Det fria skolvalet

Gymnasieeleverna på Risbergska skolan diskuterar just nu det fria skolvalet i ett skolarbete och jag har vid ett par tillfällen haft förmånen att möta några av eleverna. Det är engagerade ungdomar som ställer relevanta och kloka frågor. För mig har samtalen varit givande och det är kul att kunna bidra i ett skolarbete. 

Min grundinställning är att vi alla är olika och jag inser därför att det är svårt att hitta en lösning som passar alla människor. Därför är jag för att elever fritt ska kunna välja skola.

Att det fria skolvalet skapar problem för skolorna att planera förstår jag. Ingen skolledning kan längre ta för givet att eleverna kommer till deras skola. (Konkurrens råder i Örebro idag både mellan kommunala skolor och mellan privata och kommunala skolor.) Men det är just det som är syftet – Skolan måste vara bra för att få elever!

Vi kommunpolitiker ska se till att alla kommunala skolor är bra skolor. Se till att resurserna räcker och att varje skola har frihet och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Skolorna behöver inte vara lika men det ska vara likvärdigt. Politiken ska ställa krav, sätta konkreta mål och nogsamt följa upp att skolorna lever upp till målen. 

Frågan vad en bra skola är blir ganska relevant att ställa sig som elev och förälder. Vad passar mig? Vad vill jag? Vilken skola passar för den plan som jag har med mitt liv?  

Med dessa val måste elever i Örebro få relevant hjälp. Alla skolor ska ha bra studie- och yrkesvägledare, SYV:ar, som kan hjälpa elever och föräldrar med dessa val. För mig är det självklart att varje elev garanteras ett samtal med en SYV tidigt i sin skolgång men senast i år sju. 

Jag tror att mycket mer kan göras för att undvika att elever gör fel val av skola. Skolorna måste bli bättre på att informera om vad de erbjuder och vara öppna i sin redovisning av hur det går för eleverna. Mer resurser måste ges till studie- och yrkesvägledning så att elever tidigt förstår vikten av sina val av skola, program och inriktning. 

Gör skollunchen till en del av skoldagen

I veckan deltog jag i en diskussion arrangerat av Hushållningssällskapet som handlade om mat och offentlig upphandling. Det var en intressant diskussion om hur vi kan hantera upphandlingsreglerna för att få till inköp av råvaror som är både svenska och närproducerade. Det går om politiken sätter ner foten och utformar policydokument till upphandlande personalen som de kan använda som stöd i sitt val av leverantör.

 Jag styrde snabbt in diskussionen till att handla om maten till elever i skolan. Den maten ska vara god och näringsriktig och viktigt är då vilka livsmedel som används. Svenskt är bra på många sätt. Vi har en bättre djurskyddslagstiftning än andra länder. Jag är övertygad om att djur som har haft det bra ger ett bättre kött som smakar bra. Om vi vill ha en svensk livsmedelsproduktion måste det offentliga handla svenskt. Ur miljösynpunkt är det klokt att handla svenskt då maten får färdas kortare sträckor.

 Att maten i skolan är viktig tycker nog de flesta. Eleverna måste äta för att klara sin skoldag och ta in de kunskaper som förmedlas. Därför ska skolmaten vara god och näringsriktig men väsentligt är också att den intas utan stress och i en trevlig miljö. Här kan mer göras.

 Jag vill att skolmaten ska vara en del av elevernas skoldag (vilket även Berntsson och Backrud-Hagberg i onsdags skrev om i Dagens Samhälle). Jag tror att om lunchen inte är en rast utan en del i undervisningen kan man exempelvis på engelskalektionen innan prata om maten på engelska, eller på lektionen i samhällskunskap diskutera vad matsvinnet kostar samhället.

 Om eleverna inte har rast i samband med lunchen tror jag att det blir mindre stress. En annan förutsättning för lugn och ro kring skolmaten är att det finns personal som äter tillsammans med eleverna. Vuxna som kan föregå med gott exempel vad gäller bordsskick, som kan konversera och skapa trivsel kring borden. En förutsättning för det är att personalen inte behöver betala för den mat som de äter tillsammans med barnen.

En sista del i att skapa trivsel och möjlighet för att eleverna ska vilja äta ordentligt är att matsalarna på våra skolor är trevliga att vara i, fräscha och med normal ljudnivå.

Vi måste höja skollunchens status! En bra start är att rektorer, tillsammans med kostansvarig personal, planerar in skollunchen som en del av undervisningen.


Helena Jonsson, LRF m.fl. skriver den 30/9 på SvD debatt om hur viktigt det är att veta var köttet vi äter kommer ifrån. EU:s märkningsregler har betydelse för kvalitén på maten i våra skolor.
 

I Örebro skär S ner på skolan och säger nej till satsningar

I dagens NA svarar jag, tillsammans med Anders Åhrlin, på förra veckans debattinlägg från Lena Baastad där hon menar att Socialdemokraterna (trots nedskärningarna som har gjorts, min anmärkning) visst satsar på välfärden….

Alla barn, oavsett hem och föräldrar, har samma rätt att nå sin fulla potential. För att nå dit måste vi ha en saklig och korrekt debatt om hur vi skapar en rättvis skola. Det är därför synd att Lena Baastad bygger sin argumentation uteslutande på halvsanningar och insinuationer. Hon lyfter i huvudsak fram Vintrosa skola, förra mandatperiodens prioriteringar och skolornas skick för att framhäva sina egna förtjänster och kritisera oss Moderater.

I byggandet av Vintrosa skola är vi helt och fullt överens med Socialdemokraterna. Det är en bra idé som vi har stöttat hela vägen. Vi vill också vara ärliga med att det förra mandatperioden inte gjordes tillräckligt för att förbättra skolan. Vi har pratat med tusentals Örebroare och hundratals medarbetare i skolan och förnyat vår skolpolitik.

Men faktum är, att det parti som hade huvudansvar för skolan under förra mandatperioden numera är ett av Socialdemokraternas stödpartier så kritiken kanske hellre borde lyftas inom majoriteten än i NA.

Vad gäller Futurum, underhåll och upprustning av våra förskolor och skolor har Lena Baastad dock rätt i att vi inte är överens. Vi Moderater vill ge 30 miljoner mer än Socialdemokraterna för att rusta upp våra barns skolmiljöer. Lena Baastad valde istället att skicka dessa pengar till ett biogasbolag i Karlskoga.

 Tyvärr är sanningen, när det gäller skolan i Örebro, att Socialdemokraterna är ett renodlat nedskärnings- och nejsägarparti.

Moderaterna har i sin förnyelse lagt fram flera förslag för att göra Örebros skolor bättre och mer rättvisa. Vi vill stärka förskolans pedagogiska uppdrag, bl.a. genom mindre barngrupper i förskolan. Socialdemokraterna säger nej.

 Vi vill ha mindre klasser i skolorna för att ge lärarna mer tid att hjälpa barn som hamnat efter och stödja de som behöver ytterligare utmaning. Återigen säger Socialdemokraterna nej.

 Moderaterna vill också ha ett mer strukturerat och effektivt arbete mot mobbning och kränkande behandling. Även här säger Socialdemokraterna nej.

 Vi Moderater säger endast nej till fler nedskärningar på skolan. Vi såg hur nedskärningarna 2012 drabbade våra skolor. Örebros bästa gymnasieskola lades ner, inköps- och anställningsstopp infördes. Inför 2014 föreslår ett internt utredningsuppdrag att 27 miljoner ska sparas på skolan, bland annat genom sänkt elevpeng. Här måste Lena Baastad och Socialdemokraterna lämna besked. Kommer ni att skära ner ännu mer på skolan?

S saknar svar till Karro

Det bubblar av missnöje över matsituationen på Karolinska skolan i Örebro. Skolan har sedan denna termin ingen matsal vilket innebär att eleverna får gå till Oskarsparken och äta. Detta fungerar inte optimalt vilket Tvärsnytt rapporterade om igår.

För det första tar det en stund att gå mellan skolan och Oskarsparken. Att eleverna får röra på sig är positivt men detta måste planeras in i redan långa skoldagar…

För det andra fungerar inte logistiken vid den nya matsalen optimalt vilket gör att köerna blir så långa att eleverna får stå utomhus. Detta går väl bra om vädret är OK, men hur är det när hösten kommer och hur blir det i vinter…

Vad jag förstår äter 100-150 elever i nuläget sin lunch på stan istället för att äta i den Oskarparken (jag kan tänka mig att denna andel kommer att öka vartefter utetemperaturen sjunker). Detta innebär att elever/föräldrar betalar lunchen två gånger – en gång via skattesedeln och en gång från den egna plånboken. Det här är inte OK!

Skolans ledning ser problemen men står handfallna inför politikens tafatthet i frågan. Socialdemokraterna har inte hanterat frågan i tid, har ingen plan och ger inget besked om hur det ska bli. Den gamla matsalen, en barrack, flyttades bort innan en ny lösning var på plats och ingen kan ge eleverna eller personalen svar om när Karro får en ny matsal. Skandal!

 

Inga svar om skolstopp

På gårdagens Kommunfullmäktige hade vi en lång debatt om huruvida Socialdemokraternas inställning, att kommunen ska ha ett avgörande inflytande vid friskoleetableringar, innebär ett skolstopp i Örebro. Frågan grundar sig också på det faktum att skrivningarna som den S-majoriteten gör till Skolinspektionen, när Örebro kommun ska yttra sig över etableringar, är mer negativa än nödvändigt.

Jag tror på den kommunala skolan likväl som jag tror på friskolor.  Alla skolor ska vara bra skolor och en konkurrens om eleverna tror jag gör att alla skärper sig. Min övertygelse grundar sig i att vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns fler än ett alternativ att välja på.

Att kommunen skulle ha ett veto vid skoletableringar anser jag är fel. Det är Skolinspektionen som ger tillstånd till skolor att starta och det är viktigt att besluten grundar sig på kvalité och inte på kommunpolitikers rädsla för att konkurrensutsätta den egna verksamheten. Att få till ett bättre samråd mellan kommunen och de fristående skolorna som önskar starta, vilket är det som Friskolekommittén föreslår, tycker jag är klokt.

Socialdemokraterna har varit med i Friskolekommittén men går trots detta emot och hävdar kommuners rätt att säga nej till en friskola. Men Thomas Esbjörnsson ville inte diskutera frågan. Han menade att åsikten är rikspolitik och inte hör hemma i Kommunfullmäktige!

Jag anser dock att mina frågor är relevanta (jag fick ju Kommunfullmäktiges tillstånd att ställa dem!). Jag värnar Örebroelevernas rätt till alternativ och de yttrandena vi lämnar till Skolinspektionen har betydelse för nya skolors möjlighet till etablering i vår stad.

Följande frågor ville Thomas Esbjörnsson inte svara på:
1. Varför vill du inte att fler gymnasiefriskolor ska få öppna?
2. Varför skulle det vara svårare att hantera elever från en nedlagd friskola än eleverna från WUC?
3. När finns det, enligt din mening, utrymme för fler gymnasiefriskolor?

Nej till ytterligare besparingar i Örebros skolor!

Idag hade Kommunstyrelsen möte om budgeten för nästa år. Det är tjänstemännen som med den förda politiken som grund lägger fram förslag på vad som behöver göras. För att nå god ekonomisk hushållning måste Örebro Kommun spara 50 miljoner under 2014. Detta är en följd av den nu förda politiken i Örebro och något som Socialdemokraterna har ansvar för.

Förslaget idag är att 27 miljoner av besparingarna ska ske i skolan. Till detta säger vi moderater nej! Det går inte att spara mer på skolorna i Örebro!

Vi kan aldrig få en skola som ger alla barn en chans om skolorna i Örebro ska behöva göra ytterligare besparingar. Personalen går på knäna och skolresultaten sjunker. Vi måste istället skapa framtidstro och ge positiva signalen till alla de välfärdens medarbetare som jobbar med  våra barn.

Jag har idag efterfrågat besked från Socialdemokraterna – Blir detta verklighet? Jag hoppas att de tänker om och denna gång prioriterar barn före betong!

Beröm bidrar till mindre skolk

Det finns vissa förutsättningar som måste vara på plats för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. En sådan är att eleverna går på lektionerna och tar del av det som lärarna förmedlar. Vän av ordning kan nu påstå att det med alla it-lösningar vi har idag borde finnas möjlighet även för de elever som inte finns på plats. Visst är det så. Om skolan på ett bra sätt jobbar med it så kan elever på ett relevant sätt följa skolarbetet från sina datorer.

Vad jag vill lyfta fram är skolket och lärarens roll. Ann-Sofie Strand har forskat om detta och kommit fram till att dåliga relationer mellan skolpersonal och elever är en av huvudanledningarna till att elever skolkar. Om detta skrev Skolvärlden i sitt senaste nummer.

Det hon lyfter fram är att lärarens förmåga att skapa en bra relation med sina elever är viktigt. Detta har också Hattie påpekat (en lärare som lyckas kan anpassa sin undervisning och har en bra relation med sina elever). Strand menar att skolan borde ta andra yrkesgrupper till hjälp med detta.

Det är elever som upplever att de inte får stöd av sina lärare som skolkar. Elever behöver beröm, uppmuntran, bekräftelse och höga förväntningar från sina lärare. Har du ingen som tror på dig och känner att du inte får ett juste bemötande är riskan stor att du struntar i det! Rätt enkelt om man tänker på det.

Det handlar om ledarskap och resurser. Hur pratar de pedagogiska ledarna, rektorerna, om hur viktigt det är att undervisande lärare skapar en bra relation med sina elever? Ger vi politiker skolorna rätt förutsättningar för att klara uppdraget? Har lärarna rätt antal elever för att ha en chans att skapa relationer med alla? Och, om Strands tes om betydelsen av hjälp från andra yrkesgrupper stämmer – vågar skolorna ta in dem i klassrummen?

 

S försvarar stora barngrupper

Idag skriver Thomas Esbjörnsson på NA Debatt att han är nöjd med barngruppernas storlek i förskolorna i Örebro. Detta är anmärkningsvärt, speciellt när det i S-majoritetens budget står att barngrupperna ska minska (även om de inte avsätter pengar till det).

Det är i ett svar till MP:s Catrin Steen som Esbjörnsson berömmer sig själv för att kommunen bygger ut antalet förskoleplatser. Ja skam vore det väl annars! Örebro växer och antalet barnfamiljer som väljer att bo i Örebro ökar – Då måste vi ha fler förskoleplatser. Oavsett majoritet hade förskolor byggts.

I Socialdemokraternas Örebro bygger man nya förskolor och beräknar 20 barn per avdelning. Detta trots att rekommendationen från Skolverket är 15 barn per grupp. Man kan inte anklaga S-majoriteten för att ha speciellt höga ambitioner med förskolorna i Örebro… 

Esbjörnsson fortsätter sitt argumenterande med att det är viktigt att vi är flexibla i antalet barn per grupp. Så sant, beroende på vilka barn det är kan antalet barn variera. Men 20 barn i en grupp är inte OK! Jag vet att det förekommer fler barn än så på många avdelningar men att försvara detta är att gå för långt. Istället bör ett arbete med att få ner antalet barn per grupp startas!

Vi Moderater är tydliga med att vi vill minska antalet barn per grupp i förskolan. Det vi pratar om är max 15 barn per grupp. Att detta antal är relevant bekräftar förskollärare som jag träffar. De menar att antalet kontakter = relationer som ett barn har är av betydelse. Blir det för många är det negativt.

Det är viktigt att förskolan ges förutsättningar att klara sitt pedagogiska uppdrag och på ett bra sätt förbereda barnen för skolan. Då måste personalen ha en rimlig chans att se varje barn och möta det enskilda barnets behov. Detta uppdrag är en rejäl utmaning när barngrupperna är så stora som de är i Örebro idag.

Se till att skolan klarar sitt uppdrag

Idag gick regeringen ut med att elever som inte klarar nian ska gå ett extra år för att få behörighet till gymnasiet. En utredning ska ta fram förslag om obligatorisk sommarskola för de som inte klarat målen i nian och förslag om förlängd skolplikt upp till ett år för samma elevgrupp.

Detta kan vara bra men frågan som Mimmi Garpenlund ställer om hur detta motiverar redan skoltrötta elever är berättigad. Samtidigt som vi alla vet att de som inte går gymnasiet oftare hamnar i utanförskap. Det är alltså värt att på ett vettigt sätt försöka.

I Örebro kan man som elev på Vivallaskolan få ett extra år efter nian för att fixa till sina resultat. Vad jag förstår klarar de flesta elever som går detta ”bonusår” av att få behörighet till gymnasiet. Detta är dock frivilligt och skolans fantastiska personal peppar eleverna till att ta denna chans. Med tvång skulle det säkert vara svårare.

Vad ska vi göra? Det enklaste svaret är väl att skolans uppgift är att se till att varje elev klara skolans mål. Min åsikt är att det i de allra flesta fall går att göra det inom avsatt tid OM man i rätt tid sätter in rätt resurser.

Idag hade vi i Örebro en temadag om sociala investeringar vilket bl.a. handlar om att klara varje elev genom skolan med godkända resultat. Ibland kan det anses att resurserna inte finns för att barnen har en viss problematik. Detta måste vi komma ifrån – I efterhand blir det alltid dyrare att reparera en misslyckad skolgång.

Vi måste se allt vi gör kring barn och unga som en social investering. Viktigt är att tidigt ta tag i problem, omvärdera arbetssätt, göra det som fungerar och se långsiktigt på den kostnad (= investering) som detta innebär.   

 

S negligerar forskningsresultat

Det vanliga i kommunpolitiken i Örebro (och säkert på de flesta håll) är att den styrande majoriteten säger nej till de förslag som oppositoinens för fram. Så även när det gäller mitt förslag om mer fysisk aktivitet i skolan.

Thomas Esbjörnsson (S) verkar tycka att en timmes fysisk aktivitet per dag inte gynnar barns inlärning. Tvärt emot det som forskningen bevisat argumenterar den styrande majoriteten i Örebro - Det är beklagligt och olyckligt.

I dagens nyhetssändning i Tvärsnytt säger Socialdemokraternas främsta skolpolitiker i Örebro att motion och fysisk aktivitet ska skötas på fritiden. Det är just detta som spär på ojämlikhet och skillnader mellan barn i den svenska skolan!. Just det resonemanget gynnar de barn som har föräldrar som själva är fysiskt aktiva och/eller de som månar om att deras barn ska vara det.

Undersökning efter undersökning visar att människor som är fysiskt aktiva oftast också är högre utbildade och har högre inkomster. Ett faktum som tydligen Socialdemokraterna i Örebro vill ska bestå!

Tvärsnytt

Barn som är fysiskt aktiva lär sig mer

Jag har alltid haft inställningen att man har/får ett bättre liv om man rör på sig. Jag tror att man orkar mer, är piggare och mår bättre. Dessutom har jag alltid kopplat ihop kunskap med hälsa och välbefinnande. Allt detta utan att jag egentligen har haft några vetenskapliga bevis.

Nu finns det, genom Bunkefloprojektet, bevis på att rörelse/motion ökar kunskaperna i skolan. I detta projekt har man i en långtidsstudie bevisat att elever som får en timmes fysiskt aktivitet varje dag har högre betyg än de som inte fått det. 

Vi Örebromoderater har tagit till oss dessa slutsatser och föreslår, i en motion till Kommunfullmäktige, att en eller flera grundskolor i Örebro med Bunkefloprojektet som förebild ska testa detta. Vi vill att ”testskolorna” under ett år inför en timmes fysisk aktivitet per dag och sedan utvärderar.  
Idag rapporterar dessutom flera medier att fysisk aktivitetkan kan förhindra epilepsi. I den studien pekar man just på vikten av att skolan gör sin del i att få barn fysiskt aktiva. Forskaren Jenny Nyberg menar att det är viktigt att ha en stark hjärna och att det är fysisk aktivitet, motionsträning, under ungdomsåren som fixar detta. 

Det finns många skäl till att vara fysisk aktiv och jag tror att de flesta av oss inser att det är viktigt. Problemet är att få till den där springrundan eller jumpapasset. Jag tror det är än svårare om man som barn aldrig hållit på, inte haft så mycket idrott i skolan eller föräldrar som sett till att man var fysisk aktiv. Därför är det så viktigt att skolan tar sitt ansvar.

Barn som är fysiskt aktiva mår bra och barn som mår bra lär sig mer!

 

Tvärsnytt

SvD 20/9

S i Örebro måste ta sitt ansvar för skolan

Jag skriver idag på NA debatt, tillsammans med Anders Åhrlin och Ulf Södersten,  ett svar på Socialdemokraternas inlägg den 24/8.

Socialdemokraterna i Örebro fortsätter med sina löften om en bättre skola dock utan att ta ansvar för den nedskärningspolitik de genomför i Örebro.  I sin debattartikel skriver Baastad, Esbjörnsson och Bergman att de tillsammans med Örebro Universitet vill utveckla en övningsskola. Detta är bra och något som alla lärarutbildningar, efter Alliansregeringens initiativ, kan ansöka om.

Vad vi dock inte ställer upp på är den skeva bild som debattartikeln ger över de satsningar som Alliansregeringen har gjort. Reformer som ger Sveriges skolor ett tydligt fokus på kunskap och bättre förutsättning för alla elever att klara skolan. 

Det är oärligt mot väljarna när Socialdemokraterna ignorerar det faktum att det i Örebro är deras ansvar att fördela resurserna till Örebros skolor och därmed ge varje elev den skolgång de har rätt till.

Moderaterna visade med sin budget 2012 att de nu genomförda nedskärningarna på skolan var onödiga och orättvisa. Socialdemokraterna valde att säga nej för att istället lägga pengar på asfalt och betong. Följden blev anställningsstopp och köpstopp för Örebros skolor.  Thomas Esbjörnsson beslutade också att hårdhänt och plötsligt lägga ner Örebros bästa gymnasieskola, WUC.

2013 fanns det ekonomiskt utrymme att ge skolan tillbaks vad den förlorat under 2012. Men även denna gång fick barnen ge vika för betongen. Av de 30 miljoner som skolan skars ner med gavs bara 18 miljoner tillbaks. De s.k. satsningarna var nästan bara underfinansierade uppdrag som gav fina rubriker men urholkade skolans resurser för det grundläggande pedagogiska uppdraget.

Moderaterna har under tiden fört en offensiv och ansvarstagande skolpolitik. Vi har i vår budget lagt förslag för att minska antal barn per grupp i förskola och skola. Vi vill också ta fram en färdplan för att få ner barngruppernas storlek till Skolverkets rekommenderade 15 barn. 

Vi har föreslagit att skolan ska ledas av några få konkreta mål inriktade på kunskap och elevernas prestationer istället för den snårskog av luddiga målsättningar som idag styr Örebros skolor. Vi vill satsa på ett strukturerat arbete för att motverka mobbning och kränkande behandling, och har tagit initiativ till att alla skolor ska arbeta mot kränkningar och grooming på nätet.

Valet 2014 är ett viktigt val för Örebro. Det är ett val mellan ett Socialdemokratiskt parti som skär och sparar på skolan och oss Moderater som ser behov av förändring. Vi vill ha en jämlik skola som ger alla barn chansen att lyckas i livet. Moderaterna vill bygga ett rättvist Örebro med en stark skola som bas. 

Garantera Örebroeleverna SYV-samtal

Tvärsnytt tar upp problemet med att vi har för få Studie- och yrkesvägledare (SYV:ar) i Örebros gymnasieskolor. Detta är ett stort problem även i Örebros grundskolor.

Den krassa verkligheten i Örebro de senaste två åren är att Socialdemokraternas nedskärningar har gjort att kringpersonal/funktioner har skurits bort. Det är enklare att dra ner på SYV:arna istället för att ta bort en lärare… Konsekvensen blir dock påtaglig. När eleverna inte får en bra vägledning blir arbetet för lärarna tyngre.

I Moderaternas förnyelsearbete har vi kommit fram till just detta. En större möjlighet för elever att träffa en SYV och samtala med, tidigt i skolgången, skulle ge effekt. Det är viktigt att alla elever får samtala och diskutera om vad man vill, passar till och vilka val man då bör göra.

Förslaget som vi i den Moderata Förnyelsegruppen har lagt är att alla elever ska garanteras samtal med en SYV senast i år 7 med uppföljning i år 8 och 9. Gör vi det kommer felvalen bli färre och eleverna kommer att vara bättre förberedda till gymnasiet.