Dåliga skolor = ett svek mot eleverna

Idag skriver NA på nyhetsplast om Vivallaskolans misslyckande med att få godkända resultat. Siffrorna är dystra för denna skola som ligger i det mest segregerade området i Örebro, ja kanske det mest segregerade i hela Sverige. Ursäkterna är många för varför det inte går som det borde. Jag vet att rektorer och lärare på Vivallaskolan sliter och många gånger gör ett fantastiskt arbete.

Men det duger tyvärr inte! Vi kan inte ha en skola med så dåliga resultat – endast drygt 27 % av eleverna i Vivallaskolan hade i våras behörighet till gymnasiet – det är ett svek!

Allt för många gånger hör vi om elever som inte klarar sina mål i nian. Allt för många gånger ställs frågan varför ingen reagerat tidigare. Någon gång måste detta få ett slut.

Vi måste ha inställningen att alla elever ska klara skolans mål. Vi måste ha höga förväntningar och stötta varje elev i ”resan” genom grundskolan. Jag tycker också att vi måste föra en diskussion om att det för vissa elever kanske behövs mer tid. Det gäller att vi har metoder för att fånga upp elever som halkar efter och stötta och sporra de som har lätt för sig. Allt ska göras med respekt för den rätt som varje elev har att gå i en skola som kan anpassa sig efter deras behov.

Läraren är nyckeln, det är rätt lärare som kan göra underverk. Detta tas upp i en rapport som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har gjort. Det gäller att vi har bra ledare = rektorer på skolorna som sporrar, stöttar och utvecklar sin lärarkår. Viktigt är att rektorerna ges tid, eller tar sig tid, att vara pedagogiska ledare och utveckla verksamheten. Med rätt ledarskap kan varje skola bli en bra skola.

Rekordsatsning på skolan

Igår svarade jag tillsammans med Margareta Pålsson och Oskar Öholm, i NA, på socialdemokraternas påstående, i en debattartikel i NA den 21/11, att regeringen gör neddragningar på skolan

Under hösten 2011 har en lång rad viktiga skolreformer genomförts, bland
annat sjösättandet av en ny skollag, nytt betygssystem och en ny
lärarutbildning. Tillsammans med Alliansregeringens tidigare skolsatsningar
är detta den största utbildningsreformen sedan 1842 – då folkskolan
inrättades. När Mikael Damberg och Socialdemokraterna beskyller regeringen
för att nedprioritera skolan (Debattsidan 21/11) är kritiken inte bara
felaktig, utan debattörerna talar dessutom mot bättre vetande.

Damberg och hans kollegor menar att Alliansens politik innebär
nedskärningar med 20 miljoner i Örebro län, eller motsvarande 41
lärartjänster enligt S beräkningar. Det är ett resonemang som haltar
betänkligt, dels därför att de minskade resurserna är en konsekvens av att
den nya gymnasieskolan beräknas vara mer effektiv än den gamla, men också
därför att S har glömt att ta med sin egen politik för ungdomar i kalkylen.

S har i sin skuggbudget föreslagit fördubblade arbetsgivaravgifter för
unga. För kommunerna i Örebro län innebär det ökade kostnader med
sammanlagt 74 miljoner kronor. Utöver det tänker Socialdemokraterna i
Örebro kommun spara 29 miljoner kronor på barn- och utbildningsområdet –
Hur många lärartjänster motsvarar detta enligt S beräkningar?

När alliansen kom till makten efter valet 2006 ärvde vi en skola i kris
efter den tidigare S-regeringen. Vi identifierade fyra huvudsakliga
problem: Sjunkande resultat, bristande arbetsro och trygghet, läraryrkets
dalande status och de många avhoppen från gymnasiet.

Under de fem år som gått sedan dess har en lång rad åtgärder genomförts för
komma till rätta med dessa allvarliga brister. Bland annat har stora
satsningar gjorts på karriär- och kompetensutveckling för Sveriges lärare.
Men det är först nu som de riktigt stora utbildningsreformerna verkställs.
Under 2011 och 2012 får vi bland mycket annat:

• Ny skollag
• Nytt betygssystem
• Ny gymnasieskola med en modern lärlingsutbildning
• Nya kurs- och läroplaner för grundskolan
• Ny lärarutbildning
• Införandet av betyg från årskurs sex
• Fler och tidigare nationella prov
• Införandet av lärarlegitimation

När våra Socialdemokraterna ifrågasätter vårt engagemang för den svenska
skolan sker det på oärliga grunder. Att skolan fortfarande har högsta
prioritet på Alliansens agenda råder det inte några tvivel om.

Nej till nedskärningar i välfärden

Idag skriver jag tillsammans med Kent Persson, Lars Elamson och Henrik Elamson i NA om Örebro kommuns budget 2012.

Politik är att vilja, men också att välja. När den socialdemokratiska majoriteten i förra veckan presenterade sin budget visade den en oförmåga att vilja men framförallt att välja. Alla verksamheter, även välfärdens yttersta kärna, får samma sparkrav. Förskolan, skolan och gymnasiet drabbas av nedskärningar på nästan 30 miljoner. Äldreomsorgen och stödet till de allra mest utsatta skärs ner med nära 20 miljoner.

Moderaterna vill stärka välfärden i Örebro genom att vi blir fler som arbetar mer. Målet om full sysselsättning, att alla som kan jobba också gör det, får aldrig överges. Företag är också arbetsplatser, och därför måste Örebro stärka sitt näringslivsarbete. Bland annat vill vi nå en bred uppgörelse mellan de stora partierna om att investera i en förlängd landningsbana och att hålla flygplatsen öppen till år 2026. Vi ser även ett stort problem i att unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det goda samhället kräver mer av oss. Näringslivet måste tillsammans med kommunen och arbetsförmedlingen ta ett bredare samhällsansvar och ordna fram 1000 nya jobb till unga.

Vi väljer att spara på betongen för att kunna satsa på barn, elever och äldre. Vi ser det också som fullständigt orimligt att den politiska organisationen sväller över sina breddar samtidigt som lärare, hemtjänstmedarbetare och socialsekreterare riskerar att bli av med sina jobb. Örebro har en av Sveriges högsta politiska kostnader och vi moderater skär hellre på politiska arvoden än välfärden.

Genom att göra dessa val kan vi stoppa de väntande nedskärningarna i förskolan, skolan, gymnasiet, de sociala skyddsnäten och äldreomsorgen. Det handlar om att bygga ett Sverige och ett Örebro som håller ihop. En stark välfärd är en rättvisefråga.

En förskola med ett stärkt pedagogiskt innehåll och framför allt en skola med ordning och reda och ett tydligt kunskapsuppdrag är vägen till ett samhälle där ingen på förhand döms till utanförskap och fattigdom, oavsett vilket hem man kommer ifrån. Idag är sannolikheten för att ett barn, vars föräldrar började jobba direkt efter grundskolan, blir underkänd, i ett eller flera ämnen, fem gånger större än för ett barn vars föräldrar är akademiker. Ett rättvist samhälle och en rättvis skola måste sträva efter att utjämna dessa skillnader. Vi tror att en väg till en rättvis skola är mindre barngrupper i förskolan och mindre klasser i skolan. Det ger en bättre möjlighet för våra pedagoger att se varje barn och ge dem det stöd de behöver för att uppnå sin fulla potential.

Ett rättvist samhälle måste också tala för dem som själva saknar röst. De som drabbas hårdast av nedskärningarna i Social Välfärd skriver inga debattartiklar, gör inga namninsamlingar och har inga lobbyister. Moderaterna tar denna verksamhet på allvar, och sa därför ja till hela Kvinnohusets ansökan om utökat stöd till utsatta kvinnor. Vi är skyldiga våra äldre, de som har byggt upp vårt välstånd och vår välfärd, mycket. För oss är det viktigt att vi aldrig någonsin låter våra äldreboenden bli förvaringsinstitutioner. Vi vill därför satsa på aktiviteterna för våra boende i äldrevården.

Vi moderaterna ger ett klart besked till Örebroarna. En stark välfärd i såväl högkonjunktur som lågkonjunktur kräver ordning i ekonomin. Det krävs också en vilja att prioritera. Vi väljer att värna förskolan och skolan, äldreomsorgen och de sociala verksamheterna. Vi står upp för en stark välfärd och ett Örebro som håller ihop.

För mycket skolk i Örebro

Örebro är ännu en gång i botten när det gäller en rapportering om skolan. Denna gång gäller det skolk i våra gymnasieskolor där Örebro län kommer på en trist tredjeplats och Örebro som stad har 5% som skolkat så mycket att studiebidragen dragits in.

Skolk är inte bra, det ska rapporteras och jag anser att de nya reglerna som gör att studiebidraget kommer dras in tidigare än som det är nu, efter 20% oförklarad frånvaro, är bra. Viktigast av allt är dock att ta reda på orsakerna till frånvaron och se till att eleverna motiveras att vara i skolan.

Skolan måste ha en förmåga att ge eleverna motivation och ett intresse för studier och sin framtid. Även om gymnasiet är en frivillig skolform är det väsentligt att varje elev klarar sina studier och får ett slutbetyg. Vi vet att de som inte klarar gymnasiet har stora svårigheter att få ett arbete och hamnar många gånger i utanförskap.

Som engagerad i skolfrågor är jag ute en hel del i skolorna och i mitt uppdrag i gymnasienämnden har jag besökt många av de gymnasieskolor vi har i Örebro. Jag imponeras många gånger av lärares ambition med sitt arbete. Hur de ständigt försöker hitta nya angreppssätt för att intressera omotiverade elever för exempelvis matte. Det är viktigt att, som man gör på Wadköpings utbildningscentrum och bygg- o anläggningsprogrammet, försöka hitta motivationen till teoretiska ämnen i det praktiska ämnet.

Men det gäller också för skolorna att ge elever insikt om det personliga ansvaret. Man måste som elev ta sitt skolarbete på allvar och inse att det egna engagemanget är avgörande för hur det går i skolan.

Skolans ekonomi

På gårdagens fullmäktige fortsatte diskussionen om skolorna i Örebro. Jag anser att skolan bör diskuteras på varje fullmäktige och ska försöka göra min del för att det ska bli verklighet.

Beslut om kommunens ekonomi, ett godkännande av prognos nummer två för året, skulle tas. När det gäller det ekonomiska läget för skolorna i Örebro så hamnar det nog till slut enligt budget för 2011 men detta efter att plus på vissa håll jämnas ut av minus på andra håll…

Ett område som efter augusti visar på stort minus är gymnasieskolan - 8,8 miljoner i underskott är skandal och speciellt när man vet att eländet fortsätter och efter oktober är nere på 14 miljoner! Än värre är att den styrande majoriteten inte har någon plan på vad de ska göra!

Misslyckandet ligger i att man inte lyckats anpassa lokaler och organisation efter antalet elever. Minskande elevkullar och konkurrens från friskolor gör att betydligt färre elever går i den kommunala gymnasieskolan nu än för något år sedan. Detta har man vetat länge och det fanns en plan på hur lokaler och personal skulle minska. Men detta backade majoriteten och bestämde att behålla Rudbecksskolan. Så nu sitter man inte bara på pottkanten utan mitt i pottan!

Det enda majoriteten säger att de ska göra är att minska på lokaler. Då finns det en till två relevanta frågor: Varför tog man inte chansen när man hade den? Då inget svar mer än vallöfte finns på den frågan måste nästa fråga ställas: Vilken gymnasieskola ska majoriteten stänga? Inte heller den frågan besvarades av majoriteten igår så vi får väl vänta på handlingsplaner…

Att en budget på dryga 800 miljoner hamnar på ett minus är oacceptabelt – det ska gå att parera. Att ha ekonomisk balans är viktigt och att ha balans mellan antalet elever, lokaler och personal är viktigt.

Pengarna i skolan ska så långt det är möjligt destineras till eleverna, att upprätthålla en bra kvalité i undervisningen och se till att alla elever når sina mål. Att slösa bort pengarna på tomma lokaler duger inte!

Budgetdebatt i Örebro

Idag har vi haft budgetfullmäktige i Örebro. Debatten om skolan var bra och visade på en tydlig skillnad mellan majoritet och oss i oppositionen. I vår budget prioriterar vi välfärden. I ekonomiskt oroliga tider vill vi undvika nedskärningar eftersom besparingar oftast drabbar de som behöver välfärden mest.

Vi vill värna kvalité och det kunskapsuppdrag som förskola och skola har. Denna prioritering gör vi eftersom vi anser att barnen, eleverna och ungdomarna är vår framtid.

Vi vill ge förutsättningar för medarbetarna i våra förskolor att ta tillvara varje barns nyfikenhet och lust att lära. Därför avsätter vi 13 miljoner för att öka personaltätheten i förskolan. Vi vill minska barngruppernas storlek för att successivt komma ner till max 15 barn per förskolegrupp. Mer personal är en viktig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön och för att möta ökade krav på pedagogik. Därför gör vi också en satsning på mindre klasser i grundskolans lägre årskurser.

Trygga barn och elever har en bättre förmåga att ta till sig den kunskap som förskola och skola förmedlar. För att skapa en tryggare skola gör vi flera satsningar i vår budget.

För det fösta återinför vi den fria pedagogiska lunchen. Avgiften som personalen får betala för att äta pedagogisk lunch (20 kr/måltid) har inneburit färre vuxna i många matsalar. När vi har pratat med lärare och föräldrar vittnar de om att förändringen har medfört negativa effekter i form av oro och stress kring måltiden. Fler vuxna kring matborden skapar trygghet och gör att barnen blir mer benägna att äta sin skollunch.

Vi vill också stärka det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. För mig är det viktigt att elever ska se fram emot sin skoldag och sina raster tillsammans med kamrater som de trivs med. Inget barn ska känna olust eller vara rädd för att behandlas illa i eller i anslutning kring skolan. Elever och föräldrar i Örebro ska veta att snabba och tydliga insatser sätts in när något händer på skolan. Med vår satsning vill vi säkra att handlingsplaner finns på varje skola.

Den tredje trygghetssatsningen vi gör i vår budget är att stärka elevhälsan genom att anställa fler skolsköterskor och kuratorer. Många unga mår dåligt och det är väsentligt att vi har en skolhälsovård som kontinuerligt genomför hälsosamtal och som kan arbeta förebyggande för en bra elevhälsa.

För varje barn är det en rättighet att få en bra skolgång. Varje barn har rätt att utifrån sina förutsättningar få utvecklas till att klara skolans mål. Skolan ska möta varje elev med höga förväntningar, fokusera på sitt kunskapsuppdrag och ha en förmåga att anpassa undervisningen till eleven.

För att klara det måste lärarna få kompetensutveckling och vi måste ge förutsättningar för rektorer att utföra ett pedagogiskt ledarskap. Då duger det inte att göra neddragningar på 30 miljoner som majoriteten i Örebro föreslår!

Vi kan vara nöjda först när alla elever klarar sin genom skolan med minst godkända betyg. Vi måste höja ambitionsnivån. En rättvis skola är en skola som klarar varje elev oavsett bakgrund.
Idag vet vi att föräldrars förmåga att stötta och uppmuntra sina barn har en avgörande betydelse för hur det går i skolan. Och vi vet att detta oftast är kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. Än viktigare är det då att ha en skola som klarar av att stötta alla elever till bra resultat.

I vår budget lägger vi samma pengar 2012 som 2011 – Vi säger nej till nedskärningar inom barnomsorg, förskola och skola – och vi gör det för barnens skull.

Dyster ranking för Vivallaskolan

Idag publicerar Aftonbladet sin ranking Skolkollen och Vivallaskolan i Örebro utmärker sig igen som en av de sämsta skolorna i Sverige. Endast Rosengårdsskolan i Malmö är sämre!

När niorna gick ut i våras var tre av fyra elever obehöriga till gymnasiet. Detta kan inte få fortgå, vi kan inte ha en skola med så dåliga resultat! Jag anser att det är ett svek och fullständigt oacceptabelt. Vi har en allmän skolgång i Sverige för att alla barn ska få samma chans, men de här barnen får ingen sådan chans. När så många stängs ute från gymnasiet skapas ett permanent utanförskap!

Alla skolor i Örebro ska vara bra och behovet av en skola som håller måttet är än större i det segregerade Vivalla. Om skolan inte hjälper barnen som har svårt att få hjälp hemma, vem ska då hjälpa dem? Något har gått snett på Vivallaskolan, och vi kräver nu att en utredning tillsätts för att se vad som gått fel och vad som behöver förändras inför framtiden.

Vi moderater vill bygga en rättvis skola i Örebro. En bra skola som ger alla barn samma möjligheter. Därför satsar vi i vår budget på mindre klasser, bättre matro och antimobbningsarbete.

Omsorg om våra äldre

I Aftonbladet skriver Margareta B Kjellin och Christoffer Järkeborn om förnyelsen av moderat politik inom äldreomsorgen. De menar att vi inte får rea ut våra äldre och beskriver den oro som många upplever för att de inte ska få en bra omsorg när de blir äldre.

I Örebro har vi moderater startat vårt förnyelsearbete och bedriver just nu en kampanj där syftet är att samla in Örebroarnas åsikter om äldreomsorgen. Vi är ute och pratar med människor och ställer följande frågor: Hur gör vi vardagen bättre för våra äldre? Hur gör vi vardagen tryggare för våra äldre? Vilka idéer har du för framtidens äldreomsorg?

Det är stora frågor som för många manar till eftertanke men vi får en hel del spontana åsikter och inspel som på ett bra sätt speglar den oro som finns idag. En man som jag träffade här om dagen sa spontant att ”Jag vill inte hamna i beroendeställning, det verkar som om samhället inte vill ta hand om äldre idag!”

Många lyfter upp ensamheten och att det måste till mer personal så att äldre får en meningsfull dag. Jag tror att detta är kärnpunkten. Hur bryter vi tristessen? Hur kan vi ordna aktiviteter så att äldre hittar gemenskap och samhörighet?

I morse rapporterade nyheterna om Carema, bonusprogram som nu tas bort och rapport om blöjor som inte byts eftersom de vill spara pengar. Helt otroligt om det är sant. Ska det få vara så att människor inte snabbast möjligt får sin blöja bytt?! Vilken människosyn har man då?

Kommunerna har ett ansvar att se till att de vårdboenden som betalas via skatten är värdiga, har ett gediget kvalitetstänk och erbjuder aktiviteter som gör det möjligt för våra äldre att ha en meningsfull vardag. I Örebro vet jag att många boenden handlas upp med kvalitet och inte bara pris.

Tryggheten är en stor fråga i Örebro just nu. Den är aktuell via det förskräckliga som har hänt på Brunnsgärdet och det är många äldre, och yngre, som vi träffar när vi är ute som pratar om det. Här spelar attityder i samhället, uppfostran och snabba insatser när människor beter sig illa en stor roll.

Många människor undviker att vara ute när det är mörkt och jag tror att mer måste göras för att lysa upp och rensa kring våra gång- och cykelvägar samt i våra parker. Om platser inte upplevs mörka kommer fler att vara i rörelse vilket gör att fler vågar sig ut.

I vår budget föreslår vi att en 24-timmarsgaranti mot trasig belysning samt åtgärder av klotter och skadegörelse. Det är åtgärder som ökar tryggheten, fler synliga poliser är en annan åtgärd i den riktningen. Vi måste ta människors oro på allvar

Andra bloggare: Kent Persson,

Oacceptabel skillnad mellan skolor

Idag rapporterar många media om Skolverkets rapport över hur många elever som inför detta läsår var godkända till gymnasieskolan. Andelen med behörighet har gått ner och en del i förklaringen är att kraven skärps då man måste ha godkänt i fler ämnen nu än tidigare. En annan förklaring är ämnet matematik som färre klarar.

I Örebro har vi, vilket Tvärsnytt rapporterar om, skolor som klarar av att få alla elever behöriga till gymnasiet (Almbyskolan) och vi har andra som klarar endast drygt en fjärdedel (Vivallaskolan). Att så få elever klarar av att få resultat som ger dem behörighet till gymnasiet är oacceptabelt! Det segregerar eftersom risken är påtaglig att medvetna elever och föräldrar flyttar från skolor som inte klarar målen. Det visar också på en oacceptabel skillnad mellan skolor, båda kommunalt drivna, i samma kommun. Ska det vara så?

Jag köper inte förklaringen att Vivalla skulle vara så utsatt och ha så dåliga förutsättningar att eleverna inte skulle klarar skolan. Den inställningen måste vara fel. Jag har varit på Vivallaskolan. Jag har mött skolledning och lärare. Jag vet vilket engagemang som finns på skolan och hur mycket som görs för att ändra saker på sikt.

För mig är det viktigt att skolan får vara skola. När jag möter pedagoger och frågar dem om vad som är bra med jobbet säger nästan alla att det är mötet med eleverna. De vill undervisa och de brinner för kunskapsuppdraget. Jag vill att lärarna ska få göra det de är bra på. Jag vill ge dem tydliga mål som vi nogsamt följer upp. Jag vill ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag vill ge dem möjlighet att påverka sitt arbete, utveckla sin skola och driva sina idéer om hur undervisningen kan bli bättre.

Budget med ansvar för välfärden

Idag har vi moderater presenterat vår budget för Örebro Kommun. Vårt främsta budskap i denna budget är att vi, till skillnad mot den styrande majoriteten i Örebro, värnar välfärden.
Vi ansätter lika mycket pengar år 2012 som 2011 till drift av de stora välfärdsområdena barn och utbildning samt social välfärd. Detta klarar vi genom att bl.a. minska på den politiska organisationen och göra besparingar inom området Samhällsbyggnad.

Vi gör denna prioritering eftersom barnen, våra äldre och de som behöver kommunens omsorg är viktigare än betong. I ekonomiskt svåra tider vill vi värna dem som behöver omsorgen mest.

Vi värnar kvalitén för de yngre barnen och satsar 13 miljoner på att öka personaltätheten i förskolan. Tanken är att vi successivt ska komma ner till ett maximalt antal barn per grupp på 15 barn. Detta är viktigt för att personalen ska ha möjlighet att se varje barn och klara av förskolans pedagogiska uppdrag. Vi tror också att mindre grupper ger en större trygghet.

En annan satsning som skapar trygghet är återinförandet av gratis pedagogisk lunch. Vi har lyssnat på personal och föräldrar som ser hur situationen i våra matsalar har försämrats sedan personal som äter med barnen får betala. För oss är lugn och ro kring matborden ett sätt att öka tryggheten i skolan. Att barnen äter skollunchen är viktigt för att de ska kunna ta till sig den kunskap som skolan förmedlar

För oss är det viktigt med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling i våra skolor. Varje vuxen i skolan måste ta sitt ansvar och om en situation uppstår direkt agera och veta vilka åtgärder som ska vidtas. Vi vill under 2012 stärka det förebyggande arbetet.

Vi fortsätter vår trygghetssatsning inom skolområdet genom att avsätta mer pengar till skolhälsovården för att anställa fler skolsköterskor och kuratorer. Förra veckan kom regeringen med nya pengar inom detta område och vi vill möta upp för att få en skolhälsovård som kontinuerligt ger elever hälsosamtal och att ett samarbete med landstinget utvecklas.

Kvalitén i den svenska skolan diskuteras just nu i media. Man pratar om hur viktigt det är med uppföljning och förväntningar – här finns det mer att göra i Örebro. Vi vill minska antalet mål och uppdrag som skolorna har. Vi vill fokusera på 3, max 4, mål knutna till kunskap och som vi hela tiden följer upp. Jag tror starkt på att det som efterfrågas och följs upp också blir gjort!

En annan satsning som vi gör är att minska skolklassernas storlek. Vi tror att arbetssituationen för lärare och elever på detta sätt blir bättre och att kunskapsmålen. Andra satsningar som måste fortsätta är fortbildning för lärare och tid för rektorernas pedagogiska ledarskap.

Höj ambitionen i Örebros skolor!

Med start idag granskar radions P1 och P4 den svenska skolan – det är bra. Att på detta sätt bidra till att kunskapen om situationen i skolan ökar är angeläget och jag hoppas att många lyssnar.

Alliansregeringen har skolan som ett av sina fokusområden och Björklund är tuff i sina åtgärder och förslag om nya regler för att skapa kunskap och ordning i skolan. Jag tror på en hel del som han föreslår men ibland är det lite för mycket pekpinnar för min smak.

Skolan ska erbjuda en lärande miljö och i det ingår för mig ordning och reda men också att lärare ska ges förutsättningar att vara just lärare. En bra lärare med förmåga att möta eleverna och se deras behov gör skillnad. Det är viktigt att lärarna möter eleverna med respekt och höga förväntningar.

2011 är något av ett reformår för skolan. En ny skollag och planer gör att förutsättningarna för en skola med kunskap i fokus förbättras betydligt. Dock tar alla förändringar i skolan tid innan de ger effekt. Därför är det än viktigare att vi på lokal nivå tar skolan på allvar. Vi måste sätta till resurser, utnyttja det som regeringen erbjuder i form av exempelvis kompetensutveckling, se till att ha rätt fokus på lokal nivå och, som påpekades i dagens radioprogram, följa upp skolans resultat.

Vi politiker måste ha höga förväntningar på skolorna i Örebro. Jag anser att ambitionsnivån i Örebros skolor måste höjas. Vi ska klara alla elever, oavsett om de går i Vivallaskolan eller i Gumeliusskolan, genom vår grundskola med minst godkända betyg. Inget annat ska duga! Vi ska som politiker hela tiden ställa frågan till de skolor som inte klarar detta mål. Varför? vad görs för att höja den enskilde eleven?

I veckan fick vi budegetförslaget från den politiska majoriteten i Örebro. Texten består av många vackra ord där kunskap ska uppnås och lärarna vidareutbildas. Siffrorna talar dock om motsatsen – neddragning med 29 miljoner inom skolans område. Det duger inte!

Örebros skolor behöver sina pengar. Fokus ska vara att höja resultaten inte att genomföra besparingar!

Nedskärningar väntar Örebroarna

Idag lade majoriteten med S i spetsen fram sin budget för Örebro kommun. Vi har av förklarliga skäl inte hunnit studera den så noga men det är mycket text som handlar om strategiområden och satsningar men mycket lite står det om deras nedskärningar…

Men det är klart att det varken är kul eller strategiskt att basunera ut att man lägger generella sparkrav på driften av verksamheten på 50 miljoner. Vi konstaterar att det är välfärden, barnen och de äldre som får betala för att majoriteten inte klarar av att sköta ekonomin!

Vi kommer att presentera vår budget på måndag – Utan besparingar på varken skola eller äldreomsorgen!

Det finns många anledningar till att vi behöver säkra välfärden i Örebro. Det är skolan som behöver stärka sina resultat, äldre som behöver känna trygghet att de blir väl omhändertagna i omsorgen och det är kvinnor som behöver kunna gå tryggt hem när det är mörkt.

Nu ser vi att majoriteten satsar på nya kommunala bolag och drar in pengarna för skolan. Vi varnade i debatten som var kring tilläggsbudgeten att neddragningar skulle komma – nu ser vi det och vi kan bara beklaga för Örebroarna att vi hade rätt.

Välkommen satsning på skolhälsan

Regeringen meddelar idag att de anslår pengar för att anställa cirka 1250 nya medarbetare inom elevhälsan. Detta är en välkommen satsning eftersom vi vet hur viktigt det är att fånga upp barn och ungas hälsa. Pengar kan sökas för satsning på skolhälsovården men också för fortbildning inom områden kopplad till hälsa som skolmat och idrott.

För att Örebro ska få ta del av satsningen måste pengarna sökas från utbildningsdepartementet Det som nu är intressant är att få svar från majoriteten om Örebro kommer att ta del av alliansregeringens välfärdssatsning.

Många unga mår dåligt och det är viktigt att skolhälsovården uppgraderas, förnyas och arbetar förebyggande genom hela skolgången för att stärka elevers hälsa. Jag tror att många krafter inom skolan och Landstinget bör samarbete kring elevers hälsa. Har skolan ett hälsotänk kring eleverna där man kopplar ihop elevhälsa, idrott, det förebyggande arbetet mot mobbning, arbetsmiljön och skolmaten tror jag att förutsättningarna för lärande ökar.

Nu ger Alliansregeringen oss bättre förutsättningar att utveckla skolans hälsoarbete. För Örebro innebär detta en möjlighet att utöka med ungefär 20 heltidstjänster – Jag hoppas att vi tar den chansen!