I veckan deltog jag i en diskussion arrangerat av
Hushållningssällskapet som handlade om mat och offentlig upphandling. Det var
en intressant diskussion om hur vi kan hantera upphandlingsreglerna för att få
till inköp av råvaror som är både svenska och närproducerade. Det går om
politiken sätter ner foten och utformar policydokument till upphandlande personalen
som de kan använda som stöd i sitt val av leverantör.
Jag styrde snabbt in diskussionen till att handla om maten
till elever i skolan. Den maten ska vara god och näringsriktig och viktigt är
då vilka livsmedel som används. Svenskt är bra på många sätt. Vi har en bättre
djurskyddslagstiftning än andra länder. Jag är övertygad om att djur som har
haft det bra ger ett bättre kött som smakar bra. Om vi vill ha en svensk
livsmedelsproduktion måste det offentliga handla svenskt. Ur miljösynpunkt är det
klokt att handla svenskt då maten får färdas kortare sträckor.
Att maten i skolan är viktig tycker nog de flesta. Eleverna
måste äta för att klara sin skoldag och ta in de kunskaper som förmedlas. Därför
ska skolmaten vara god och näringsriktig men väsentligt är också att den intas
utan stress och i en trevlig miljö. Här kan mer göras.
Jag vill att skolmaten ska vara en del av elevernas skoldag
(vilket även
Berntsson och Backrud-Hagberg i onsdags skrev om i Dagens
Samhälle). Jag tror att om lunchen inte är en rast utan en del i undervisningen
kan man exempelvis på engelskalektionen innan prata om maten på engelska, eller
på lektionen i samhällskunskap diskutera vad matsvinnet kostar samhället.
Om eleverna inte har rast i samband med lunchen tror jag att
det blir mindre stress. En annan förutsättning för lugn och ro kring skolmaten
är att det finns personal som äter tillsammans med eleverna. Vuxna som kan
föregå med gott exempel vad gäller bordsskick, som kan konversera och skapa
trivsel kring borden. En förutsättning för det är att personalen inte behöver
betala för den mat som de äter tillsammans med barnen.
En sista del i att skapa trivsel och möjlighet för att
eleverna ska vilja äta ordentligt är att matsalarna på våra skolor är trevliga
att vara i, fräscha och med normal ljudnivå.
Vi måste höja skollunchens status! En bra start är att
rektorer, tillsammans med kostansvarig personal, planerar in skollunchen som en
del av undervisningen.
Helena Jonsson, LRF m.fl. skriver den 30/9 på
SvD debatt om hur viktigt det är att veta var köttet vi äter kommer ifrån. EU:s märkningsregler har betydelse för kvalitén på maten i våra skolor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar