Jag har idag varit i Sollentuna och firat en student. Jag är glad över att det efter 12 år i den svenska skolan, blivit en fin, glad tjej med bra betyg och goda framtidsplaner. För visst är det underbart att se lyckan och förväntan hos dessa unga människor som rusar ut ur skolan och nu äntligen är klara med sina studier!
De har så många fler möjligheter än vad jag tyckte att jag hade, då för snart 30 år sedan när jag i sakta mak gick ut genom dörrarna på Alléskolan. Vi sprang inte ut ur skolan och inte åkte vi lastbilsflak och skränade över hela stan heller! Säkert är det samma lycka vi kände men nog finns det större möjligheter idag. Världen är närmare, resorna billigare, högskoleplatserna fler och högkonjunkturen står för dörren.
Jag vet att det för många ungdomar är tufft idag. Vi har stora problem med arbetslöshet bland ungdomar och det är många som faller igenom och mår dåligt av dagens samhälle. Dock är det så att de flesta ungdomar som jag har i min närhet fixar jobb, studier och bostad. De är kanske företagsamma och har föräldrar som backar upp på ett klokt sätt men ingen av dem av dem är födda med silversked i mun eller tar något för givet - de klarar av att hantera livet.
Det är väl just detta man kan bidra med som vuxen - tro på sina ungdomar och stötta dem utan att lägga allt till rätta. Jag är också övertygad om att de flesta av oss mår bra och stärks av att ha olika människor att ty oss till eller få råd av. Det finns ett talesätt som säger ”it takes a village to race a child” och jag tror det stämmer. Jag tror att unga människor blir trygga av att ha många olika vuxna att prata med och lyssna till.
Vi som inte längre är så unga (även om vi inte alla gånger inser det) har mycket att lära av dagens unga. Det är mycket intressant att ta del av deras liv, upplevelser och synpunkter. Man lär sig massor och jag önskar att fler äldre vuxna tog chansen att ha en dialog med, lyssna till och lära sig av våra ungdomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar