Skolan, en valfråga

Idag skriver S och MP var sin artikel på NA debatt om skolan och tankar om dess framtid. Thomas Esbjörnsson (S) anser att det inte går att spara mer och Thomas Eriksson (MP) säger nej till korvstoppning av kunskap.

S har ändrat sin syn på den svenska skolan, de är numera för en individanpassning och en premiering av lärare som når goda resultat. Detta är positivt. Anmärkningsvärt är dock att kunskap inte är med när S skriver om skolan och att Koalitionen beskylls för åratal av försummelse med investering i lokaler…

MP har en hel del åsikter som är bra. Skeptisk blir jag dock till formuleringarna kring kunskap där lite flum lyser igenom. Som förespråkare för folkhälsa gillar jag tankarna på att eleverna ska röra sig mer under skoltid än vad endast gymnastiklektionerna medger, detta har vi moderater drivit länge.

För mig är en satsning på skola en av byggstenarna för ett bättre Örebro. Vi måste sätta kunskap i centrum, skapa en trygg skola utan mobbning och kränkningar samt att ledarfrågan i skolan måste lyftas. Alla barn och ungdomar i Örebro har rätt till en bra skola. Vi politiker har ett ansvar och en skyldighet mot varenda elev att ge dem en skolgång som förbereder dem för framtiden.

Skolan är en del av den välfärd som vi moderater värnar och ett uppdrag vi ska klarar före det blir tal om skattesänkningar. Att S nu spelar på att vi moderater har gått ut och pekat på rimligheten i att sänka skatten, när kommunen går med stora överskott, är ju förståeligt. Ordet skattesänkning finns väl inte i socialdemokraternas ordlista! Men att påstå att vi moderater sätter stora skattesänkningar före välfärd är att ljuga!

Trygghet

NA skriver på ledarplats idag om det stundande omvalet och slutsatsen blir att inget parti fullt ut kommer våga att satsa på lokala frågor. Kent Persson skriver om detta i sin blogg idag och menar att den lokala pressen har ett ansvar för hur parternas frågor speglas. Så sant, och i Örebro är det just NA som bör ta ett ansvar.

Jag tror att val vinns på lokala frågor. Det som berör människor i det dagliga livet har betydelse. Hur vi politiker förmår att beskriva lösningen på det som människor upplever som problem har stor betydelse för vem de lägger sin röst på.

För oss moderater är det viktigt att beskriva att allmänna medel, skatterna, som kommer in till kommunen ska användas till vård, skola och omsorg. Vår vision är ett tryggt Örebro där vi värnar välfärdens kärna. För att detta ska vara möjligt måste vi fixa jobben.

För att kunna fixa jobben måste vi ha ett företagsklimat i Örebro som gör det möjligt för företag att etablera sig, verka och växa. Det ska vara enkelt att ha företag i Örebro och kommunen ska ha en positiv och välkomnande attityd till alla företagare och entreprenörer.

Ett bra företagsklimat innebär fler jobb och större möjlighet att skapa ett tryggt Örebro.

Trygghet är att kunna gå över stan och enda hem sent på kvällen. Trygghet är att veta att mina barn är klokare när de kommer hem från skolan än när de gick dit. Trygghet är att veta att mina gamla föräldrar får en bra vård på hemmet. Trygghet är att veta att polisen kommer när ett brott har inträffat, att ambulansen rycker ut när olyckan är framme och att socialtjänsten hjälper till när det behövs.

För mig är trygghet även att ha möjlighet att påverka. Jag vill ge Örebroarna möjlighet att enkelt kunna välja mellan exempelvis olika barnomsorg, skolor och hemtjänstföretag. I ett tryggt samhälle har man själv kontrollen över sitt liv, blir lyssnad på och tas på allvar i sina val oavsett vem man är eller vilken bakgrund man har. Trygghet är att veta att jag får den hjälp jag behöver när jag behöver den.

För att skapa trygghet i ett samhälle krävs pengar i form av skattemedel men det krävs också en effektiv och bra kommunal organisation, bra chefer och trygga medarbetare.

Det är också viktigt att vi var och en tar vårt ansvar. Hjälper till i det lilla, bryr oss om våra och andras barn, tänker på grannen som sitter ensam eller säger till ungdomar som beter sig illa på bussen.

V och skolan

M och V har i NA diskuterat den nya gymnasieskolan. Jag skrev tillsammans med Oskar Öholm en replik på Mussie Ephrems angrepp på den nya gymnasieskolan som börjar gälla i höst. I måndags bemötte han oss och det är klassisk vänsterpolitik som beskrivs.

Ephrem hakar upp sig på högskolekompetensen och det är som vanligt viktigt för V att stöpa alla människor i samma form. Han hävdar med tvärsäkerhet att den nya gymnasieskolan kommer att leda till segregation och minskad social rörlighet i samhället. Vi menar att den skolpolitik som hans eget parti, tillsammans med S och MP, har fört har gett oss en skola där elevers kunskaper minskar. Detta gör nu Allianregeringen något åt.

Det är kunskap i fokus, en skola som ser varje elev och som har förmåga att utveckla varje elev efter elevens förutsättningar som reformeringen av den svenska skolan ska leda till.

Gymnasiereformen innebär en ökning av den yrkesteoretiska undervisningen på yrkesprogrammen medan de studieförberedande utbildningarna har ett fortsatt fokus på teoretiska ämnen. På så sätt blir utbildningen mer relevant och de utexaminerade eleverna kommer lättare att få jobb.

För mig är vänsterns flumskola det största sveket som gjorts mot svenska skolbarn. För mig är det viktigt att skolan är en garant för att allt är möjligt oavsett bakgrund.

Bra med satsning på teknik

Den här veckan har elever i Örebro med omnejd sportlov och det är mängder av aktiviteter som erbjuds barn och ungdomar från kommunen och andra aktörer. Det är bra att det ges tillfälle att prova på olika saker och det är bra att möjlighet finns till ett aktivt lov på hemmaplan.

Igår var jag på besök hos KomTek , den kommunala teknikskolan,som är en av alla sportlovsarrangörer som finns. Det var full aktivitet i huset och under mitt besök kom det in mängder av förfrågningar till redan fulla kurser som erbjuds under veckan. De barn som jag träffade var i mellanstadieåldern eller yngre, de byggde rymdskepp och bilar som med hjälp av batterier kunde förflytta sig. Det fanns också ett gäng som gjorde egna dataspel.

Tanken med KomTek är att barn och ungdomar på ett kul sätt ska lära mer om teknik. Målet med verksamheten är att väcka intresset för teknik och att fler ska välja teknisk utbildning och i förlängningen även tekniska yrken.

Den största delen av kursverksamheten riktar sig mot barn i förskoleklass och upp till årskurs sex. Den senaste tiden har även kurser startas för elever i årskurs 7-9 och då i Tullängsskolans lokaler. Kopplingen och samarbetet med gymnasiet är viktigt och det arrangeras sedan några år teknikkurser för tjejer i årskurs 7 och 8 under sommaren då i samarbete med några av de stora teknikföretagen i staden.

Teknik är viktigt och det är bra att vi i Örebro har teknikförskolor och att KomTek vidareutbildar förskollärare och lärare i hur de kan praktisk kan använda teknik i skolundervisningen. Tanken är att pedagogerna på ett smart ska ges verktyg för att öka intresset och kompetensen hos eleverna inom matematik, teknik och naturvetenskap.

För att fler elever ska välja den tekniska banan är lärarna i skolan en viktig pusselbit. Lärare måste på ett trovärdigt sätt kunna beskriva vad en ingenjör gör och vad ett tekniskt yrke innebär. Därför är fortbildning av våra lärare, exempelvis via KomTek viktigt och därför är samarbetet med det lokala näringslivet viktigt.

Diskutera måluppfyllelse istället för vinst!

I veckan har friskolornas vinster diskuterats och SvD gör idag en kort och bra sammanfattning. Per Gudmundson konstaterar att kommunerna slösar bort det som friskolorna gör i vinst! Detta är krasst men visst borde fokus ligga på vad egentligen kommunerna gör med alla sina pengar…

Kommunen har förvisso en betydligt större overheadkostnad som skolan får bära men det är ju så att de kommunala skolorna faktiskt får mer pengar per elev än vad friskolan får. Samtidigt har det på många håll visat sig att mängden pengar och elevernas resultat inte automatiskt hör ihop. Det är mer än pengar som har betydelse när det kommer till måluppfyllelse!

För mig är det viktigt att alla skolor är bra, oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola. Det är skattemedel som betalar kalaset och det är våra barn och deras framtid som står på spel. Det är en rättighet för alla barn i Sverige att de får en bra skolgång. En skolgång där krav ställs, där lärare och personal har höga förväntningar på eleverna. En skolgång som är trygg och där varje elev ges förutsättningar att utvecklas.

Friskolorna har inneburit att kvalitén i de kommunala skolorna har höjts. Det är bra och det visar att alternativ och ”konkurrens” gör att alla skärper sig.

Att friskolorna går med vinst är inte det stora problemet eller det vi borde diskutera. Det vi borde diskutera är varför de kommunala skolorna inte gör samma vinster. Den kommunala skolan skulle tjäna på om diskussionen handlade om att dra lärdom av hur friskolorna gör.

Jag tror på samarbete och jag tror att elever och kunskapsnivån i Sverige skulle tjäna på om friskolor och de kommunala skolorna samarbetade mer. Det är dags att inse att friskolorna är ett bra komplement till de kommunala skolorna och att det finns mycket att lära av varandra. Jag anser att den kommunala skolan har det största ansvaret att ta initiativ till ett samarbete.

Synliggör goda exempel

En av de stora utmaningarna som Örebro har är att öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Vi moderater talar om hur viktigt det är att fixa jobben för att klara välfärden och detta gäller även lokalt här i Örebro.

Vi måste tänka nytt och involvera många för att komma tillrätta med det utanförskap som arbetslöshet innebär. Det ser ljusare ut på arbetsmarknaden men det finns många, speciellt många unga, som inte hittar rätt. Här måste samhället stötta, tänka nytt och hitta vägar till kompetensutveckling. Jag tror att mycket mer kan göras för att involvera det lokala näringslivet i jakten på exempelvis praktikplatser. Ett sätt kan vara att prata om goda exempel.

Det finns en hel del företag som gör en stor insats för att hjälpa ungdomar till praktik och jobb. I måndags var jag, tillsammans med Sten Tolgfors, på Röhnisch Sportswear AB vilka är ett bra exempel på ett företag som tar ansvar. De jobbar tätt ihop med skolan för att hjälpa till med Prao samt mentorskap. De tar in ungdomar på praktik och de tar även emot människor med olika handikapp.

Röhnisch har fördelen av att ha en del ”enkla” arbetsuppgifter på exempelvis sitt lager som passar bra för yngre och för praktikanter av olika slag. Jag tror dock att det i de flesta företag finns denna typ av uppgifter som skulle kunna passa för oerfarna människor. Det handlar mycket om vilja och inställning. Det handlar också om att kommunen kanske måste göra det enkelt för företag att ta emot denna arbetskraft, ge bra information och påvisa att det är möjligt.

Jag tror det är viktigt att vi visar upp och marknadsför de goda exemplen. Tänk om lokalpressen kunde förmedla dessa goda nyheter? Jag tror det skulle kunna bli en effekt om vi var fler som pratade och skrev gott om alla de företagare som är vardagshjältar genom att de tar emot praktikanter och anställer unga!

En skola för alla

Wanja Lundby-Wedin skriver idag på NA debatt om lärlingsutbildning. Hon ifrågasätter lärlingsanställning och lyfter problemet med att få tag på praktikplatser.

Under 2011 genomförs ett stort antal reformer inom svensk skola. Det är ny skollag, läroplaner, lärarutbildning, betygssystem och ny gymnasieskola där även lärlingsutbildning ingår. Allt detta i syfte att höja kvalitén i den svenska skolan.

Det har, allt för länge, pågått en nedvärdering av kunskap och kvalité i den svenska skolan. Nu ändrar vi på det och hoppas att kunskapen och måluppfyllelsen ska höjas. Skolan är viktig. Den ska vara till för alla elever och den ska vara en garant för att individen ska kunna bryta mönster

Vi moderater har länge ifrågasatt dagens skola som tvingar alla till teoretiska studier för att S fick för sig att alla ska ha möjlighet att söka högskola. Det är en fin teoretisk tanke men blir just en tanke som inte fungerar i praktiken. Det har visat sig att dagens skola många gånger slår ut elever och inte på rätt sätt tar tillvara förmågan hos varje elev.

Därför införs nu en ny Gymnasieskola som på ett bättre sätt förbereder eleverna för framtiden. Det är studieförberedande program, yrkesförberedande program och en lärlingsutbildning där stor del av undervisningen sker ute på arbetsplatsen.

Wanja Lundby-Wedin ifrågasätter kvalitetsskillnaden mellan yrkesförberedande program och lärlingsutbildningen. För mig är det konstigt att hon inte inser den utslagning som pågår idag som många gånger sker då vi inte tar tillvara på att en elev är mer praktisk än teoretisk. Varför ska det inte kunna vara bra att lära sig ett yrke? Varför måste alla in i samma fack? Varför vill S ständigt föra in alla människor i fållor som stjälper istället för hjälper?

Wanja påpekar vikten av praktikplatser. Det är det som är den stora utmaningen. Vi måste få till ett mycket nära samarbete med olika branscher. Alla måste ta sitt ansvar och det är viktigt att företagen stöttas i detta arbete.

Aktivera fler unga

Idag skriver Erwin Apitzsch på Brännpunkt om folkhälsa och föreslår att kommunerna ska öppna upp idrottshallarna för ungdomar som vill träna men inte satsa på det sätt som de allra flesta idrottsföreningar erbjuder idag.

Idéerna som presenteras är mycket intressanta och bra. Det är en stor utmaning för oss att göra svenskarna generellt och ungdomarna specifikt mer fysiskt aktiva. Att röra på sig är mycket viktigt ur hälsosynpunkt och det är väsentligt att man i unga år lär sig att rörelse är en naturlig del i livet.

Apitzsch skriver att många ungdomar, 80 % av de som idag är fysiskt inaktiva, vill röra på sig i syfte att ha roligt och inte för att bli bättre. Många ungdomar rör sig inte eftersom de inte vill visa upp sig, göra bort sig eller för att de vill bestämma över sin egen fritid. En lösning kan vara att starta nya idrottsföreningar som inte har tävlingsverksamhet.

Specialisering och träning på idrottsföreningarnas villkor passar inte alla och ur rättvisesynpunkt är det viktigt att fler får tillgång till de hallar som kommunerna äger. Problemet är väl idag bristen på tider i idrottshallarna och ledare samt att systemet många gånger bygger på att man inte kan boka tid om man inte är en förening.

Vi bör alla ha intresse av att lösa detta välfärdsproblem som vi redan idag ser följderna av i form av fetman och större antal sjukdomar. På lång sikt tjänar samhället massor på att fler människor har en hälsosam livsstil. Här har sjukvården ett stort ansvar att informera människor och då speciellt i sina möten med blivande föräldrar.

Jag tror att idrottsrörelsen inser problemet och på många håll är beredda att ta ett ansvar för folkhälsan. Det bara gäller att hitta formerna och att kommunen är beredd att ta ansvar vilket jag tror ska ske i form av marknadsföring, administration och ersättning till ledare.

Apitzsch påtalar vikten av att skapa en arena för samverkan mellan föräldrar, idrottsföreningar, skola och kommun i syfte att få inaktiva aktiva.

I Örebro, med tillgång till GIH-studenter, bör förutsättningarna att få tag på ledare för denna typ av verksamhet vara god. Lokaler kan vara ett problem men jag tror att en översyn över hur lokaler utnyttjas kan lösa en del av detta.

Att öppna upp idrottshallar ett par timmar om dagen för spontanidrott där ledare är tillgängliga bör vara möjligt i en kommun av Örebros storlek.

Äntligen besked!

Efter månader av väntan har vi äntligen fått besked - Omval i Örebro om det är feststämning i korridoren! Teorier och spekulationer har nu ersatts av fakta om att allt inte gått rätt till – tråkigt men bra att demokratin segrar.

Jag anser att det är dags för valnämnden att ta sig en ordentlig funderare på hur allt har organiserats. Det är viktigt att de som jobbar i vallokalerna förstår hur viktigt deras arbete är men de måste också ges bra förutsättningar. Kritiken mot S är idag stor och de bör också fundera på hur de agerat och göra bättre nästa gång.

För egen del ser jag fram emot valrörelse – jag tycker att valrörelse är bland det roligaste med att jobba politiskt. Jag ser fram emot att dra igång kampanjen, att möta örebroarna och att få argumentera för varför de ska rösta på oss.

För mig är kvalité i skolan den stora valfrågan. Det finns mycket att göra för att öka fokus på måluppfyllelse och bättre resultat i skolan, för att göra skolan tryggare och för att förbättra ledarskapet i skolan. Men inget av detta är egentligen möjligt om vi inte fixa jobben. Det är människor i jobb som är garant för välfärden.

En stor del i att fixa jobben är att Örebro blir företagsvänligare. Vi måste få till en snabbare och bättre service mot företagen i kommunen och det ligger ett stort ansvar på kommunen att se till att relationen och tilltron mellan företag och kommunen stärks.

Nu är det helg men på måndag börjar valrörelsen på allvar.

Andra bloggare: Kent Persson, Lotta Olsson

Press: NA, SvD

Kvinnligt företagande

Jag har idag mött en av de kvinnliga företagare som Jonas Jacobsson (M) skriver om i DI idag. Antalet kvinnliga företagare har ökat under de senaste fem åren då det är enklare för kvinnor att ta steget till att bli företagare skriver Jonas. Detta tillsammans med analysen från Svenskt Näringsliv att en bidragande orsak är att Allianregeringen har öppnat upp för konkurrens i kvinnodominerande branscher tror jag stämmer.

Den småföretagare jag träffade idag, Leila Parsa, som driver Nanny Belle AB, är ett typiskt exempel på det som Jacobsson skriver om. Hon sprudlar av idéer och det är inom vård och omsorg hon ser sina möjligheter nu när alternativ släppts in i branschen.

En del av hennes verksamhet går ut på att erbjuda barnpassning åt skiftarbetande föräldrar. I Örebro är det tydligen så att barn inte får hämtas på ”Nattis” efter kl. 20 på kvällen vilket gör att den verksamheten kanske inte passar alla familjer.

Nanny Belle erbjuder då att hämta barnet från dagis på eftermiddagen, ta med det hem (till barnets hem) och stanna där tills föräldern kommer hem senare på kvällen. Detta finansieras av kommunen som ju måste erbjuda förskola åt föräldrar som arbetar.

Jag tycker idén är strålande. speciellt kan jag tänka mig att det passar ensamstående föräldrar. Tänk vad tryggt det måste vara för barnen att få vara hemma och sova i sin egen säng.

Utmaningen som företaget har är att få ut informationen till den aktuella gruppen föräldrar samt att det finns en maxgräns på antalet timmar de kan vara i familjen då ersättningen de får från kommunen har ett maxbelopp.

Leila Persa ser lösningar på människors vardagsproblem. Hon pratar om vikten av att ordna så att människor kan arbeta, slippa oroa sig och om möjligheten att ta hand om nära och kära på ett smidigt sätt. Kvalité och trygghet är nyckelord i vårt samtal och jag tror att det är kärnpunkten i ett serviceföretag.

Fysiskt inaktivitet i Örebro

Jag fick idag på Kommunstyrelsen höra att 40% av Örebroarna är fysiskt inaktiva – Detta är ju katastrof!

Siffran kom upp i presentationen av en nytt projekt där en Naturvårdsplan ska tas fram. Vinklingen var att folkhälsa är en aspekt om man kopplar friluftsliv till Naturvårdsplan vilket jag anser är klokt att göra.

Själv är jag lite av en motionsnörd och säkert inte speciellt representativ i detta avseende. Men jag har sedan många år en drivkraft att vara aktiv för att jag vill må bra nu men också för att jag inser vikten av att det jag gör nu påverkar hur bra jag kommer att må när jag blir äldre.

Det som bäst bidrar till ökad fysisk aktivitet är tydligen promenader – Det säger kanske sig självt men nog är det ett enkelt och trevligt sätt att röra på sig. I undersökningar visar det sig också att ju närmare man bor ett grönområde desto är man ute i naturen. Detta är ännu en anledning till att skapa gröna områden i staden och att skapa tillgängliga fridluftsområden.

I Örebro har vi fantastiska promenadstråk. Själv är jag förtjust i att ta en promenad genom Stadsparken ner till Oset. Att sedan gå vidare via Naturens hus ner till Rävgången är en fantastiskt naturupplevelse!

Hur får vi då människor att bli mer aktiva? Hur får vi fler att ta promenader i skogen eller i staden? Hur får vi till insikten av att ett aktivt liv ger ett bättre och oftast längre liv?
Jag tror att en hel del går att göra för människor i vuxen ålder men främst är det barnen som måste lära sig att man ska vara aktiv.

Föräldrar har ett självklart ansvar att se till att rörelse blir en naturlig del i barnens liv. Personligen tycker jag att det är synd att föräldrar idag så ofta skjutsar sina barn till olika saker – gå med dem istället!

Skolan har ett ansvar genom skolidrotten men även genom möjligheten att ha en hälsoaspekt i sin planering. Skolan kan visa barnen olika alternativ att aktivera sig på, exempelvis kan man gå till olika aktiviteter istället för att åka buss, man kan ha ordnade aktiviteter på rasterna för yngre barn och ha obligatoriska promenader för de äldre barnen.

Föreningslivet tar ett stort ansvar. Vi har mycket att tacka alla ideellt arbetande människor i olika idrottsklubbar. De gör en fantastisk insats och det arbete de gör måste på bästa sätt stöttas av samhället. Här får barn och vuxna sin hälsa lyft på många sätt genom rörelse, gemenskap, sysselsättning och ett unikt sammanhang.

Vi politiker har ansvar att se till att samhället planeras så att människor på ett tryggt sätt kan ta sig genom staden utan att åka bil eller buss. Det är en viktigt med bra gång- och cykelvägar samt belysning. Det är också viktigt att detta vägar görs trevliga så att det blir mer än en fysisk upplevelse.

Jobb är viktigt för att bryta utanförskap

Murad Artin (V) uppmärksammade igår på NA:s debattsidan Rädda Barnens undersökning om barnfattigdom. Siffrorna i undersökningen är från 2008 och speglar inte på ett rättvist sätt dagens situation. Ändå måste undersökningen tas på allvar och jag håller med Murad Artin om att det är viktigt att uppmärksamma barnens situation.

Undersökningen speglar ett utanförskap som kan se olika ut. Verkligheten för dessa barn kan vara att inte få någon frukost eller veckopeng. Det kan vara en känsla av otillräcklighet – och att det faktiskt är orättvist. Barn som inte kan inte följa med på utflykten för att det varken finns stövlar eller matsäck. Ett medlemskap i en idrottsklubb kan för fattiga barn vara helt främmande eftersom pengar till avgifter inte finns. Detta är verkligheten för många barn och utanförskapet blir vardag.

Jag delar dock inte Murad Artins analys om att Alliansregeringens politik skulle dragit isär och skapat djupa klyftor. Jag menar att en medveten jobbpolitik samt skattesänkningar för människor med låga inkomster har bidragit till att minska klyftorna. Jag anser att det är viktigare att skapa förutsättningar för människor i utanförskap att få jobb än att kräva högre bidrag.

Jobb är viktigt för att bryta utanförskapet men vi måste också lösa utanförskapet på lång sikt. Nedrustningen av den svenska skolan som Socialdemokraterna, med stöd av Vänstern, har hållit på med i allt för många år har varit förödande för barn i utanförskap. Det är ett stort misslyckande att det ska vara föräldrarnas utbildningsnivå som har störst betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Det är ett misslyckande att vi idag ska ha en diskussion om att kunskapen ska stå i centrum i skolan. Det är ett misslyckande att vi idag diskuterar att lärare ska ta tillbaka sin auktoritet i klassrummen.

Skolan ska vara garanten för att alla barn ges samma chans och därmed möjlighet att bryta mönster. Alla barn ska mötas med höga förväntningar och tilltro om sin förmåga. Kunskap och måluppfyllelse ska självklart stå i centrum och tid måste ansättas för pedagogisk utveckling. Vi måste ge lärare förutsättningar att vara lärare. Pedagogens förmåga är den viktigaste ingrediensen för framtidens skola och satsningar måste göras för att lyfta kompetens. Det är lärare med förmåga att se varje elev, som kan förklara på många olika sätt och som kan skapa nyfikenhet och kunskapstörst som behövs för att alla elever ska utvecklas i skolan.

Jag håller med Murad Artin om att vi måste se till barnens bästa och att det är viktigt att vi i Örebro analyserar och ser till att ta bort orättvisor i kostnader och avgifter som påverkar barns vardag. Men för mig är jobben en garant för välfärd och en förutsättning för att trygghetssystemen ska kunna utvecklas.

Bättre undervisning i matemattik

Att fånga elevernas intresse, få dem att se nödvändigheten av ett ämne och lära för livet är väl den svenska skolans stora utmaning. Idag skriver NA om matematik i skolan och att Finansinspektionen har fått regeringens uppdrag att leta efter sätt att öka ”räknefärdigheten” hos dagens ungdomar.

Att dåliga matematikkunskaper kan få konsekvenser i livet är lätt att inse. Det påverkar allt från att förstå sammanhang, möjlighet till vidare studier och beslut om den egna ekonomin.

Matematik är en av de viktiga basämnerna som skolan har en skyldighet att lära våra barn. Lärare måste stöttas i sitt uppdrag att lyckas med undervisningen i detta viktiga ämne.

Därför är det så bra att vi har lärarlyft som möjliggör vidareutveckling av våra lärare. Därför är det så bra att det kommer en ny lärarutbildning som ger bättre förutsättningar. Därför är det så bra att vi nu har en debatt och diskussion om vikten av en skola med fokus på kunskap.

Förutsättningar till bättre undervisning skapas genom att lärare ges tid till vidareutveckling i sitt yrke. Det kan vara rena kurser men också att ha en diskussion om hur det går i klassrummet. För detta krävs mod. Varje skola måste våga ta diskussionen om vad som fungerar och inte fungerar i undervisningssituationen.

Skolan måste för elevernas skull arbeta med pedagogisk utveckling.

Andra bloggare: Margareta Pålsson

Lyft ledarskapet i skolan

Ju mer jag lär om skolan desto klarare framstår det att vi måste förstärka ledarskapet i skolan. Vi måste stötta lärarna i klassrummet och vi måste stötta rektorer och skolledare.

En av de viktigaste komponenterna för elevens framgång är en bra lärare. Det är pedagogens insats som vi måste utveckla i den svenska skolan. Det är lärare som har förmågan att se varje elev, som kan förklara på olika sätt och som möter eleverna med höga förväntningar som har framgång i klassrummet.

Jag är övertygad om ett de flesta lärare med rätt vidareutbildning och coachning kan klara av att bli bra lärare. Jag tror dock att det krävs mod hos ledningen och insikt om att tid måste avsättas för att klara uppgiften. Vi måste våga ta den obekväma diskussionen om lärares kompetens. Hitta vägar för hur lärarkåren på varje skola kan stötta varandra i former för feedback om varandras agerande i lektionssalen.

Det får inte vara så att lärare undervisar i massor av år utan att lära barnen något. Det får inte vara så att inget händer när detta påtalas av elever och föräldrar. Vi måste ha skolledare som har tid och mandat att göra något åt lärare som inte klarar av sitt uppdrag.

För att klara detta måste rektorer ha tid för det pedagogiska ledarskapet – Idag har de många gånger inte det. Idag är det massor av andra arbetsuppgifter som också ska skötas och det pedagogiska ledarskapet får stå tillbaka. Detta få inte fortgå. Det måste finnas utrymme till pedagogisk utvecklingen på varje skola.

Mycket av detta händer i den nya skollagen där rektorernas ansvar blir skarpare och tydligare. Men varje kommun och varje skola måste jobba med frågan. Politiken har ett stort ansvar att göra detta möjligt men då utan att lägga oss i detaljerna. Politikens roll ska vara att sätta upp mål, tillsätta resurser och sedan nogsamt följa upp.

Barnfattigdom

Idag kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige. För Örebro är det en dyster läsning som bör mana oss alla till eftertanke. Ser vi dessa barn? Vad gör skolan? Vad gör vi politiker och vilket ansvar har vi var och en som medmänniskor?

Rädda Barnen efterfrågar ett nationellt grepp. Jag menar att vi försöker men att det självklart alltid finns mer att göra.

Jag tror att det har stor betydelse att Alliansregeringen har satsat på sänkta skatter för människor med låga inkomster. Det innebär att det lönar sig att arbeta lite mer och därmed få mer kvar i plånboken som man sedan kan bestämma över. Ett bra klimat för företag är viktigt för alla människor, det skapar jobb och möjlighet att bryta utanförskap. Här finns mer att göra både på nationell och lokal nivå - jobb är en förutsättning för välfärd.

Jag tror också att satsningarna som görs från regeringens sida på skolan har betydelse för att hjälpa fattiga barn. Mer fokus på kunskap och en skolgång som rustar alla barn för framtiden ger en möjlighet till att bryta mönster. I dag har tyvärr föräldrarnas utbildningsnivå störst betydelse för hur barnen lyckas i skolan – Så kan vi inte ha det! En satsning på att lyfta och utveckla kompetensen bland lärare är en viktig ingrediens för att bryta det mönstret.

Press: NA, DN

Andra bloggare: Lotta Olsson