Lyssna på förskollärarna

Idag gjorde Thomas Esbjörnsson (S) just det som en politiker inte får göra – Bli arg i ett offentligt sammanhang!  

På förskollärarnas utvecklingsdag tar Anki Janson och Malin Hörlin till orda och berättar hur de, och många med dem, upplever arbetsbelastningen och de knappa resurserna på förskolorna i Örebro. Situationen blir mycket besvärlig för Thomas Esbjörnsson som istället för att tråckla sig ut situationen med ett diplomatiskt svar blir arg och vägrar att kommentera.

När man under flera år har dragit ner på resurserna till skola och förskola borde man som ansvarig politiker kunna motivera dessa besparingar inför personalen. Det verkade nästan som om reaktionen från förskollärarna kom som en överraskning för Esbjörnsson. Är han inte ute och besöker verksamheten? Har han ingen dialog med dem som jobbar på våra förskolor?

Bland det bästa jag vet är att vara ute på våra förskolor och skolor och träffa personalen som jobbar där. Jag anser att det är viktigt att lyssna och få ta del av de tankar och idéer som personalen har. Jag reflekterar över vad de beskriver för mig, exempelvis om hur arbetsbelastningen är och hur resursfördelningen slår. Dessa tankar har jag sedan med mig i mitt politiska arbete, i dialogen och i förslagen jag presenterar.

 

NA, Tvärsnytt, Radio Örebro

Mer rörelse höjer skolresultaten

Idag skriver Inger Högström-Westerling på NA debatt om att hon vill ha mer idrott i skolan då det höjer skolresultaten – Det är bra och det är exakt vad vi Moderater föreslår både på riksnivå och lokalt i Örebro.

Det som Bunkefloprojektet i en långtidsstudie har visat är att skolresultaten höjs om eleverna får daglig motion i en timme. Just detta vill Moderaterna i Örebro att vi ska testa i Örebro. Vi har skrivit en motion till Kommunfullmäktige och vi har med det som en satsning i vår budget för 2014.

Våra barn och unga sitter stilla allt mer. Istället för att ägna sig åt fysisk aktivitet spenderas tiden i allt högre grad framför dator eller TV. Följderna av detta blir att våra unga mår allt sämre, både fysiskt och psykiskt. Statistik från SCB visar att nästan en fjärdedel av våra 10-åringar är överviktiga och detta är en siffra som kommer att öka om vi inte agerar.

I Bunkeflo utanför Malmö har man i en långtidsstudie låtit eleverna ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet under en timme varje skoldag. Resultaten av detta har varit häpnadsväckande. Förutom att eleverna både mådde bättre och fick en bättre motorik kunde man även se att deras förmåga att prestera i skolan var högre än hos elever i kontrollgruppen.

Genom att redan i förskoleåldern börja med medveten motorisk träning blir det även möjligt att upptäcka och ge stöd till de barn som har svårare med koordination och motorik. Detta leder i sin tur till både en ökad rörelseglädje hos barnen, men även ett stärkt självförtroende, minskat utanförskap och bättre motivation.

Det är viktigt att vi får bukt på de negativa effekter som fysisk inaktivitet leder till. Skolan har ett ansvar och politiken i Örebro kommun bör agera. Det är vårt ansvar att säkerställa att våra barn och unga har en god hälsa samt ges de förutsättningar som krävs för att de ska kunna lyckas i skolan.

Låt lärare vara lärare

Påståendet att lärare måste få var lärare håller säker de allra flesta med om. Det säger politiker, verksamhetsledare och föräldrar samt lärarna själva.

När jag är ute på skolorna i Örebro är det just detta som pedagogerna pratar om. Varför måste vi göra så mycket annat? Vi blev lärare för att få undervisa och nu går så mycket av vår tid åt till annat. Frustrationen är påtaglig. Jag förstår dem – det är ju lärarna som på nära håll ser konsekvenserna…

Man pratar mycket om administrativa uppgifter som kan minskas eller som kanske någon annan kan göra. Lärarsekreterare är ingen dum idé. Vissa uppgifter är nu på väg bort vilket är bra men lokalt kan vi göra mer i att rensa bland administration och förenkla. Men vi bör också titta på de kringresurser som skolan har eller ska ha. Finns de och fungerar de?

För att våra lärare ska kunna koncentrera sig på sitt uppdrag måste det finnas vaktmästare/servicepersonal som ser till att lokaler och utrustning fungerar. Kuratorer, skolpsykologer, skolläkare och skolsköterskor är ett måste och en förutsättning för en fungerande elevhälsa. Viktiga funktioner är också skolbibliotekarie samt studie- och yrkesvägledare.

Hur det ser ut med kringresurser på skolorna i Örebro vill vi Moderater ha en kartläggning av. Vi begär nu detta ute i våra Skolnämnder och jag hoppas att vi får med oss S-majoriteten. Det är viktigt att vi får en bild av hur det ser ut för att ha som underlag i vidare diskussioner. Är det rimligt att tre skolor delar på en skolsköterska eller en Studie- och yrkesvägledare? Finns det då förutsättningar att se varje elev, ha kvalité i det man gör och hinna med allt som ska hinnas med?

Jag har fått tydliga signaler från skolor som menar att de knappa resurserna gör att det är kringresurserna som man drar ner på. Konsekvensen av detta är att den personal som är kvar på skolan, exempelvis lärarna, får rycka in. Är det så vi vill ha det?

50 miljoner mer till skolan

Det är brukligt att de politiska partierna skriver debattartiklar om den budget de lägger fram i Kommunfullmäktige. Vi har en på gång och idag publicerade NA budgetartikeln från Socialdemokraterna undertecknad Lena Baastad. Men istället för att skriva om vad S vill är artikeln en enda lång attack på oppositionen i Örebro och speciellt på oss Moderater.

Räknar Lena Baastad så kallt med att Örebroarna ska ladda hem deras budgetdokument (79 sidor plus bilagor) och där läsa vad den styrande majoriteten vill göra?

Eller är det så att S saknar förlag?

Som jag läser S-majoritetens budget så saknas förslagen. Man går ut och säger att man satsar men granskar man de s.k. satsningarna så är det volymökningar (fler barn i skolan bl.a) och löneavtal det man menar. Ett nytt begrepp är också myntat ”Omprövningskrav” vilket är besparingar. För att ta några exempel så sparar S 10 miljoner på skolan och 13,6 miljoner på Social välfärd…

I vår budget finns förslag. Vi har sedan flera år satsat mer än majoriteten på välfärden och denna budget gör vi det igen. 50 miljoner mer till skolan och 5 miljoner mer till Vuxam. För att klarar detta sparar vi på politik och betong.

De största satsningarna på skolan gör vi på mindre grupper i förskolan och mindre klasser i skolan. Vi säger nej till besparingar i skolan på 10 miljoner och vi satsar på Studie- och yrkesvägledare, fri pedagogisk lunch, mobbningsinsatser, 30 timmars förskola för alla barn, central rättning av nationella prov och fler vuxna som är ute på skolrasterna.

Vi Moderater säger nej till ytterligare besparingar i Örebros skolor - Vi säger ja till att satsa 50 miljoner mer än Socialdemokraterna på barnen i Örebro! 

Alla behövs

I helgen hade jag förmånen att vara ett av ombuden på Moderaternas Arbetsstämma i Norrköping. En stämma som fastställde den politik som Nya Moderaterna går till val på nästa år och alltså den politik som ska styra landet under nästa mandatperiod. Det är på allvar och känns stort att vara med och ta dessa beslut.

Temat som genomsyrade hela arbetet var alla behövs. Alla jobb med bra och justa villkor behövs för alla människor behövs. Den andra sidan vill göra det dyrare att anställa unga och höja bidragen för dem som inte arbetar – Därför är det viktigt att S/MP/V inte vinner valet!

Ny skolpolitik fastställdes – Alla barn ska ges samma chans att klara skolan och likvärdiga förutsättningar att lära och utvecklas. Vi måste rusta för en modern skola som förbereder alla på den utmaning som den nya arbetsmarknaden innebär. Obligatorisk förskoleklass och betyg från år 3 är vi övertygade om kommer att bidra till en skola som ser varje elev och tidig kan ingripa om någon halkar efter. Vi måste också med hjälp av vidareutbildning och nya karriärvägar höja lärarnas status.

Mitt förslag om alla barns rätt till 30 timmars förskola, oavsett vad deras föräldrar gör på dagarna, avslogs tyvärr. Men som någon sa i debatten kan kloka kommunpolitiker fatta kloka beslut och genomföra detta lokalt. Nya Moderaterna i Örebro föreslår just detta i vår budget inför 2014.

30 timmars förskola för alla barn

Idag är vi många Moderater som beger oss till Norrköping för att delta i partiets Arbetsstämma. Riktlinjer ska dras och handlingsprogram inför valet fastställas. Jag ser fram emot fyra spännande dagar.

Jag kommer i ett utskott bearbeta förslagen om ny skolpolitik. Det mesta är riktigt bra, väl balanserat och framför allt går det att omvandla till praktisk politik ute i våra kommuner.

Den invändning jag har handlar om förskolan och hur många timmar barn ska ha att delta i verksamheten. Jag vill att antalet timmar som alla barn har rätt att gå i förskolan ska utökas från dagens 15 timmar per vecka till 30. Det handlar om att vi måste se till att alla barn är väl förberedda för skolan. Det handlar om att de barn vars föräldrar inte har ett arbete att gå till ska ha samma chans som de barn vars föräldrar jobbar.

Förskolan har idag ett tydligt och viktigt pedagogiskt uppdrag och vi märker att de barn som fått tagit del av förskolans verksamhet har ett försprång gentemot de barn som inte gått i förskolan.

Jag tror att med rätt till fler timmar kommer föräldrars benägenhet att ta sina barn till förskolan att öka. Speciellt i Örebro ser vi detta, många föräldrar anser att 15 timmar är för få timmar och för omständligt för att motivera dem att ta sina barn till förskolan. Här tror jag att fler timmar skulle göra dem mer benägna att låta barnen få gå i förskolan.

I skrivningarna till stämman argumenterar vi väl för att förskolan är viktig. Vi anser att vissa barn, de med särskilda behov, de med specifik socioekonomisk bakgrund och de som riskerar utanförskap ska få tillgång till fler timmar i förskolan. Men, sen är det stopp. Jag ifrågasätter starkt varför vi inte ska    ge alla barn samma möjlighet att gå i förskolan. Varför skiljer vi på barn?   

Tomas Tobe' i dagen SvD 
  

Gymnasiemässa

Idag har skolorna i Örebro Gymnasiemässa – det är ett bra tillfälle för elever och föräldrar att få en bild av skolorna och deras utbud av program. Skolorna marknadsföring är en viktig del i elevernas val av gymnasieskola och program men mer än detta behövs.

Ett stort problem vi har i Örebro är att många elever väljer fel program. Detta innebär att de byter program under första året eller i värsta fall hoppar av sina studier. Byter eleven program i början av första terminen kanske problemet inte är så stort men om bytet sker senare finns påtaglig risk att de halkar efter i sina studier. Hoppar eleven av gymnasiet blir problemet stort, de riskerar då att hamna i sysslolöshet och om de inte kommer tillbaka till studier under kommande läsår är utanförskapet en stor risk. Detta kostar kommunen massor av pengar.

Jag tror att mer kan göras för att ge elever ett bättre stöd i sina val av studier och yrke. Under de senaste åren har S-majoriteten sparat på skolan vilket gjort att antalet Studie- och yrkesvägledare minskat i Örebro. (Det är enklare att dra ner på en kringresurs än på en lärare!) Det är idag ingen självklarhet att elever i Örebro får ett bra stöd av en SYV i sina val. Detta är något som på lång sikt kostar pengar för kommunen samt tid och kraft för eleven.

Vi moderater vill råda bot på detta. Vi tror att ju tidigare en elev får möjlighet att samtala med en SYV desto bättre. En bra SYN kan leda eleven rätt i sina skolval och vidga synen på de möjligheter som eleven har. Vi tror också att återkommande samtal är av största vikt. Det vi kommer att föreslå i vår budget är att alla elever garanteras samtal med en SYV, varje år, under högstadiet och gymnasiet.

Läxor

Idag skriver SvD om en norsk rapport som dömer ut det sätt som svenska skolan använder läxor. Rapporten menar att läxor måste diskuteras och rättas i klassrummet i efterhand för att ha effekt. Så görs inte generellt i svensk skola.

Jag är inte emot läxor men jag anser att om vi ska ha läxor så måste de vara vettiga/relevanta och vara i form av repetition eller förberedelser. Det ska inte behövas en pedagog för att eleverna ska klara sina läxor. Jag anser nämligen att skolan ska klara sitt uppdrag under de timmar de har till sitt förfogande. Det är orimligt att eleven för att klara sina studier måste ha föräldrar som klarar av att förklara saker för dem eller som betalar för inhyrd läxhjälp.

Samtidigt är det så att varje elev måsta få lära sig i sin egen takt – Men även detta tycker jag att skolan ska klara under skoldagen.

Jag gillar sidoartikeln i SvD idag som handlar om matte/fysikläraren Daniel Barker på gymnasieskolan Norra Real. Han berättar att han filmar sina genomgångar vilka eleverna tittar på i förhand (det blir en förberedelseläxa) och sedan ägnas lektionen till fördjupning och diskussion. Barker menar att läxan ska användas till att få eleverna att nå längre. För att göra det måste de få diskutera innehållet vilket de hinner om eleverna förbereder sig före lektionen.

Till detta krävs modiga och teknikkunniga pedagoger. I Örebro har nu äntligen gymnasiets ettor och tvåor tillgång till ”egna” datorer vilket gör att pedagogerna här kan göra det som Daniel Barker gör för att höja kunskapsnivån.

 

Allt för många stressade lärare

Lärarförbundet släppte i förra veckan rapporten ”Vem hinner vara lärare i gymnasieskolan?” och kräver i den ett antal åtgärder för att förbättra arbetssituationen för landets gymnasielärare. Jag tycker det är mycket bra att undersökningar likt denna görs även om jag här och nu inte ställer mig bakom förbundets krav.

Vi måste ta signalerna om en allt för stressig arbetssituation för lärarna på allvar. Det är inte bra att så många känner så hög stressnivå. Det är orimligt att lärare känner att tid inte finns för planering av undervisningen. Fortsätter detta kommer det allvarligt att påverka kvalitén i undervisningen och därmed elevernas prestationer.

Lärare måste i större utsträckning än idag få vara lärare. De centrala kraven på dokumentation måste minska men lokalt kan vi göra en hel. Kan vi underlätta administrativa uppgifter? Fungerar skolans ”kringresurser” (ex SYO, skolsköterska, vaktmästare) som är en förutsättning för att lärarens vardag ska bli hanterlig? Hur fördelar vi lokalpolitiker resurserna till skolan? Vilket ledarskap förser vi skolorna med? Vilken frihet ger vi skolorna att själva hantera sin verksamhet?

Jag tycker att vi kommunpolitiker mer måste lita på professionen. Samtidigt som skolan måste förstå att vi ställer krav på effektivitet och nytänkande. Vi ska styra med ett fåtal konkreta mål, med kunskapsfokus, som vi noggrant följer upp. Vi ska ha höga förväntningar på varje skola, varje rektor och varje pedagog. Detta förutsätter att skolan får resurser så att de har en rimlig chans att sköta sitt uppdrag.

Framtidens jobb

Vi Moderater funderar rätt mycket kring frågan hur vi ska få fler människor i arbete. Vi tror på att öka drivkraften för att jobba och genomför vid årsskiftet ett femte jobbskatteavdrag.  En hel del görs också för att underlätta för företag att anställa de som, av olika anledningar, står långt ifrån arbetsmarknaden. Men mer kan göras. Exempelvis för att främja det lokala företagsklimatet, förbättra kommunikationer och att höja kvalitén i utbildningen.

Men det gäller också att fundera över vad som är framtidens jobb. Vad behövs för kvalifikationer för att passa i de nya företagen som växer fram? Vad behövs för att jobba i framtidens skola, vård och omsorg?

När jag är ute och besöker skolor och förskolor tar jag upp frågan om vilka egenskaper som är viktiga i framtiden. Vad behöver personalen för att klara jobbet?

Idag besökte jag en förskola i Adolfsberg och mötte, som så många gånger förut, engagerade medarbetare med driv och massor av kloka synpunkter. De två kvinnor som jag mötte idag tycker att de har ett fantastiskt jobb. De anser att förskolan lägger grunden för barnens lärande och att deras arbete verkligen gör skillnad. De brottas dock med för stora barngrupper och att få tiden att räcka till för planering, reflektion och att utveckla verksamheten.

Det jag fick med mig i dagens samtal var att framtidens förskolepersonal ska vara nyfiken, flexibel och kreativ. Att våga ta ledarskapet är också viktigt, det måste finnas struktur för att barnen ska lära sig och då är ledaregenskaper hos personalen viktigt. I det stressiga värld vi lever i är förmågan att ge barnen lugn och ro en bra egenskap.

För att få tänkande människor (de uttryckte sig faktiskt så) att satsa på att utbilda sig till förskollärare måste lönen upp och arbetssituationen förbättras.

Förskolan har ett tydligt pedagogiskt uppdrag som är en viktig start på barnens kunskapsresa. Vi måste bli fler som inser vikten av detta och är beredda att satsa resurser på att möjliggöra för pedagogerna att sköta sitt uppdrag!

Nätets avigsidor

Idag har rättegången inletts mot den 45-åriga man som anklagas för grooming och att ha drivit en 13-årig flicka från Kumla till självmord. Hela historien är förskräcklig och det är för de allra flesta av oss obegripligt hur man som människa kan agera så.

Det som 45-åringen anklagas för att ha gjort är att kontakta unga tjejer på nätet på ett mycket otillbörligt sätt. Detta är Internets baksida.

För dagens unga är det den naturligaste sak i världen att hela tiden använda sina datorer och telefoner för kommunikation och för att hämta information. För unga är det helt naturligt att ha vänner på nätet som de kanske aldrig träffar i verkliga livet men ändå har ett givande utbyte med. Att kontakterna ibland blir hotfulla, otrevliga och destruktiva är priset för den ansiktslöshet och anonymitet som Internet många gånger erbjuder.

Jag anser att vuxenvärlden och skola har ett ansvar. Engagerade vuxna som bryr sig om vad deras barn och unga gör på nätet är nödvändigt. Men viktigt är också att skolan i sitt värdegrundsarbete hanterar det som händer på nätet. Exempelvis tycker jag det är naturligt att i skolan prata om att det som inte är OK att säga till en person ansikte mot ansikte inte heller är OK att skriva på nätet.

I våras fick vi Örebromoderater gehör för vårt förslag att skolorna i Örebro ska redovisa hur man arbetar förebyggande mot grooming, nätextremism och nätmobbning.

Vi är övertygade om att skolan är en viktig del i arbetet med att stävja nätets avigsidor. Vi kommer efter kartläggningen uppmana de skolor som saknar ett organiserat förebyggande arbete att omedelbart starta ett sådant.

Radio Örebro

Alla elever ska klara skolan

För mig som kommunpolitiker är det viktigt att vi på kommunal nivå fastställer att skolans mål är att alla elever ska går ut skolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Detta är fastställt i skollagen men väsentligt är att vi som huvudman för skolan tydliggör detta och nogsamt följer upp.

Att målet inte är självklart vet vi som granskar S-majoriteten i Örebro. De anser att det är OK att endast 80% av eleverna klarar skolans mål….

För vissa skolor och i vissa grupper av elever är målet minst godkänt inte så svårt. För andra är det minst sagt en utmaning. Det gäller att se varje elevs skolgång som en investering där kostnader för tidiga insatser ska ställas mot kostnaderna som uppstår om eleven inte skulle klara skolan.

Vad gäller gruppen nyanlända till Sverige är det en utmaning för skolan att klara sitt uppdrag. Här gäller det att ha en bra organisation och pedagoger med kompetens att undervisa elever som inte har svenska som första språk. Här finns det många skolor som har anledning till vidareutbildning av sin personal.

Igår gick FP ut och sa att kommunerna måste sprida ut gruppen nyanlända elever så att de inte samlas på en enda skola och därmed spär på segregationen. Detta är en bra idé och så gör vi i Örebro sedan år 2009. Vi låter alla nyanlända i Örebro passera ”Perrongen” där elevens kunskaper valideras och där de även får möjlighet att välja en skola som nödvändigtvis inte är den skola som ligger närmast i förhållande till var de bor. Alla nyanlända elever hamnar därmed inte i Vivallaskolan.

Trots detta måste skolorna i Örebro bli betydligt duktigare på att klara elever med annan bakgrund än den genuint svenska. Det gäller nyanlända men det gäller också elever som är födda i Sverige av invandrande föräldrar. Det är skolans uppdrag att klara alla elever. Varje elev som inte klarar skolans mål ska ses som ett misslyckande som skolan ska stå till svars för!

  

 

SVT