Idag har vi haft ett extra långt möte med kommunfullmäktige i Örebro men trotts tiden hann vi inte igenom hela listan. Debatterna blev långa och stundvis rätt intressanta.
Mina interpellationer kom vi aldrig till men jag lade mig i diskussionen som Niclas Persson (MP) initierade om den utmaning det är att som fritidspolitiker få del av all information. Viktiga frågor ställdes: Hur ser majoriteten på den demokratiska processen? Hur möjliggör majoriteten för fritidspolitiker att få insyn? Hur väl uppfyller Socialdemokraterna sin slogan att ”alla ska med”?
Frågan om Fritidspolitikerns möjlighet att vara involverad i vad som händer är svår - och speciellt när man befinner sig i opposition. Det är t.o.m. svårt för oss som är heltidspolitiker i opposition. Majoriteten sitter med all information - I fallet med nedläggningen av WUC är detta tydligt.
Lena Baastad, till vem frågorna ställdes, undvek att svara på frågorna. Det konkreta exemplet med WUC var att en process föregicks i stängda rum och frågan som ställdes var huruvida detta är OK. Är det OK att vi i oppositionen inget fick veta förrän beslutet var taget? Vi visste inte ens om att majoriteten diskuterade och planerade för nedläggning av skolor. Frågan är om ens deras egna fritidspolitiker var involverade i processen?
All diskussion kring nedläggningen av WUC kretsar just kring detta. Beslut som fattas i stängda rum och vi som inte är inne i rummet har inte en chans. Vi vet absolut ingenting utan ställs bara inför faktum. Det skapar missnöje bland personal, elever och oss oppositionspolitiker.
I svaret på frågan om det var en demokratisk process anser Lena Baastad att det varit en öppen dialog. Vi som har varit involverade i denna dialog vet att det mest varit en monolog. De hade bestämt sig. Det var omöjligt för oss andra att påverka beslutet. Detta var långt ifrån vad jag kallar en demokratisk process!
onsdag 28 mars 2012
onsdag 21 mars 2012
Skolan måste klara sitt uppdrag
På ett stort uppslag i NA kan vi idag läsa om antalet behöriga till gymnasiet. Siffrorna från hela länet redovisas och i jämförelse med övriga landet ligger vi på 83% mot rikets 88%. Örebro har en andel på 81% av eleverna som efter grundskolan är behöriga till gymnasiet. I reportaget kommer Regionförbundet, Lärarnas riksförbund och elever från Gumaeliusskolan till tals.
Regionförbundet vill se det friska och skapa dialog mellan rektorer om goda exempel, som Stora Mellösa skola. Lärarnas riksförbund är tveksamma till att Regionförbundet ska lägga sig i (jag är benägen att hålla med) och menar istället att problemet är att kommunerna ger för lite pengar till skolan. Eleverna vill ha fler engagerade lärare och mindre klasser samt att de påpekar att eleverna har ett eget ansvar för sina studier.
Jag håller med dem alla! – Jag vill att vi lyfter de goda exemplen. Istället för att hela tiden fokusera på problem borde vi se vad de som lyckas gör. Varje skolledare borde fundera på vad de kan göra bättre och vad de kan ”knycka” från de skolor som lyckas.
Jag vill att kommunen ska satsa rätt mängd resurser på skolan. Det duger inte att spara 30 miljoner på skolan som S-styret i Örebro gör! I helgen hörde jag om en kommun vars halva budget går till skolan. Då kan man betala lärarna lite mer!
Men jag anser att pengar inte är allt. Rätt styrning från politiken, tydliga mål och möjlighet för skolor att göra sin grej tror jag är viktiga delar i att skapa en bra skola.
Bra lärare är en huvudingrediens i elevers förmåga att klara sin skolgång. Bra lärare ska premieras! Här har SvD en bra skrivning i dagens ledare. Det är viktigt att vi får fler som söker sig till läraryrket och då duger det inte med låga löner och en kravlös verksamhet!
Regionförbundet vill se det friska och skapa dialog mellan rektorer om goda exempel, som Stora Mellösa skola. Lärarnas riksförbund är tveksamma till att Regionförbundet ska lägga sig i (jag är benägen att hålla med) och menar istället att problemet är att kommunerna ger för lite pengar till skolan. Eleverna vill ha fler engagerade lärare och mindre klasser samt att de påpekar att eleverna har ett eget ansvar för sina studier.
Jag håller med dem alla! – Jag vill att vi lyfter de goda exemplen. Istället för att hela tiden fokusera på problem borde vi se vad de som lyckas gör. Varje skolledare borde fundera på vad de kan göra bättre och vad de kan ”knycka” från de skolor som lyckas.
Jag vill att kommunen ska satsa rätt mängd resurser på skolan. Det duger inte att spara 30 miljoner på skolan som S-styret i Örebro gör! I helgen hörde jag om en kommun vars halva budget går till skolan. Då kan man betala lärarna lite mer!
Men jag anser att pengar inte är allt. Rätt styrning från politiken, tydliga mål och möjlighet för skolor att göra sin grej tror jag är viktiga delar i att skapa en bra skola.
Bra lärare är en huvudingrediens i elevers förmåga att klara sin skolgång. Bra lärare ska premieras! Här har SvD en bra skrivning i dagens ledare. Det är viktigt att vi får fler som söker sig till läraryrket och då duger det inte med låga löner och en kravlös verksamhet!
måndag 19 mars 2012
Skolans redovisning oroar
Imorgon ska kommunstyrelsen i Örebro ta beslut om Årsredovisningen för 2011. För skolans del är det en sorgsen läsning - Varken ekonomi eller kunskapsresultat går ihop!
Vad gäller ekonomin är det gymnasiet som drar ner resultatet (-16,2 miljoner) och intraprenaderna som drar upp resultatet (+5,6 miljoner). Totalt hamnar helheten på -8 miljoner vilket är illa när den totala ekonomin omsluter 2,5 miljarder – Man bör kunna parera ekonomin när det handlar om så mycket pengar…
Att de skolor som drivs på entreprenad (exempelvis Engelbrekt, Gumaelius och Stora Mellösa skola) går bättre ekonomiskt och lockar till sig fler elever än andra är intressant. Att vi inte på ett bättre sätt diskuterar vad de gör som andra inte gör är för mig en gåta. En stor del i framgången för dessa skolor är ett bra ledarskap. Bra skolledare lyckas med att skapa en bra verksamhet. Att intraprenadet dessutom innebär att de kan planera mer långsiktigt är ett stort plus.
Kunskapsresultaten är det som oroar mig mest. Vi klara inte kunskapsmålen vilket är ett stort svek mot eleverna. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9 skulle öka – istället har flickornas resultat stått stilla och pojkarnas försämrats. Grundskolan i Örebro får inte godkänt!
Dessutom har lärartätheten sjunkit och stressen bland personalen i skolan ökat.
Allt detta måste tas på allvar. Vi måste ge varje elev chansen att klara minst godkända resultat i våra skolor. Tydliga krav och höga förväntningar på varje elev måste vara skolans utgångspunkt. Detta ska göras på ett positivt sätt där varje elev får bekräftelse att de lyckas. Tidiga insatser när en elev så behöver är väsentligt. Vi måste ta tag i problem som finns på direkten inte vänta på att någon annan ska göra det!
Vi måste ge varje lärare chansen att göra ett bra arbete. Här behövs bra skolledare som också ska ges chansen att leda sin personal och utveckla det pedagogiska arbetet. Här tror jag resurs i form av tid är väsentligt.
Vad gäller ekonomin är det gymnasiet som drar ner resultatet (-16,2 miljoner) och intraprenaderna som drar upp resultatet (+5,6 miljoner). Totalt hamnar helheten på -8 miljoner vilket är illa när den totala ekonomin omsluter 2,5 miljarder – Man bör kunna parera ekonomin när det handlar om så mycket pengar…
Att de skolor som drivs på entreprenad (exempelvis Engelbrekt, Gumaelius och Stora Mellösa skola) går bättre ekonomiskt och lockar till sig fler elever än andra är intressant. Att vi inte på ett bättre sätt diskuterar vad de gör som andra inte gör är för mig en gåta. En stor del i framgången för dessa skolor är ett bra ledarskap. Bra skolledare lyckas med att skapa en bra verksamhet. Att intraprenadet dessutom innebär att de kan planera mer långsiktigt är ett stort plus.
Kunskapsresultaten är det som oroar mig mest. Vi klara inte kunskapsmålen vilket är ett stort svek mot eleverna. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9 skulle öka – istället har flickornas resultat stått stilla och pojkarnas försämrats. Grundskolan i Örebro får inte godkänt!
Dessutom har lärartätheten sjunkit och stressen bland personalen i skolan ökat.
Allt detta måste tas på allvar. Vi måste ge varje elev chansen att klara minst godkända resultat i våra skolor. Tydliga krav och höga förväntningar på varje elev måste vara skolans utgångspunkt. Detta ska göras på ett positivt sätt där varje elev får bekräftelse att de lyckas. Tidiga insatser när en elev så behöver är väsentligt. Vi måste ta tag i problem som finns på direkten inte vänta på att någon annan ska göra det!
Vi måste ge varje lärare chansen att göra ett bra arbete. Här behövs bra skolledare som också ska ges chansen att leda sin personal och utveckla det pedagogiska arbetet. Här tror jag resurs i form av tid är väsentligt.
fredag 16 mars 2012
Sverigemötet
Idag börjar Sverigemötet på Conventum och jag ser fram emot att Örebro under två dagar översvämmas av moderater! Ännu en gång står vi som värd för ett stort moderatarrangemang och det är ca 2000 moderater från hela Sverige som kommer hit - Fantastiskt!
Vi Örebromoderater är mycket stolta över att partiet väljer att komma till oss. Det stärker oss Örebromoderater och är bra för staden både för att det ger inkomster och bra marknadsföring. Med den rutin som byggts upp, tillsammans med Riksorganisationen, och allt det som Conventums lokaler erbjuder är jag övertygad om att konferensen, även denna gång, kommer att bli lyckad.
Programmet är fullspäckat med intressanta föreläsningar och jag tror att deltagarna även ser fram emot att träffa varandra, kunna utbyta idéer och umgås. Vi Örebromoderater kommer att arbeta under konferensen. Jag ska vara seminarievärd och ser fram emot den möjlighet jag då får att ta del av konferensen. Jag ser också fram emot Fredrik Reinfeldts tal idag.
Sverigemötet kan man följa på www.moderat.se
Vi Örebromoderater är mycket stolta över att partiet väljer att komma till oss. Det stärker oss Örebromoderater och är bra för staden både för att det ger inkomster och bra marknadsföring. Med den rutin som byggts upp, tillsammans med Riksorganisationen, och allt det som Conventums lokaler erbjuder är jag övertygad om att konferensen, även denna gång, kommer att bli lyckad.
Programmet är fullspäckat med intressanta föreläsningar och jag tror att deltagarna även ser fram emot att träffa varandra, kunna utbyta idéer och umgås. Vi Örebromoderater kommer att arbeta under konferensen. Jag ska vara seminarievärd och ser fram emot den möjlighet jag då får att ta del av konferensen. Jag ser också fram emot Fredrik Reinfeldts tal idag.
Sverigemötet kan man följa på www.moderat.se
torsdag 15 mars 2012
Sveriges bästa skola
Idag har det varit öppet hus på Stora Mellösa skola och jag, tillsammans med skolfolk från Örebro, Kumla, Hedemora, Jönköping mm, var på plats. Skolan har fått Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola 2011 som delas ut av SIQ och det var detta samt hur skolan arbetar som vi fick presenterat.
Att skolan är speciell känner jag i mötet med eleverna. De är stolta och berättar glatt om hur bra skolan är. Jag har varit på skolan tidigare och då fått prata med elever och tagit del av deras upplevelse kring skolan arbete med hälsa och flexibelt lärande. Idag var eleverna servicepersonal till konferensgästerna och det var så trevligt att bl.a. bli guidad av dem.
SIQ gör i sin utvärdering av skolorna som nomineras till utmärkelsen ett grundligt arbete. De har specialutbildade examinatorer som lägger ner 14-18 dagar på skolan. Det de tittar på är kvalitén i processerna på skolan och de vill lyfta fram och premiera skolor som lyckas med detta. De kollar om det finns medvetet valda systematiska sätt att lösa uppgifter på, om man gör det som är sagt, uppnår det som var tänkt och om man får önskad effekt. Detta ska vara en pågående process som skolan hela tiden ska ifrågasätta om den kan bli bättre.
Mycket intressant för det är ju detta som är viktigt. Klarar vi alla elever? Hur gör vi det? Hur kan vi göra det bättre? En tydlig och stark ledning är en förutsättning liksom en tilltro till varje lärares kompetens. På skolan har de ett nödvändigt samarbete mellan lärare för att kunna rodda det flexibla lärandet som handlar om att ge varje elev tillräckligt med tid.
Man coachar eleverna med positivt tänkande som motor. Alla får bekräftelse, höra och uppleva att de är bra.
Vi fick se ett konkret exempel (en filmsekvens) på flexibelt lärande där en elev i årskurs ett hade en kemilektion tillsammans med årskurs fem! Eleverna tillåts vara på sin nivå, får stöttning och uppmuntran att komma vidare i sin takt.
Det normala är att man inte slänger i ett barn som inte kan simma på djupt vatten utan flytväst – Samma tänkande ska man ha i skolan. Släpp igenom eleven till nästa nivå först när de är redo!
Att skolan är speciell känner jag i mötet med eleverna. De är stolta och berättar glatt om hur bra skolan är. Jag har varit på skolan tidigare och då fått prata med elever och tagit del av deras upplevelse kring skolan arbete med hälsa och flexibelt lärande. Idag var eleverna servicepersonal till konferensgästerna och det var så trevligt att bl.a. bli guidad av dem.
SIQ gör i sin utvärdering av skolorna som nomineras till utmärkelsen ett grundligt arbete. De har specialutbildade examinatorer som lägger ner 14-18 dagar på skolan. Det de tittar på är kvalitén i processerna på skolan och de vill lyfta fram och premiera skolor som lyckas med detta. De kollar om det finns medvetet valda systematiska sätt att lösa uppgifter på, om man gör det som är sagt, uppnår det som var tänkt och om man får önskad effekt. Detta ska vara en pågående process som skolan hela tiden ska ifrågasätta om den kan bli bättre.
Mycket intressant för det är ju detta som är viktigt. Klarar vi alla elever? Hur gör vi det? Hur kan vi göra det bättre? En tydlig och stark ledning är en förutsättning liksom en tilltro till varje lärares kompetens. På skolan har de ett nödvändigt samarbete mellan lärare för att kunna rodda det flexibla lärandet som handlar om att ge varje elev tillräckligt med tid.
Man coachar eleverna med positivt tänkande som motor. Alla får bekräftelse, höra och uppleva att de är bra.
Vi fick se ett konkret exempel (en filmsekvens) på flexibelt lärande där en elev i årskurs ett hade en kemilektion tillsammans med årskurs fem! Eleverna tillåts vara på sin nivå, får stöttning och uppmuntran att komma vidare i sin takt.
Det normala är att man inte slänger i ett barn som inte kan simma på djupt vatten utan flytväst – Samma tänkande ska man ha i skolan. Släpp igenom eleven till nästa nivå först när de är redo!
onsdag 14 mars 2012
Trygg skola för alla
Idag rapporterar Skolinspektionen om de anmälningar om upplevda missförhållanden vid en skola som kommit in under 2011. Totalt är det 2651 anmälningar och sedan 2003 har det varit en konstant ökning av antalet anmälningar. Från Örebro län kommer nästan 80 fall och en hel del av dessa härrör till Örebros skolor.
Den vanligaste anmälningsgrunden 2011 är, precis som tidigare år, att anmälaren anser att skolan inte gjort tillräckligt i samband med att en eller flera elever blivit kränkta. Den näst vanligaste anmälningsgrunden 2011 är att anmälaren anser att skolan inte har gett en elev tillräckligt särskilt stöd
Självklart är det så att alla anmälningar inte leder till att Skolinspektionen ingriper men det är inte det som jag tycker är det värsta. Det västa är att det har gått så långt att man anser att man ska anmäla. Varför klarar inte skolorna av att reda ut sakerna på skolan?
Att skolan är trygg för alla elever är viktigt. På en gång när något händer måste alla vuxna på skolan veta vad som ska göras. För att upptäcka vad som händer i skolan måste det finnas närvarande vuxna. Det innebär exempelvis öppna dörrar till arbetsrum och vuxna som rör sig i korridorerna. Varje skola måste ha trygghet för varje elev högt på agendan. Elever som oroar sig för vad som ska hända på nästa rast har liten förmåga att ta till sig den kunskap som lärarna förmedlar.
Att inte få tillräckligt med hjälp och stöd för att klara sin skolgång är oacceptabelt. Det finns inga hopplösa fall! Med duktiga pedagoger finns det alltid ett sätt att nå varje elev. Detta är skolans skyldighet och vi beslutsfattare måste skapa förutsättningar för detta!
Radio Örebro
Den vanligaste anmälningsgrunden 2011 är, precis som tidigare år, att anmälaren anser att skolan inte gjort tillräckligt i samband med att en eller flera elever blivit kränkta. Den näst vanligaste anmälningsgrunden 2011 är att anmälaren anser att skolan inte har gett en elev tillräckligt särskilt stöd
Självklart är det så att alla anmälningar inte leder till att Skolinspektionen ingriper men det är inte det som jag tycker är det värsta. Det västa är att det har gått så långt att man anser att man ska anmäla. Varför klarar inte skolorna av att reda ut sakerna på skolan?
Att skolan är trygg för alla elever är viktigt. På en gång när något händer måste alla vuxna på skolan veta vad som ska göras. För att upptäcka vad som händer i skolan måste det finnas närvarande vuxna. Det innebär exempelvis öppna dörrar till arbetsrum och vuxna som rör sig i korridorerna. Varje skola måste ha trygghet för varje elev högt på agendan. Elever som oroar sig för vad som ska hända på nästa rast har liten förmåga att ta till sig den kunskap som lärarna förmedlar.
Att inte få tillräckligt med hjälp och stöd för att klara sin skolgång är oacceptabelt. Det finns inga hopplösa fall! Med duktiga pedagoger finns det alltid ett sätt att nå varje elev. Detta är skolans skyldighet och vi beslutsfattare måste skapa förutsättningar för detta!
Radio Örebro
tisdag 13 mars 2012
En modern skola
Idag skriver NA på nyhetsplats om att alla nya gymnasielever till hösten ska få egna datorer. Ambitionen är bra men det återstår en hel del jobb innan detta blir verklighet.
Jag är mycket positiv till att ny teknik används i skolan och för mig är datorer till alla, elever och lärare, ingen revolution utan snarare en nödvändighet. Skolan måste hänga med i utvecklingen och ta tillvara den teknik som finns. Datorer måste ses som ett arbetsverktyg och inte som extra lyx.
Modern teknik är ett suveränt verktyg för elever med svårigheter. Exempelvis kan översättningsprogram göra att nyanlända elever kan hänga med i undervisningen och datorer används för att underlätta för elever med läs och skrivsvårigheter.
En modern skola använder modern teknik. För elever idag måste det kännas konstigt att de på fritiden lever med all teknik men i skolan, där de ska lära sig nya saker, endast arbetar med bok och papper. Vi som är ansvariga för skolan måste inse att detta inte stimulerar dagens unga!
Men viktigt är att tid och resurs ges till utbildning av lärare så att de hänger med och att tekniken sedan används på rätt sätt. Viktigt är också att det finns support och stöd när datorerna strular. Vi kan inte naivt tro att det bara är att fixa datorer så blir alla glada, nöjda och att den kommunala skolan med det står sig bra i konkurrensen mot friskolorna.
Datorer i all ära men det räcker inte för att skapa en bra skola. En modern skola ser också till att ha bra pedagoger, ett bra ledarskap och en förmåga att anpassa undervisningen till behoven hos varje elev.
Jag är mycket positiv till att ny teknik används i skolan och för mig är datorer till alla, elever och lärare, ingen revolution utan snarare en nödvändighet. Skolan måste hänga med i utvecklingen och ta tillvara den teknik som finns. Datorer måste ses som ett arbetsverktyg och inte som extra lyx.
Modern teknik är ett suveränt verktyg för elever med svårigheter. Exempelvis kan översättningsprogram göra att nyanlända elever kan hänga med i undervisningen och datorer används för att underlätta för elever med läs och skrivsvårigheter.
En modern skola använder modern teknik. För elever idag måste det kännas konstigt att de på fritiden lever med all teknik men i skolan, där de ska lära sig nya saker, endast arbetar med bok och papper. Vi som är ansvariga för skolan måste inse att detta inte stimulerar dagens unga!
Men viktigt är att tid och resurs ges till utbildning av lärare så att de hänger med och att tekniken sedan används på rätt sätt. Viktigt är också att det finns support och stöd när datorerna strular. Vi kan inte naivt tro att det bara är att fixa datorer så blir alla glada, nöjda och att den kommunala skolan med det står sig bra i konkurrensen mot friskolorna.
Datorer i all ära men det räcker inte för att skapa en bra skola. En modern skola ser också till att ha bra pedagoger, ett bra ledarskap och en förmåga att anpassa undervisningen till behoven hos varje elev.
måndag 12 mars 2012
Ge lärarna en chans
Idag skriver PJ Anders Linder kloka ord i sin ledare i SvD. Det handlar om skolan och det han kommer fram till är att lärarlönerna måste upp och mer av lärarnas tid ska gå till undervisning.
Det är just detta som alla lärare jag möte i skolan säger. Låt oss hålla på med det som vi brinner för – mötet med eleverna!
Att se barn och ungdomar växa med sina kunskaper är det som driver de allra flesta som arbetar i skolan. Att då så mycket tid går åt till annat än att undervisa och utveckla sin profession måste vara frustrerande.
Här om dagen skrev jag om ledarskapet i skolan. Detta nämns i SvD idag, att det är så många rektorer som brister i sitt ledarskap. Men frågan är om de fått chansen? Hur mycket annat har våra rektorer att göra förutom att leda? Här är det bra att nya skollagen ger rektorerna ett tydligt ansvar för den pedagogiska utvecklingen och därmed måste de ta tag i ledarskapet.
Att få till en utveckling av pedagogiken innebär att rektorn måste få igång processen tillsammans med lärarna. Att spegla varandra i undervisningssituationen är ett effektivt sätt som används på en del håll men borde vara ett instrument på varje skola. Att spegla innebär att ge konstruktiv kritik och hjälpas åt att utvecklas till pedagoger som kan lösa problemen i undervisningssituationen.
Min starka uppfattning är att det aldrig är fel på eleven. Det är skolan som inte klarar sitt uppdrag när elever inte klarar målen. Skolan måste ha förmågan att anpassa sig efter eleven och möta varje barn efter dess förmåga. För att klara det måste vi ge lärarna en chans. Låt dem göra det de vill - undervisa. Låt dem utveckla sina förmågor. Ge dem uppskattning för det fantastiska arbete de gör. Med bra lärare klarar vi framtiden!
Det är just detta som alla lärare jag möte i skolan säger. Låt oss hålla på med det som vi brinner för – mötet med eleverna!
Att se barn och ungdomar växa med sina kunskaper är det som driver de allra flesta som arbetar i skolan. Att då så mycket tid går åt till annat än att undervisa och utveckla sin profession måste vara frustrerande.
Här om dagen skrev jag om ledarskapet i skolan. Detta nämns i SvD idag, att det är så många rektorer som brister i sitt ledarskap. Men frågan är om de fått chansen? Hur mycket annat har våra rektorer att göra förutom att leda? Här är det bra att nya skollagen ger rektorerna ett tydligt ansvar för den pedagogiska utvecklingen och därmed måste de ta tag i ledarskapet.
Att få till en utveckling av pedagogiken innebär att rektorn måste få igång processen tillsammans med lärarna. Att spegla varandra i undervisningssituationen är ett effektivt sätt som används på en del håll men borde vara ett instrument på varje skola. Att spegla innebär att ge konstruktiv kritik och hjälpas åt att utvecklas till pedagoger som kan lösa problemen i undervisningssituationen.
Min starka uppfattning är att det aldrig är fel på eleven. Det är skolan som inte klarar sitt uppdrag när elever inte klarar målen. Skolan måste ha förmågan att anpassa sig efter eleven och möta varje barn efter dess förmåga. För att klara det måste vi ge lärarna en chans. Låt dem göra det de vill - undervisa. Låt dem utveckla sina förmågor. Ge dem uppskattning för det fantastiska arbete de gör. Med bra lärare klarar vi framtiden!
fredag 9 mars 2012
Trist besked
Är nu sista hoppet ute för WUC? Ja, efter Förvaltningsrättens besked idag beträffande överklagandet är det nog tyvärr så.
Jag har, från den dag i mitten av december då jag fick redan på socialdemokraternas plan om WUC, varit starkt kritisk. Beskedet kom som en kalldusch och föregicks av noll dialog eller förankring. Den process som genomförts efter beskedet har varit bortom all rim och reson!
Utredningen som startade, först efter S-beskedet, är illa underbyggt och har utgått från att man ensidigt pekade ut en skola som ska läggas ner. Underlaget till beslutet om nedläggning borde ha kompletteras med en belysning av alla gymnasieskolans lokaler och gett en konsekvensbeskrivning av olika alternativ. Processen har dessutom genomförts på ett felaktigt sätt då den varken involverat lärare eller elever.
Mot beslutet har vi i oppositionen kämpat på alla nivåer, i gymnasienämnden och i programnämnden samt att vi i Kommunfullmäktige har diskuterat varför S säger nej till att lyfta frågan dit.
Majoriteten borde ha låtit ärendet avgöras i Kommunfullmäktige. Så har skett med tidigare skolnedläggningar. Denna gång är det också så att det på WUC går elever både från Komvux och gymnasiet vilket innebär beslut i två politiska nämnder. Då är det lämpligt att lyfta upp ärendet till Fullmäktige. Men, men nu är ju inte allt i politiken logiskt…
NA, Radio Örebro
Jag har, från den dag i mitten av december då jag fick redan på socialdemokraternas plan om WUC, varit starkt kritisk. Beskedet kom som en kalldusch och föregicks av noll dialog eller förankring. Den process som genomförts efter beskedet har varit bortom all rim och reson!
Utredningen som startade, först efter S-beskedet, är illa underbyggt och har utgått från att man ensidigt pekade ut en skola som ska läggas ner. Underlaget till beslutet om nedläggning borde ha kompletteras med en belysning av alla gymnasieskolans lokaler och gett en konsekvensbeskrivning av olika alternativ. Processen har dessutom genomförts på ett felaktigt sätt då den varken involverat lärare eller elever.
Mot beslutet har vi i oppositionen kämpat på alla nivåer, i gymnasienämnden och i programnämnden samt att vi i Kommunfullmäktige har diskuterat varför S säger nej till att lyfta frågan dit.
Majoriteten borde ha låtit ärendet avgöras i Kommunfullmäktige. Så har skett med tidigare skolnedläggningar. Denna gång är det också så att det på WUC går elever både från Komvux och gymnasiet vilket innebär beslut i två politiska nämnder. Då är det lämpligt att lyfta upp ärendet till Fullmäktige. Men, men nu är ju inte allt i politiken logiskt…
NA, Radio Örebro
onsdag 7 mars 2012
Ledarskapet i skolan
För mig har alltid ledarskapet i en organisation varit väsentligt och en förklaring till om saker fungerar eller inte. Jag tror att vi alla har upplevt mer eller mindre bra chefer. Ibland fungerar verksamheter trots dåliga chefer men då finns det oftast en ledare under den dåliga chefen som tar ett stort ansvar.
I skolans värld är bra ledare en förutsättning för en bra skola. Här är läraren i klassrummet nyckeln till att eleverna lär sig saker, d.v.s. utför ett bra ledarskap i klassrummet. Men det räcker inte endast med en bra pedagog för att få en bra skola. Det måste finnas en skolledning/rektor som ser varje elev och genom sin personal får kunskapen att lyfta.
Det krävs mod för att vara en bra ledare i dagens skola. Tydligheten i vad lärarens roll innebär är väsentlig, en plan på hur den ska utvecklas och vad som ska göras när det inte fungerar. Samtidigt som den pedagogiska utvecklingen måste vara en ständig process. Jag är övertygad om att det på bra skolor pågår en ständig pedagogisk diskussion, där elevens bästa står centrum och där pedagogerna har en vilja, och ett mod, att utvecklas.
Det finns massor med bra skolor och skolledare i Sverige och i Örebro. Jag tycker det är viktigt att vi i våra dikussioner om svensk skola lyfter fram alla goda exempel. Titta på allt bra som görs och försök implementera det på fler ställen. Låt bra skolledare inspirera andra!
I skolans värld är bra ledare en förutsättning för en bra skola. Här är läraren i klassrummet nyckeln till att eleverna lär sig saker, d.v.s. utför ett bra ledarskap i klassrummet. Men det räcker inte endast med en bra pedagog för att få en bra skola. Det måste finnas en skolledning/rektor som ser varje elev och genom sin personal får kunskapen att lyfta.
Det krävs mod för att vara en bra ledare i dagens skola. Tydligheten i vad lärarens roll innebär är väsentlig, en plan på hur den ska utvecklas och vad som ska göras när det inte fungerar. Samtidigt som den pedagogiska utvecklingen måste vara en ständig process. Jag är övertygad om att det på bra skolor pågår en ständig pedagogisk diskussion, där elevens bästa står centrum och där pedagogerna har en vilja, och ett mod, att utvecklas.
Det finns massor med bra skolor och skolledare i Sverige och i Örebro. Jag tycker det är viktigt att vi i våra dikussioner om svensk skola lyfter fram alla goda exempel. Titta på allt bra som görs och försök implementera det på fler ställen. Låt bra skolledare inspirera andra!
tisdag 6 mars 2012
Förnyelse
Idag skriver Fredrik Reinfeldt på DN debatt om det fortsatta förnyelsearbetet inom moderaterna. En bra artikel som beskriver det vi måste göra för att hänga med och för att attrahera nya och gamla väljare.
Vi är många som har varit medlemmar i moderaterna länge, jag själv sedan 1981, och säkert är vi en tapper skara som har en grundinställning att vi aldrig kommer att lämna skutan. Men, jag tror att denna skara minskar och att ett ständigt förändringsarbete är nödvändigt. Nödvändigt för partiet och för det samhälle vi avser att förbättra.
Människor idag tror inte på gårdagens idéer eller lösningar. Ett parti måste ge svar på de problem och frågeställningar som dagens samhälle har. Därför är en ständig förnyelseprocess viktig. Att vara ute bland folk, besöka verksamheter och höra vad är bra, vad är mindre bra och vad finns det för förslag på lösning.
Människor idag vill att politikerna de ska rösta på speglar det samhälle vi lever i. Det duger inte att alla våra politiker är stöpta i samma form. Det är viktigt att vi på våra valsedlar har människor från olika yrkesgrupper, en jämn fördelning av kvinnor och män, fler nysvenskar och både unga och gamla.
Vi moderater i Örebro startar nu vårt förnyelsearbete. Vi ser på siffrorna från de senaste valen att Örebroarna tror mer på moderaterna i riket än på oss i Örebro. Detta har vi tagit till oss och ska ändra på. Vi ska bli de Nya Moderaterna även i Örebro!
Andra bloggare: Kent Persson
Vi är många som har varit medlemmar i moderaterna länge, jag själv sedan 1981, och säkert är vi en tapper skara som har en grundinställning att vi aldrig kommer att lämna skutan. Men, jag tror att denna skara minskar och att ett ständigt förändringsarbete är nödvändigt. Nödvändigt för partiet och för det samhälle vi avser att förbättra.
Människor idag tror inte på gårdagens idéer eller lösningar. Ett parti måste ge svar på de problem och frågeställningar som dagens samhälle har. Därför är en ständig förnyelseprocess viktig. Att vara ute bland folk, besöka verksamheter och höra vad är bra, vad är mindre bra och vad finns det för förslag på lösning.
Människor idag vill att politikerna de ska rösta på speglar det samhälle vi lever i. Det duger inte att alla våra politiker är stöpta i samma form. Det är viktigt att vi på våra valsedlar har människor från olika yrkesgrupper, en jämn fördelning av kvinnor och män, fler nysvenskar och både unga och gamla.
Vi moderater i Örebro startar nu vårt förnyelsearbete. Vi ser på siffrorna från de senaste valen att Örebroarna tror mer på moderaterna i riket än på oss i Örebro. Detta har vi tagit till oss och ska ändra på. Vi ska bli de Nya Moderaterna även i Örebro!
Andra bloggare: Kent Persson
fredag 2 mars 2012
Bryggan Örebro
Idag har jag varit med på invigningen av Bryggans verksamhet i Örebro. Bryggan är en ideell förening som hjälper barnfamiljer där en eller båda föräldrarna är frihetsberövade.
Att föreningen startar igen i Örebro är bra. Bra för alla de familjer och framför allt barn som är en speciell sorts brottsoffer. Att vara anhörig till en kriminell är svårt och det är bra att de nu i Örebro får en plats att mötas. Att stödja föräldrar, barn och ungdomar är en av de viktigaste preventiva insatserna som kan göras mot kriminalitet och missbruk.
Att Bryggan har kunnat öppna beror, förutom på seriöst, engagerade människor, på att flera företag stöttar dem. Jag träffade en representant från IKEA som har bidragit med alla möbler och prylar. Fantastiskt att ett privat företag har detta engagemang! De motiverar det med att de gärna stöttar en bra verksamhet som riktar sig mot barn.
Jag kommer med intresse följa Bryggans arbete.
Tvärsnytt
Att föreningen startar igen i Örebro är bra. Bra för alla de familjer och framför allt barn som är en speciell sorts brottsoffer. Att vara anhörig till en kriminell är svårt och det är bra att de nu i Örebro får en plats att mötas. Att stödja föräldrar, barn och ungdomar är en av de viktigaste preventiva insatserna som kan göras mot kriminalitet och missbruk.
Att Bryggan har kunnat öppna beror, förutom på seriöst, engagerade människor, på att flera företag stöttar dem. Jag träffade en representant från IKEA som har bidragit med alla möbler och prylar. Fantastiskt att ett privat företag har detta engagemang! De motiverar det med att de gärna stöttar en bra verksamhet som riktar sig mot barn.
Jag kommer med intresse följa Bryggans arbete.
Tvärsnytt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)