Murad Artin (V) uppmärksammade igår på NA:s debattsidan Rädda Barnens undersökning om barnfattigdom. Siffrorna i undersökningen är från 2008 och speglar inte på ett rättvist sätt dagens situation. Ändå måste undersökningen tas på allvar och jag håller med Murad Artin om att det är viktigt att uppmärksamma barnens situation.
Undersökningen speglar ett utanförskap som kan se olika ut. Verkligheten för dessa barn kan vara att inte få någon frukost eller veckopeng. Det kan vara en känsla av otillräcklighet – och att det faktiskt är orättvist. Barn som inte kan inte följa med på utflykten för att det varken finns stövlar eller matsäck. Ett medlemskap i en idrottsklubb kan för fattiga barn vara helt främmande eftersom pengar till avgifter inte finns. Detta är verkligheten för många barn och utanförskapet blir vardag.
Jag delar dock inte Murad Artins analys om att Alliansregeringens politik skulle dragit isär och skapat djupa klyftor. Jag menar att en medveten jobbpolitik samt skattesänkningar för människor med låga inkomster har bidragit till att minska klyftorna. Jag anser att det är viktigare att skapa förutsättningar för människor i utanförskap att få jobb än att kräva högre bidrag.
Jobb är viktigt för att bryta utanförskapet men vi måste också lösa utanförskapet på lång sikt. Nedrustningen av den svenska skolan som Socialdemokraterna, med stöd av Vänstern, har hållit på med i allt för många år har varit förödande för barn i utanförskap. Det är ett stort misslyckande att det ska vara föräldrarnas utbildningsnivå som har störst betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Det är ett misslyckande att vi idag ska ha en diskussion om att kunskapen ska stå i centrum i skolan. Det är ett misslyckande att vi idag diskuterar att lärare ska ta tillbaka sin auktoritet i klassrummen.
Skolan ska vara garanten för att alla barn ges samma chans och därmed möjlighet att bryta mönster. Alla barn ska mötas med höga förväntningar och tilltro om sin förmåga. Kunskap och måluppfyllelse ska självklart stå i centrum och tid måste ansättas för pedagogisk utveckling. Vi måste ge lärare förutsättningar att vara lärare. Pedagogens förmåga är den viktigaste ingrediensen för framtidens skola och satsningar måste göras för att lyfta kompetens. Det är lärare med förmåga att se varje elev, som kan förklara på många olika sätt och som kan skapa nyfikenhet och kunskapstörst som behövs för att alla elever ska utvecklas i skolan.
Jag håller med Murad Artin om att vi måste se till barnens bästa och att det är viktigt att vi i Örebro analyserar och ser till att ta bort orättvisor i kostnader och avgifter som påverkar barns vardag. Men för mig är jobben en garant för välfärd och en förutsättning för att trygghetssystemen ska kunna utvecklas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar