. Det handlar om att tidigarelägga skolstarten ett år och därmed införa en 10-årig grundskola. Vidare kan skolplikten förlängas med upp till ett år för de elever som inte klarar målen i grundskolan samt att elever som inte klarat gymnasiebehörigheten i alla ämnen ska få möjlighet till obligatorisk sommarskola och tenta av enstaka ämnen.
För oss i Örebro län som ligger sämst till i skolresultat är detta bra åtgärder. Att tidigare börja skolan och ta tillvara på barnens vetgirighet tycker jag är ett lysande förslag. Det är skillnad på förskoleklass och skola och jag tror att vi har mycket att vinna på med att införa en mer strukturerad undervisning för barnen från sex års ålder. En tioårig grundskola är dessutom vad de flesta europeiska länder har.
Förslagen om att förlänga skolplikten för att se till att elever får behörighet till gymnasiet är bra. Detta är ett av de stora problemen vi har dag. Elever som kommer oförberedda till gymnasiet och inte klara av studierna.
Att dessutom ha en sommarskola för att ge möjlighet att under sommalovet läsa upp sina betyg är en bra chans för de elever som hlkat efter i enstaka ämnen.
Nu ska dessa förslag utredas i en grundskoleutredning som ska vara klar sommaren 2015. Jag hoppas att utredningen klarar upp allt kring detta då förslagen skulle innebära ett lyft för eleverna i Örebro.
DN
svt
Radio Örebro
För oss i Örebro län som ligger sämst till i skolresultat är detta bra åtgärder. Att tidigare börja skolan och ta tillvara på barnens vetgirighet tycker jag är ett lysande förslag. Det är skillnad på förskoleklass och skola och jag tror att vi har mycket att vinna på med att införa en mer strukturerad undervisning för barnen från sex års ålder. En tioårig grundskola är dessutom vad de flesta europeiska länder har.
Förslagen om att förlänga skolplikten för att se till att elever får behörighet till gymnasiet är bra. Detta är ett av de stora problemen vi har dag. Elever som kommer oförberedda till gymnasiet och inte klara av studierna.
Att dessutom ha en sommarskola för att ge möjlighet att under sommalovet läsa upp sina betyg är en bra chans för de elever som hlkat efter i enstaka ämnen.
Nu ska dessa förslag utredas i en grundskoleutredning som ska vara klar sommaren 2015. Jag hoppas att utredningen klarar upp allt kring detta då förslagen skulle innebära ett lyft för eleverna i Örebro.
DN
svt
Radio Örebro
söndag 5 januari 2014
Prioritera pedagogisk utveckling
Jag läste en intressant artikel i GP som handlar om vikten av att lärare får kompetensutveckling för att klara av att vara de pedagoger som våra elever ska inspireras och lära sig av. Artikelförfattarna menar att elevernas möjlighet till utveckling och goda resultat beror på lärarna – Visst är det så! ”Allt börjar med en bra lärare” som Lärarförbundet brukar säga.
Lika viktigt som att vi ger lärarna en rimlig arbetssituation, exempelvis inte för många elever per klass, är det att de kontinuerligt får kompetensutveckling. Jag brukar prata om detta när jag träffar pedagoger i Örebro. Vad behöver ni för att göra ett ännu bättre jobb? De flesta svarar mindre klasser och/eller mer resurser men många säger kompetensutveckling.
Artikelförfattarna efterfrågar en lärande organisation. De menar att det på varje skola måste pågå en utvecklingsprocess som involverar alla på skolan. Idag förlitar sig skolutvecklingen för mycket på enskilda individer som ”brinner” för utveckling och gör det på sin fritid.
Jag ser även detta när jag är ute på skolorna och konstatarer att den pedagogiska utvecklingen fungerar olika. På vissa skolor är diskussionen levande och drivs av engagerade rektorer. På andra håll hinns det inte med. Jag menar att detta är rektors ansvar och skyldighet – Mitt ansvar som politiker är att skapa de ekonomiska förutsättningarna!
Reformer och omorganisationer i all ära men utan bra pedagoger klarar vi aldrig av att höja resultaten i svensk skola. Vi måste se till att lärarutbildningen är bra och att resurser finns för varje lärare att kontinuerligt få kompetensutveckling. Samtidigt måste den pedagogiska diskussionen prioriteras och hållas levande på varje skola.
Lika viktigt som att vi ger lärarna en rimlig arbetssituation, exempelvis inte för många elever per klass, är det att de kontinuerligt får kompetensutveckling. Jag brukar prata om detta när jag träffar pedagoger i Örebro. Vad behöver ni för att göra ett ännu bättre jobb? De flesta svarar mindre klasser och/eller mer resurser men många säger kompetensutveckling.
Artikelförfattarna efterfrågar en lärande organisation. De menar att det på varje skola måste pågå en utvecklingsprocess som involverar alla på skolan. Idag förlitar sig skolutvecklingen för mycket på enskilda individer som ”brinner” för utveckling och gör det på sin fritid.
Jag ser även detta när jag är ute på skolorna och konstatarer att den pedagogiska utvecklingen fungerar olika. På vissa skolor är diskussionen levande och drivs av engagerade rektorer. På andra håll hinns det inte med. Jag menar att detta är rektors ansvar och skyldighet – Mitt ansvar som politiker är att skapa de ekonomiska förutsättningarna!
Reformer och omorganisationer i all ära men utan bra pedagoger klarar vi aldrig av att höja resultaten i svensk skola. Vi måste se till att lärarutbildningen är bra och att resurser finns för varje lärare att kontinuerligt få kompetensutveckling. Samtidigt måste den pedagogiska diskussionen prioriteras och hållas levande på varje skola.
torsdag 2 januari 2014
Inför plikt att ingripa mot mobbning
I mitten av december lämnade jag in en motion till Kommunfullmäktige med förslag för att minska mobbningen i Örebros skolor. Förslagen är att införa en plikt för alla vuxna i skolan att ingripa mot mobbning, att höja målvärdet för trygga elever från 80% till 100% samt att se över vuxennärvaron på rasterna.
I Örebro ser vi inget politiskt engagemang från Socialdemokraterna i mobbningsfrågan. De säger sig arbeta aktivt mot mobbning men samtidigt accepterar de att var femte barn är otryggt i skolan. Vi Moderater accepterar inte att något barn är otryggt. Vi vill därför genomföra satsningar på ökad vuxennärvaro på rasterna och införa en plikt för alla vuxna i skolan att ingripa mot mobbning.
Det är viktigt att vuxenvärlden reagerar när barn kränker varandra. Det är fel att barn utsätts för kränkningar i skolan som vi aldrig skulle acceptera på en arbetsplats. Vuxna måste finnas på plats ute i skolorna och de måste aktivt agera mot mobbning.
När det gäller det målet för tryggheten i skolan finns det för mig inget annat mål än att varje barn ska känna trygghet. Att som S-majoriteten i Örebro ha som mål att 80% av eleverna ska vara trygga i skolan är för mig oacceptabelt och något som måste justeras!
Målet ska vara att varje elev, varje dag ska kunna gå till skolan med glädje och utan rädsla för att bli kränkt. Med detta måste varje skola, varje rektor och varje lärare arbeta varje dag.
I Örebro ser vi inget politiskt engagemang från Socialdemokraterna i mobbningsfrågan. De säger sig arbeta aktivt mot mobbning men samtidigt accepterar de att var femte barn är otryggt i skolan. Vi Moderater accepterar inte att något barn är otryggt. Vi vill därför genomföra satsningar på ökad vuxennärvaro på rasterna och införa en plikt för alla vuxna i skolan att ingripa mot mobbning.
Det är viktigt att vuxenvärlden reagerar när barn kränker varandra. Det är fel att barn utsätts för kränkningar i skolan som vi aldrig skulle acceptera på en arbetsplats. Vuxna måste finnas på plats ute i skolorna och de måste aktivt agera mot mobbning.
När det gäller det målet för tryggheten i skolan finns det för mig inget annat mål än att varje barn ska känna trygghet. Att som S-majoriteten i Örebro ha som mål att 80% av eleverna ska vara trygga i skolan är för mig oacceptabelt och något som måste justeras!
Målet ska vara att varje elev, varje dag ska kunna gå till skolan med glädje och utan rädsla för att bli kränkt. Med detta måste varje skola, varje rektor och varje lärare arbeta varje dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)