Vi behöver mer rörelseförståelse

Det är säkert många med mig som förfärades av dagens nyhetsinslag om att svenskarnas kondition drastiskt har försämrats de senaste 20 åren. En studie påvisar att så många som 46% har en hälsofarligt låg kondition. Detta måste tas på allvar!

På frågan om vad som kan göras säger en av författarna till studien Elin Ekblom-Bark att det egentligen inte behövs mer än att få till mer vardagsmotion. Ta trappen, ta en rask promenad eller köp en hund!

Ja det kanske inte behöver vara så hysteriskt som Dean Kriellaars sa på en föreläsning om rörelseförståelse som jag var på här om dagen. Han menar att vuxna behöver vara fysiskt aktiva fyra gånger en timme per vecka. Men, det kanske bero på hur bra man vill må…

All rörelse är ju bättre än att sitta still. Man måste hitta sin grej menar jag. Det handlar om att tycka att rörelse är kul och komma till insikt att man mår bra av att röra sig.

Därför driver jag frågan om fysisk aktivitet i skolan. Jag tror att alla barn, oavsett om de har med sig detta hemifrån, ska lära sig att man mår bra av att röra på sig. Därför vill jag att elever varje dag ska få en timmes organiserad fysisk aktivitet i skolan. Studien i Bunkeflo har påvisat att när eleverna rör på sig så klarar de skolan bättre.

Föreläsningen om rörelseförståelse tog detta med fysisk aktivitet ett snäpp högre för mig. Vi måste lära oss rörelse, det är lika viktigt som att lära sig att läsa eller skriva!

Det handlar om att sätta ihop de förmågor till rörelser man som litet barn lär sig (att gripa, sträcka, böja, vrida) till rörelsesekvenser som att åla, krypa, rulla, stå, hoppa, kasta. Och sedan kombinera dessa till att utföra aktiviteter som att åka skidor, simma, spela fotboll eller dansa.

Barn behöver guidning och stöttning i detta. Det handlar om att bygga självförtroende och glädje i att ha kontroll på kroppen och kunna utmana sig själv till mer rörelse.

En lärdom ar också att vi inte får vara för ensidiga. Rörelseförståelse handlar om att kunna röra sig på många sätt - på land, i vatten, på is, i snö och i luft - det är det som bygger självkänsla vilket motiverar till aktivitet.

Vi har som samhälle allt att vinna på att människor är fysiskt aktiva. Vi måste prata mer om detta och fram för allt se till att våra barn hittar glädjen i att röra på sig!

Det går åt fel håll!

Grattis Askersund till länets bästa skolplacering i Lärarförbundets rankning! Askersund gör en imponerande klättring från plats 147 till plats 37 på ett år som, vad jag förstår, beror på en hög lärartäthet och resurstilldelning.

Dessvärre ser vi inte samma resultat i Örebro. Här går utvecklingen åt andra hållet och vi landar på plats 101 mot plats 82 för ett år sedan. Tyvärr måste jag påminna om att detta är vad jag har sagt under en lång tid. Örebro måste tillbaka till sitt välfärdsuppdrag och för skolans del innebär det fokus på kunskap och att ge lärare förutsättningar att göra skillnad för sina elever varje dag.

Rankningen mäter 13 parametrar och syftet är att mäta hur väl kommunen satsar på skolan. Det som drar ner Örebro placering är lärartätheten, andelen friska lärare, lärarlönerna, hur kommunen är som avtalspart, andelen barn i förskolan, andelen godkända elever i 9:an och andelen som är behöriga till högskolestudier.

Det som är glädjande är att Örebro förbättrar sin placering vad gäller meritvärden i 9:an och hur många som klarar gymnasiet på tre år. Dessutom klättrar vi när det gäller resurser till undervisningen.

Det som särskilt nämns i utvärderingen av Örebro är just lärartätheten och sjukfrånvaron samt att vi fortsatt har en låg placering, plats 93, på andelen utbildade lärare. Vi måste, trots lärarbristen, kunna bättre än så!

I förrgår höll Förskoleupproret en manifestation som uppmärksammade just arbetsmiljön i Örebro. Jag tror det är viktigt att vi ger fler förskollärare och lärare framtidstro. Vi måste bevisa att vi vill satsa på skolan och göra konkreta förbättringar av arbetsmiljön. Det handlar om ledarskap och om att se till att skolan gör rätt saker.

Vi politiker ska ge skolan tillräckligt med resurser, rensa i skolans uppdrag, ställa höga krav på att kunskapsuppdraget ska uppnås och sedan lita på att professionen är de som vet bäst hur detta ska göras!

Blir löftet verklighet?

De tre partierna, S/KD/C, har formerat sin politik inför den nya mandatperioden. Det är tredje mandatperioden denna konstellation ska styra Örebro och nu är det alltså dags att prioritera skolan. Det är ett glädjande besked men jag litar inte på det förrän jag ser det!

Skolorna i Örebro behöver mer resurser, ett fokus på att förbättra undervisningen och en tydlig styrning mot kunskapsuppdraget. Detta hoppas jag att kommunledningen kommer att presentera i sin budget i december.

De senaste åren präglas dock av sjunkande skolresultat och pressade skolledare som förtvivlat försöker få vardagen ute på sina skolor att gå ihop. Stora resurser läggs på centrala projekt och på att bygga central organisation. Detta istället för att fördela ut resurser till varje klassrum. Dessutom ska skolan följa upp mängder av målsättningar om allt från plast-fri skola till personaltäthet…

 

Jag litar på professionen och jag är övertygad om att varje skola vet exakt vad som behövs för att de ska lyckas med de uppdrag de har enligt skollag och läroplan. Jag tror att varje skola, om de fick förutsättningar, skulle klara sitt kunskapsuppdrag. Om de slapp spara och om de slapp äska om centrala resurser som de skulle ha bättre nytta av ute på skolan.

Jag anser att det är dags att sluta spara på skolan i Örebro, ge varje rektor i uppdrag att fokusera på sitt kunskapsuppdrag och så ge varje skola resurser att klara det uppdraget.

Men som sagt, det ska bli intressant att se om S/KD/C gör verklighet av sitt löfte i sin kommande budget.

 

Kunskapsuppdraget

Att skolan ska klara varje elev är för mig ett självklart mål. Bortförklaringarna till att detta inte är ett faktum är många och visst det finns relevanta förklaringar till att dagens skola inte klarar 100% av eleverna. Men jag anser att det ändå borde se betydligt bättre ut än det gör idag. 

Vilken fråga är viktigare än att ge varje barn en biljett till framtiden? Vad är det som gör att målsättningen är lägre än att varje elev ska klara minst godkända betyg? Hur kan politiker anse att det går bra när skolan misslyckas med så många som var fjärde elev?

Visst vi ska prata väl om skolan och vad som händer där men vi måste också se verkligheten och komma till rätta med det som uppenbart är problem. Att elever lämnas efter är för mig ett gigantiskt problem. 

För mig handlar det, som jag så många gånger sagt, om resurser och styrning på lokal nivå. Det handlar också om att läroplanen behöver bli tydligare och komma tillbaka till kunskapsuppdraget. Om detta skriver Per Kronvall mfl i SvD. Jag hoppas innerligt att en ny regering snart är på plats och tar tag i detta!

Vidare måste vi lyssna på varje skola och ge dem förutsättningar. Det är orimligt att skolor som Gumaelius ensamt förutsätts hantera elever med stora behov. Här måste politiken ge förutsättningar för fler att ta ansvar och låta skolan fokusera på sitt kunskapsuppdrag. 

När får Örebro rätt utmärkelse?

Idag meddelas att Örebro kommun vunnit ännu ett pris. Denna gång för att vi är en hållbar skolmatskommun. Det är riktigt bra och ett stort grattis är på sin plats. Vi vet alla hur viktig skolmaten är och att den dessutom anses bra för klimatet ska alla som jobbar i våra skolkök ha en eloge för.

Som skolpolitiker i opposition kan jag dock inte låta bli att lite kritisk undra när priserna som gör skillnad på riktigt kommer. När får vi pris som bästa skolkommun? Eller när kan vi stolt visa upp att alla våra elever är behöriga till gymnasiet? När kan föreningen Friends komma till Örebro och uppmärksamma att varje elev känner sig trygg i skolan varje dag?

Nej dessa priser kommer vi inte få så länge fokus ligger på så mycket annat än att nå kunskapsresultaten i Örebros skolor. Vi kommer aldrig få trygghets-priset så länge vi har en kommunledning som anser att målet ska vara något annat än att varje elev ska känna sig trygg varje dag.

Tyvärr har vi en lång väg att vandra när det gäller kunskapsresultaten i Örebros kommunala skolor och dessutom går utvecklingen bakåt istället för framåt. Förra läsåret avlutades med att så många som 294 elever, 25%, inte kom in på gymnasiet och att 269 elever, 24%, i sexan inte klarade minst godkända betyg i de så kallade basämnena, svenska, engelska och matte.

Med dessa kunskapsresultat bör alla resurser gå till att lösa problemen i Örebros skolor!

Fokus på välfärden

Jag är moderat för att jag tror på människors förmåga att fatta beslut över sina egna liv. För mig är det viktigt att det vi betalar in i skatt förvaltas klokt och används till rätt saker.

Jag vill att mer av örebroarna skattepengar används till vården, skolan och omsorgen för det är jag övertygad om att örebroarna förväntar sig ska fungera. Idag görs mycket som är onödigt eller kan vänta och det tar resurser från det som är viktigt att vi har pengar till.

Exempelvis ska Kulturkvarteret (en investering som just nu är uppe i 700 miljoner) inte byggas, vindkraftverken (som kommunen äger och driver med förlust) säljas och ombyggnation av gator (visst blir det fint men dyrt och svårare att ta sig fram) stoppas.

Jag är övertygad om att föräldrar förväntar sig att barnen kommer hem från varje skoldag lite klokare. Jag tror att vi alla vill att våra gamla föräldrar, om de behöver, ska få omsorg av hög kvalite och även ha inflytande över vem som kommer hem och levererar den omsorgen. Vi förväntar oss alla att vården ska finnas där när vi behöver den.

I dagens Örebro har endast var fjärde elev kunskaper nog för att komma in på gymnasiet och allt för många äldre är otrygga med omsorgen. Vårdköerna är allt för långa och tillgängligheten till våra vårdcentraler för låg. Detta är ett misslyckande som måste få ett slut.

Örebroarna måste kunna lita på kommunen!

En röst på moderaterna på söndag är en röst för valfriheten att välja skola, omsorg och vård. Vi vill ge varje skola förutsättningar att klara varje elev. Vi vill ha en omsorg med kvalité och inflytande för människor som är beroende av att få hjälp. Vi vill ha en vård som präglas av snabbhet, hög kvalité och där man får träffa samma läkare vid alla besök.

För att klara detta måste fler örebroare ha ett jobb att gå till och en kommunledning som har mod att prioritera det som är viktigt!

Ett tryggt Örebro

Örebro ska vara en trygg stad. Jag tror de flesta politiker och örebroare håller med om det. Lösningarna och hur vi agerar för att komma dit är vi dock inte eniga om.

Jag tror det är viktigt att agera på flera olika plan. Först måste lagstiftningen vara på plats. Det känns skönt att mitt parti lagt förslag om skärpning av straff mot gängkriminalitet, att vara aktiv i odemokratiska organisationer, skärpning av skydd mot våldtäktsoffer och att mer måste göras mot de som angriper blåljus-personal. Detta kräver fler poliser och ett rättsväsende som har resurser vilket vi också har ny politik för.

Sedan måste mer göras lokalt. Vi föreslår att socialtjänsten i Örebro ska få mer resurser för att hantera unga som testar och använder droger. Vi anser att en organisation och resurser ska finnas för att snabbt kunna ingripa.
För om knarket, och därmed grogrunden för de kriminella gängens försörjning, försvinner blir Örebro tryggare.

Tryggheten ska också genomsyra skolans arbete. För ska vi nå målet att alla elever ska klara skolan så får ingen elev sitta och oroar sig för att bli retad, trakasserad, misshandlad och kränkt på nästa rast. Idag måste vi också bland dessa kränkningar lägga till allt som kan hända på nätet.

Jag är inte nöjd förrän varje elev känner sig trygg i skolan varje dag. Detta innebär att varje vuxen i skolan måste jobba med värdegrundsarbete hela tiden.

Skolans värdegrundsarbete är viktig för hela samhället. För tillåter vi att elever trakasserar andra elever så lär vi dem att det är OK även ute i samhället. Detta är ett svek mot barn och unga människor och främst ör det en tragedi för de som drabbas av trakasserierna.

Skolstart

Den här veckan öppnar skolorna sina portar igen efter ett långt sommarlov. I Örebro startar även nya skolor (Änglanda, Tybblelund och Nikolai) och det måste kännas extra pirrigt för både elever och lärare när allt är nytt och möjligheterna är många att tillsammans skapa något riktigt bra.

I Örebro är vi politiskt eniga i att skolor behöver byggas och att renovering av de gamla skolorna måste göras. Pengar avsätts för att vi ska få lokaler värdiga våra barn. Det är viktigt att lokalerna är bra och ändamålsenliga. Att verka i trånga, ofräscha och dåligt ventilerade klassrum är inte förenligt med en modern skola. Jag tror också att bra lokaler lockar till sig både personal och elever.

Men lokaler är ändå bara lokaler. Det är innehåller som räknas. Att lärarna är skickliga, att ledarskapet från rektor fokuserar på kunskapsuppdraget och att värdegrundsarbetet pågår hela tiden.

Varje elev ska känna sig trygg i skolan. Varje elev ska förstå varför hen är där och vad målet med skolarbetet är. Eleverna ska veta varför svenska, matte och samhällskunskap är viktigt, hur de olika ämnena hänger ihop och förbereder dem för livet i vårt samhället.

Vi Moderater ser med oro på hur Örebros skolor kämpar för att klara sitt uppdrag. Vi ser hur elever hamnar efter och hur rektorer förtvivlat efterfrågar resurser till de elever som har behov av särskilt stöd. Vi ser också att elever som behöver extra utmaningar för att inte tappa sugen i skolarbetet lämnas till sitt öde. Vi ser lärare som sliter och kämpar för att hinna med allt de ska göra då uppgifterna är så många fler än att undervisa. Vi ser föräldrar som ifrågasätter varför deras barn inte får det de har rätt till men även de som inte alls är närvarande i sina barns skolarbete.

Trenden med sjunkande kunskapsresultat i Örebros skolor måste brytas. Varje elev är värd att varje dag mötas av skickliga lärare som ser den enskilda elevens behov. Skolans kunskapsuppdrag måste sättas i första rummet och resurser för detta måste finnas.

Under de senaste åren har Socialdemokraterna i Örebro sparat på skolan. Vi Moderater har varje år sagt nej till dessa besparingar.

Vi säger istället att det är dags att satsa på Örebros elever!  

Bokslut för S i Örebro

Mandatperioden är snart slut, valet står för dörren och det kan vara på sin plats med ett par kommentarer om hur jag anser att Socialdemokraterna har hanterat Örebro. 

 

Som Örebroare tror jag att man förväntar sig att pengarna man tjänat och sedan betalar in i skatt används väl och att saker och ting sedan ska fungera. Man vill att eleverna ska lära sig saker i skolan, att de äldre ska få omsorg, att människor i behov av hjälp och stöd får det i tid och att det ser snyggt och välskött ut i vår stad.

 

Om min tes håller så har våra skattebetalare all anledning att tänka till inför det stundande valet. För de betalar sedan 2016 mer i kommunalskatt utan att varken kvalitén eller servicen från kommunen har ökat…

 

Under den här mandatperioden har kunskapsresultaten i skolan gått ner och det är så många som var fjärde elev som inte har betyg för att komma in på gymnasiet. Under mandatperioden har socialdemokraterna sparat på skolan och rektorer vittnar om att klasserna måste vara stora för att de ska få ekonomin att gå ihop.

 

Under den här mandatperioden har Örebros äldre blivit illa behandlade på kommunens omsorgsboenden och de som behöver hjälp hemma tvingas släppa in allt för många olika personal i sina hem. Dessutom vill socialdemokraterna nu begränsa de äldres möjlighet att påverka vem som ska komma hem till dem och utföra den omsorg de har behov av.

 

Under den här mandatperioden har Örebros gator varit uppgrävda och mycket pengar har gått till att försämra framkomligheten för bilar och även utryckningsfordon. Det kaos som det varit, och fortsatt delvis är, att ta sig fram i vår stad är oacceptabel!  

 

Dessutom misslyckas man med integrationen och i vår stad är en stor grupp nysvenskar utan arbete. Socialdemokraterna har också valt att prioritera ett Kulturkvarter istället för skola och omsorg.

 

Inte heller har man klarat ekonomin. Det ser bra ut på sista raden med gigantiska överskott men ute i den dagliga driften (det som ger service och stöd till Örebroarna) är siffrorna röda. Skolan och omsorgen klarar sig inte på de pengar de tilldelas. Detta leder till att personalen blir stressad och pressad, sjukskrivningarna ökar och kvalitén sjunker.

 

Socialdemokraterna säger att valet handlar om välfärden – Jag kan hålla med om det men en röst på S garanterar definitivt inte välfärden i Örebro!

 

 

Svensk skola behöver fler skickliga lärare

Svensk skola behöver fler skickliga lärare men att utbilda dem i parallella system utanför lärarutbildningarna som Kent Wallénförespråkar i en insändare i NA tycker jag är fel väg att gå.

För att locka fler till läraryrket måste vi göra några olika saker samtidigt.

Först måste vi se till att dagens lärare är nöjda med att jobba i skolan. Det handlar om att skickliga lärare ska ha bra betalt men också om att prioritera tillräckligt med resurser till skolan så att lärare får en rimlig arbetsmiljö. Om man generaliserar så jobbar lärare idag för mycket med administration, har för många elever att hantera och få möjligheter att göra karriär.

Här har vi lokala politiker ett stort ansvar men också Sveriges Riksdag i de statliga medel som fördelas till kommunerna.

Det andra som måste hanteras är att göra lärarutbildningen attraktiv. I Sverige har 30 lärosäten examinationsrätt och dessa lärarutbildningar ser i stort sett ut på 30 olika sätt. Både antalet lärosäten och bristen på en standardiserad utbildning behöver ses över. För att locka de duktigaste studenterna att välja läraryrket behöver kvalitén och antagningskraven höjas på lärarutbildningen.

Det tredje som behöver göras är att underlätta vägen till läraryrket med flexiblare regler för välutbildade människor från andra områden som söker sig till läraryrket.

Sist men inte minst måste läraryrkets status höjas. Det handlar om hur vi visar respekt för det viktiga arbete som sker i varje klassrum varje dag och att vi alla talar väl om skola och kunskap.

Vi Moderater går till val på en skola med fokus på kunskap. För att vi ska få fler skickliga lärare så behöver vi kunna bevisa att vi har en bra arbetsmiljö i dagens skola, en lärarutbildning med kvalité och att vägarna till läraryrket blir fler.

Mer tid i skolan

På en av våra valaffischer står det: ”Sorry alla barn, men jag vill göra skoldagen en timme längre (ni kommer tacka mig när ni är äldre).” Det är Ulf Kristersson som uttalar detta vallöfte och jag håller med. Svenska elever behöver mer tid i skolan.

Även om resultaten i PISA och TIMSS 2015 pekar på en positiv trend (som beror på Alliansregeringens reformer för mer kunskap) så måste vi vidare. Vi ligger dåligt till jämfört med andra länder vilket inte är så konstigt då våra elever får nästan ett år kortare tid i grundskolan. Dessutom visar statistik från Skolverket att allt för många elever lär sig för lite.

Svenska elever är värda mer tid i skolan och därför vill vi öka undervisningen med en timme per dag från lågstadiet. För de flesta barn kommer det inte bli så stor skillnad då de redan idag är hela dagarna i skolan eftersom nästan alla i de lägre åldrarna går på fritids. Skillnaden är att de får mer undervisningstid och då med fokus på matte och svenska. Det är bra att ge alla barn möjlighet att lära sig att läsa, skriva och räkna så tidigt som möjligt!

Utöver mer undervisningstid vill göra grundskolan tioårig. Det innebär att barn ska börja skolan när de är sex år och gå fyra år i lågstadiet. På det sättet tar vi tillvara på barnens vetgirighet och låter dem möta skickliga lärare tidigt. För det är skillnad på förskoleklass där vi inte alltid har lärare som undervisar och skola.

Mer tid i skolan är bra för alla barn men speciellt bra för barnen i Örebro och Örebro län. För om Sverige ligger efter internationellt så ligger Örebro län efter nationellt. Vi behöver sätta kunskap och skola övers på ”att-göra-lista” och ge Örebros elever en reell chans att få den framtid som de är värda!

Skolan behöver mer teknik

Med jämna mellanrum blir det diskussionen om mobiler i skolan. I våras gick Socialdemokraternas Anna Ekström ut och lovade mobilförbud på lektionstid och idag skriver KD på NA-debatt att de välkomnar att Engelbrektsskolan blir mobilfri.

För mig är detta inte en politisk fråga. Det centrala är att vi sätter målet att det i skolan ska vara studiero och tryggt.

Anser skola och/eller lärare att de inte får till studiero när eleverna har med sig sina mobiltelefoner på lektionerna så är det helt OK för mig att skolan inför restriktioner.

Eller om skola och/eller lärare inte klarar av att kombinera trygghet med att eleverna har med sig sina mobiltelefoner i skolan så gör de klokt i att införa restriktioner. Vi Örebromoderater har agerat i frågan gällande trygga omklädningsrum där vi bl.a. förordade förbud mot mobiler med inspelningsfunktion.

Jag vill ha en modern skola och anser att tekniken behöver nyttjas ännu mer i svensk skola. Rätt använd erbjuder mobiltelefoner, surfplattor och datorer oändliga möjligheter. För våra barn och unga är den moderna tekniken och att ständigt vara uppkopplad mot social medier en del av vardagen. Om tekniken inte finns i skolan så är risken stor att undervisningen upplevs gammalmodig och irrelevant för eleverna.

I Örebro har vi, i politisk enighet, investerat massor i infrastruktur, datorer och surfplattor till våra elever. Jag vet dock att det finns en hel del kvar att göra för att tekniken ska nyttjas optimalt. Vi måste se till att varje lärare känner att de har tillräckligt med kunskap för att ta tillvara på allt som tekniken erbjuder. Här har varje rektor ett stort ansvar. Det handlar om tid för kompetensutveckling men även att ställa krav på att undervisningen ska upplevas relevant för eleverna.

Sedan efterfrågar jag ett större ansvar från oss alla att hur vi använder våra mobiltelefoner men ett mobilförbud på kommunens skolor löser inte den frågan.

NA 13/8


 

Rivstart för Örebro

Med sex veckor kvar till valet börjar vi nu på allvar samla ihop våra styrkor för valrörelse. Det handlar om att planera kampanjer samt vässa budskap och argumenten.
För mig är skolan en av de stora frågorna och vi moderater går till val på mer kunskap i skolan. Det måste vara slut på ursäkter om varför elever år efter år inte får med sig tillräckligt med kunskaper och det måste vara slut på mobbning och kränkningar i klassrum och på skolgårdar.

Under den här mandatperioden har antalet elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet ökat – detta sker i Sverige och i Örebro. Vi måste på allvar ta tag i problemen här och nu samt se till att jobba långsiktigt.

Här och nu gäller det att satsa på ledarskap och se till att varje elev möter skickliga lärare. Det handlar om resurser till varje klassrum men också om att göra det vi, enligt forskning och beprövad erfarenhet, vet fungerar. Konkret i Örebro vill jag ha mer pengar till skolan och jag vill styra skolan med färre mål från oss i kommunpolitiker så att skolan kan fokusera på sitt kunskapsuppdrag.

På lång sikt måste svenska elever få mer tid i skolan. Vi moderater vill öka antalet timmar i skolan med start i lågstadiet och utökningen ska fokusera på svenska och matematik. Det är också bra för eleverna i Örebro att vi vill införa obligatorisk läxhjälp och lovskola.

Elever som behöver extra hjälp ska automatiskt få det. Det ska aldrig bero på i vilken skola eleven går eller huruvida de kommunala politikerna anser det vara en bra idé eller inte!

Får vi väljarnas förtroende om sex veckor så kommer jag och moderater i hela Sverige börja detta arbete den tionde september. Det är dags nu!


Rivstart för Sverige

Sommarlov

Nu har halva sommarlovet gått för eleverna i Örebro och jag hoppas att alla har det bra. Jag önskar att alla har möjlighet att uppleva saker, umgås med sina familjer och mysa i det vackra vädret. Men jag vet dock att det inte ser ut så för alla. Det finns barn som är hemma hela lovet då deras föräldrar behöver jobba. Det finns också de vars föräldrarna inte har råd eller av annnan anledning inte har möjlighet att komma iväg på utflykter eller resor. 

Jag hoppas dock att föräldrar och barn tar till sig av alla aktiviteter som ordnas av kommunen och andra i sommar. Unga människor behöver vettig sysselsättning och det är riktigt bra att KomTek, föreningar och andra ideella krafter ordnar för unga att aktivera sig. Exempelvis hade Rotary-klubbarna i Örebro, i samarbete med Korpen, ett sommarkollo på Ässundet för yngre elever i början av lovet. 

Ett annat exempel på smart aktivitet är att, som Djupadalsbadet i Kumla gör, ha böcker för utlåning där barn och unga finns. Det finns väl inget mysigare än att slappna av med en bok efter att man har badat! 

Ja, det är bra att ta tillvara på möjligheten att under lovet förkovra sig och/eller läsa igen det som man ligger efter i skolan. Lovskolan som numera erbjuds elever är bra även om den enligt min mening sätts in för sent och borde vara obligatorisk för elever som ligger efter. 

Det moderata förslaget är att fyra veckors lovskola ska vara obligatoriskt för elever som riskerar att inte komma in på gymnasiet från skolår 6 till 9. Dessutom ska läxhjälp alltid finnas på skolan. (I dag finns möjlighet till statsbidrag till 50 timmars lovskola och i Örebro erbjuds det till 8:or o 9:or) 

Under ledigheten finns tid att reflektera och fundera över sin framtid. Jag önskar att fler elever kunde vara tillfreds med att de klarat skolan och att de fått den hjälp de behövde av skickliga lärare. 

Förskola och arbetsmiljö

Kompetent personal är den främsta tillgången i de flesta verksamheter, så även inom förskolan. I dagarna debatteras personalomsättningen och vissa menar att det närmar sig kaos och barnmisshadel.

Ja vi vet att små barn är känsliga för antalet relationer och därför rekommenderas små grupper i förskolan. Att en kontinuitet bland personalen är viktigt är lätt att förstå. Barn fäster sig vid människor och känner trygghet i att känna igen de som tar hand om dem på dagarna.

Hur ska vi då locka kompetenta människor att välja yrket och att stanna i förskolan? Jag är övertygad om att det handlar om arbetsmiljö och förutsättningar att få göra sitt jobb. Att ha en bra chef, att pengar prioriteras så att man får en vettig lön, att man kan få kompetensutveckling, tid att planera och möjlighet att påverka sitt arbetet. Kort och gott måste fler känna sig nöjda med sin arbetsdag, prata om det och på det sättet locka till sig andra att vilja jobba inom förskolan.

Det gäller att ha en politisk ambition med förskolan. Lokalt prioritera pengar, sätt upp tydliga mål för antalet barn per avdelning, antalet förskollärare samt för personalpolitiken.

Vi måste jobba långsiktigt. Genom att påvisa att pengar prioriteras och att det finns en tydlig plan för en bra arbetsmiljö med vettig villkor kan fler lockas till detta fantastiska yrke.

För de flesta jag möter i förskolan vittnar om att det är just ett fantastiskt yrke. Att få möta små barn, skapa en lärande miljö och se barnens utveckling är det som personalen framhåller.

Jag har sagt det förut - lyckas vi att se varje barns behov i förskolan så blir det så mycket enklare för varje elev att lyckas i skolan.

Skolfokus i Almedalen

Almendalsveckan är för min del slut och jag ser tillbaka på seminarium, debatter och möten under fem givande dagar. Fokus för min del har varit skola men fördelen med det stora utbudet är att man kan få ta del av intressanta diskussioner som exempelvis transportbranschens villkor i centrala Stockholm.

Skolfrågorna som diskuterats mest intensivt är lärarbristen och vad som behövs för att höja kunskapsresultaten. Lärarfacken driver enligt min mening på debatten konstruktivt och ofta med kloka förslag. Lärarförbundet vill att vi ska ta mer hjälp av professionen när åtgärder tas fram och menar vidare att lärarbristen och likvärdigheten är de största utmaningarna. 

Det enskilt viktigaste är mötet mellan en skicklig lärare och en elev. Vi måste se till att detta blir möjligt varje dag för varje elev i svensk skola!  Därför anser vi moderater att kvalité på lärare är viktigare än fler vuxna. Här måste varje huvudman göra sin hemläxa i rekrytering och kompetensutveckling av sin personal. 

På kommunal nivå måste pengar och ledarskap prioriteras till skolan men staten måste också bli bättre på att ge skolan långsiktiga och stabila förutsättningar. Det duger inte att pytsa ut statsbidrag huller om buller som gjorts under denna mandatperiod - det gynnar inte svenska elever! Vi moderater säger nej till spretiga statsbidrag och detaljregleringar. Vi vill fördela statsbidrag till de som har behov av att rekrytera skickliga lärare.

Vidare måste de administrativa uppgifterna minimeras och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra rensas bort. Här har både kommunal och statlig nivå ett jobb att göra. 

Lärarutbildningen måste bli bättre, vara svårare att komma in på och att genomföra så att det är de riktigt duktiga som väljer yrket. För att få till det måste lönerna motsvara ansträngningen och det ska vara möjligt att som lärare göra karriär. För oss moderater är det rimligt att en skicklig lärare har samma lön som en riksdagsledamot. 

Sist men inte minst måste skolans styrdokument och betygssystem ses över. Dagens otydlighet kring vad som förväntas av eleverna medverkar till den psykiska ohälsa som vi ser bland dagens skolungdomar. Elever stressas både av för låga och för höga krav. 

Ska vi sätta svensk skola i stabsläge?

På ett skolseminarium för ett par veckor sedan lyssnade jag på bl.a. Susanne Ackum och Martin Ingvar som båda är kritiska till utvecklingen i svensk skola. 

Ackum gick längst och menade att skolan bör sättas i stadsläge då systemet inte fungerar. Hon resonerar kring det orimliga i att vilka föräldrar som eleven har är av störst betydelse för att klara skolan och att skolan har kapitulerat inför en lägsta nivå av kunskap. Ackum menar att resurser måste sättas in direkt när brister uppmärksammas. Vidare säger hon att ledarskapet i skolan måste bli bättre, att läroplanen behöver ses över och justeras för att mer betona kunskap, att betygssystemet behöver bli mer förlåtande och framför allt att arbetsron måste infinna sig i svensk skola. 

Marin Ingvar påpekar att han skrikigt och bråkat om läsning i svensk skola under 25 år! Han säger att inget är viktigare än att ha koll på att eleverna lär sig läsa. 

Vidare menar Martin Ingvar att kommunerna inte har kompetens att förvalta skolan och att det är förödande att eleverna inte lär sig att det lönar sig att anstränga sig. Han är, liksom de flesta, också kritisk till dagens lärarutbildning och menar att det är upp till individen om hen blir en bra lärare.

I en artikel i GP beskriver professor emerita, Inger Enkvist, hur förödande det är att skolans sociala uppdrag har trängt undan kunskapsuppdraget. Hon menar även hon att svensk skola är på väg åt fel håll och att respekten för kunskap måste återupprättas i hela samhället.

Det är en dyster bild som dessa tre kloka personer uppmålar. Jag är dock beredd att hålla med om mycket och jag påtalar ständigt att skolan måste tillbaka till sitt kunskapsuppdrag. 

På kommunal nivå kan vi göra en hel del men det måste till förändringar både i läroplanen och lärarutbildningen för att vi ska nå ända fram. Det känns dock som vi moderater är på rätt väg i det nya program för skolan - Lärande, kunskaper och ansträngning - som presenterades i mitten av juni. 

Förskoleupproret

Idag uppmärksammar NA ännu en gång förskoleupproret. Det är riktigt bra! Jag håller med Anki Jansson, en av grundarna, när hon konstaterar att mycket lite har hänt under de fem år som gått sedan hon och Malin Hörlin ställde sig upp på Conventums scen och inledde upproret.

Socialdemokraterna i Örebro påstår fortfarande att de satsar på välfärden men alla som nyttjar den eller som jobbar i den märker ingen skillnad...

Fortsatt är antalet barn i förskolas grupper för många och jag efterfrågar, i en interpellation nu på onsdag i Kommunfullmäktige, just det som Anki efterfrågar - rätt statistik på hur stora barngrupperna är. Jag anser att detta tydligt ska redovisas per förskola och inte bara presenteras i ett snitt för hela kommunen.

Moderaterna har under flera år, i vår budget, prioriterat färre barn i förskolans grupper. Vi säger att det inte ska vara fler än 15 barn i någon grupp och i de yngre åldrarna ska antalet barn vara betydligt färre. Jag tror att vi skulle lösa en hel del av förskolans, och skolans, problem om vi fick till detta.

Jag har nyligen besökt en av Örebros nybyggda förskolor där det är många som 15 ettåringar på samma avdelning. För mig är det oacceptabelt!

Jag håller också med om att mer måste göras för att förbättra arbetsmiljön. Jag tror att färre barn i grupperna skulle bidra till att personalen på ett betydligt bättre sätt känner att hinner med det pedagogiska uppdraget. Detta tillsammans med kompetensutveckling, möjlighet till karriärtjänster och hälsofrämjande insatser på arbetstid skulle göra att arbetsmiljön förbättrades och fler lockas till yrket. Sedan ska tid för planering finnas och lokalerna ska vara bra överallt.

Lokalfrågan är vi politiskt relativt eniga om i Örebro. Lokaler ska renoveras och nya byggas efter behovet som vi ser. Dock vill vi moderater att de nya förskolorna ska anpassas till max 15 barn per avdelning. (Idag planerar Örebro för 18 barn/avdelning, vi bygger för 20 barn och sätter sedan in fler barn än så per avdelning.)

Förskolans viktiga arbete förtjänar all uppmärksamhet. Vi måste se till att varje barn möts av skickliga pedagoger som känner att de hinner med sina arbetsuppgifter.

Skolavslutning

Idag och imorgon är det skolavslutning i Örebros grundskolor. En speciell dag som för många är fylld av glädje och förväntan om ett långt bekymmerslöst sommarlov.

För vissa kan det vara en lättnad att äntligen slippa traggla med skolarbetet, slippa läxor, press och krav. För andra beror lättnaden på att slippa elaka ”kamrater” på skolan som gör deras skol-vardag till ett elände.

Det finns också elever som lämnar skolan med tungt sinne för att de känner sig misslyckade och inte har klarat det de vet krävs för att komma vidare. Andra känner missmod då de inte har några planer för den långa sommaren, ingen semester eller roliga saker att se fram emot.

Ja, det är många känslor under dessa skolavslutnings-dagar och jag önskar att alla elever skulle kunna känna att de är nöjda. Att de kan summera ett lyckat skolår med bra lärare som hjälpt dem att komma så långt det bara går. Att de har trivts i skolan, haft roligt och att det ibland har varit jobbigt eftersom de vet att det tar på krafterna att lära sig saker. Jag önskar också att varje elev skulle kunna känna att de har behandlats med respekt från sin rektor, sina lärare, övrig personal och de andra eleverna på skolan.

När vi har frågat elever i Örebro om de är nöjda med sin skola så säger 81% att de är det vilket kan tyckas som ett mycket bra resultat. Men att hela 17% inte är nöjda med skolan är väldigt många elever. (2360 elever om man slår ut det på alla våra 13878 elever i grundskolan.) Det är också så många som 39% av eleverna som inte känner lugn och ro på lektionerna när de behöver det.

Dessa siffror oroar och måste tas på allvar om vi vill att skolan ska lycks med varje elev. På allvar måste skolorna i Örebro få förutsättningar att göra ett ännu bättre jobb och därför jobbar jag stenhårt varje dag för att få till ett maktskifte i Sverige och i Örebro kommun.

Vinster och det fria skolvalet

Riksdagen ska i veckan rösta om regeringens förslag att begränsa vinsterna i välfärden och i lördagens SvD skrev Anna Ekström bl.a. om detta i en artikel. Det lyser igenom att gymnasieministern är starkt kritisk till alternativ och menar att dessa endast ska få finnas om de kompletterar de kommunala skolorna.

Ja, den svenska skolans förfall skylls ofta på friskolornas framfart. Att de snor åt sig de duktiga eleverna, spär på segregationen och sätter glädjebetyg för att locka till sig elever. Resten skylls på det fria skolvalet. Att elever får välja anses inte heller vara bra för då dräneras vissa skolor från duktiga elever…

Anna Ekström skriver i sin artikel att alla skolor ska vara bra. Där har hon rätt och jag tänker att mer energi borde läggas på att göra alla skolor bra istället för att lägga energi på att jaga friskolor!

Visst är det bra med en mix av elever i varje skola men lösningen är inte att hindra elever att välja en annan skola än den politiker tycker att de ska gå på eller att hindra klokt skolfolk att starta och driva en skola. Nej, på kommunal nivå måste vi se till att varje skola fokusera på kunskapsuppdraget. Vi måste prioritera skolan i den kommunala budgeten och se till att rektorer och lärare har förutsättningar att klara sitt uppdrag.

I dagen NA finns det en artikel om att skolor i utsatta områden inte klara sitt uppdrag. Det är förskräckligt då det spär på segregationen och försätter generationer av svenskar i utanförskap. Så kan vi inte ha det!

Jag skulle vilja att skolor i utsatta områden blev en fristad för eleverna. Ett ställe där lugn och ro råder, där kunskapen sätts i främsta rummet, där eleverna slipper tänka på annat än att de är i skolan. För att detta ska gå krävs ledarskap. Det krävs tydlighet om att i skolan gäller skolans regler och att varken gängen, klanen eller familjen bestämmer där!

DI - 340000 friskoleelevers tillvaro står på spel 

Nya regler för förskola landar fel

I veckan som kommer ska vi ta beslut om nya regler för förskolorna i Örebro. Det är bra att vi politiker funderar kring öppettider, säkerhet och hur många förskollärare det ska finnas per avdelning. Det är också bra om vi är överens om denna typen av dokument så att reglerna håller över tid.

Antalet förskollärare har vi varit oense om men efter att bl.a. vi moderater reagerade starkt på förslaget att det dög med en förskollärare per två avdelningar har socialdemokraterna ändrat sig. Nu står det att det ska finnas minst en förskollärare per avdelning. Det är bra!

Jag anser att ambitionen ska vara att det jobbar två förskollärare på varje avdelning men med dagens brist på förskollärare så är skrivningen minst en per avdelning helt OK. Det viktiga är dock att den förskollärare som jobbar ensam på en avdelning får tid till samverkan med andra förskollärare på förskolan. Det är förskollärarna som har ansvar för det pedagogiska innehållet och att de får diskutera det uppdraget och de utmaningar som finns är en förutsättning för en verksamhet med bra kvalité.

Det vi moderater vänder oss emot är att förskolechefen, och inte föräldrarna, ska bestämma när de så kallade 15-timmars-barnen ska vara på förskolan. (Är man barnledig eller arbetslös så får barnen ändå vara 15 timmar per vecka i förskolan.) För oss moderater är det självklart att det finns en diskussion mellan förskola och föräldrarna om när det är bäst för barnen att vara i förskolan. Men att förskolechefen ska få sista ordet i detta är för oss oacceptabelt.

Jag är övertygad om att föräldrar vill sina barn väl. Jag tror också att de flesta, efter resonemang om när på dagen verksamheten är bäst för barnen, kommer fram till tider som passar för alla. Men, är det så att det förskolan anser inte passar den enskilda familjen så måste föräldrarna få bestämma. Annars riskerar vi att familjer väljer bort förskolan och det förlorar barnen i Örebro på!

S misslyckas med skolan

Med buller och bång gick Örebros politiska ledning i veckan ut och meddelade att de får 52,7 miljoner från staten till Örebros skolor. Visst är det bra, dock ingen nyhet och heller inte enkom positivt för skolorna.

Skolorna i Örebro behöver arbetsro, tydlighet från politiken och långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet. Detta framkom tydligt när jag, tillsammans med andra politiker, träffade rektorer i veckan. 

Att så mycket som 20% av skolornas budget kommer från diverse utpytsade statsbidrag är inte bra. Speciellt som bidragen ska sökas och därmed orsakar merarbete och skapar stor osäker kring vilka pengar man har för sin verksamhet.

Dessutom är stora delar av de statsbidrag vi får sånt som ges till kommuner med problem. Visst, det är bra att staten ger pengar till de som har problem. Men det är över huvud taget inte bra att Örebro spelar i lägsta division när det handlar om skolresultat! 

Nej, något pris för bästa skolkommun kommer den här kommunledningen inte att få! 

I veckan fick vi på Grundskolenämndens möte en genomgång av hur det ser ut inför skolavslutningen med elevernas resultat. Det visar sig att hela 24% av niorna, 276 elever, riskerar att inte komma in på gymnasiet. Det är väldigt många elever och inget annat än ett stort misslyckande för socialdemokraterna i Örebro. 

Nej, något skolparti har socialdemokraterna aldrig varit. Att på kommunal nivå sprida ut skolans uppdrag på massor av annat än just kunskap är ett misstag och det är eleverna som får betala priset.